Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schmidt, Wilhelm (etnolog) - Schmidt, Wilhelm (meteorolog) - Schmidt-Isserstedt, Hans - Schmidt-Rottluff, Karl - Schmiedeberg, Oswald - Schmiterlöw, Carl - Schmitt, Florent - Schmoller, Gustav von - Schnabel, Arthur - Schnæbeléaffären - Schnauzer, pinscher - Schneeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schmidt—Schneeberg
843
gående drag i S:s forskning är hävdandet av den
s. k. urmonoteismen, vilket särsk. kommer till
synes i hans huvudarbete ”Der Ursprung der
Gottesidee” (n bd, 1912—54). I ”Die Sprach-
familien und Sprachkreisen der Erde” (1926)
söker S. infoga alla jordens språk i ett kronolo-
giskt-genealogiskt system. S:s inflytande på et-
nologisk och arkeologisk forskning är mycket
stort, särsk. sedan han genom tidskr. Anthropos
(grundad 1906) ställt sig i spetsen för den s. k.
kulturkretsläran. I dess belysning diskuterar han
Europas arkeologi och indoeuropéernas etnografi
i ”Rassen und Völker in Vorgeschichte und Ge-
schichte des Abendlandes” (3 bd, 1946—49). Av
S:s religionshistoriska teorier finnes en kort fram-
ställning på svenska, ”Religionen hos urkultu-
rens folk” (Olaus Petriföreläsning, 1936).
Schmidt, Wilhelm, österrikisk meteorolog
(1883—1936), prof, i geofysik vid univ. i Wien
samt från 1930 dir. för Zentralanstalt für Meteo-
rologie und Geodynamik. Som idérik experimen-
ta tor utprovade och anordnade S. många nya mät-
metoder, bl. a. för luftens byighet, tryckvaria-
tioner m. m., och kunde därigenom påvisa flera
felkällor i mätning och registrering av de flesta
meteorologiska elementen. Som teoretiker av rang
sysslade S. särsk. med problem angående energi-
omsättningen, massutbytet och turbulensen i at-
mosfären ävensom med vissa bio- och mikrokli-
matiska betingelser i de lägsta luftskikten.
Schmi’dt-rsserstedt [-/tet], Hans, tysk di-
rigent (f. 1900), blev, sedan han framträtt som
violinistunderbarn, kompositionselev av P. Ertel
och F. Schreker i Berlin, ägnade sig även åt mu-
sikforskning och komposition (en opera, orkester-
och kammarmusik, sånger). Efter kapellmästar-
platser i Barmen, Rostock och Darmstadt blev S.
1934 ledare för prins Reuss’ Deutsche Musik-
bühne, 1935 1 :e kapellmästare vid Hamburg-
operan (från 1938 med titeln Staatskapellmeister),
1943 dir. för Deutsches Opernhaus i Berlin och
1945 chefsdirigent för symfonikonserterna vid
Norwestdeutscher Rundfunk i Hamburg.
Schmi’dt-Rottluff [-rå’tlof], Karl, tysk må-
lare och grafiker (f. 1884), tillhörde grundarna av
konstnärssammanslutningen Die Briicke (1906) i
Dresden. Han inspirerades tidigt av den primi-
tiva konsten och nådde särsk. genom studier av
negerkonsten tidigt en kubiserande stil. En mera
dekorativ och balanserad tendens visar sig i S:s
grafik, framför allt träsnitt. I denna genre har
han spelat en stor roll, framför allt för 1930-
talets tyska och nordiska grafik.
Schmiedeberg [Jmfdabärk], Johann Ernst
O s w a 1 d, tysk farmakolog (1838—1921), prof.
farmakologi 1872—1919 i Strassburg, där hans
laboratorium, förnämsta skolan för farmakolo-
ger, samlade lärjungar från alla länder. S. utför-
de viktika undersökningar över flugsvampens gift,
digitalisämnen, koffeinet, teobrominet, hippur-
syrebildningen, glykuronsyrornas betydelse m. m.
Schmi’terlöw, Carl Georg, fysiolog och far-
makolog (f. 1916 23/s), med. lic. i Stockholm
[946, med. dr där 1948, prof, i farmakologi vid
844
Veterinärhögsk. sedan 1949. S. har utg. arbeten
om blodtrycket och blodtrycksändrande ämnen,
om histaminbestämning i blod, antihistaminer m. m.
Schmitt, F 1 o r e n t, fransk tonsättare (f.
1870), studerade 1887—89 i Nancy och sedan vid
konservatoriet i Paris. 1900 vann han Rompriset
och skrev under vistelsen i Rom sin berömda
”Psalm XLVH”. Denna jämte hans pianokvar-
tett (1908) höra till de bästa inom nyare fransk
musik. S. var 1921—24 dir. för konservatoriet i
Lyon. S:s musik utmärkes av arkitektonisk klar-
het och renhet i formen, raffinerad färgrik in-
strumentation och flödande melodik. Han har
skrivit bl. a. scenmusik till Gides bearbetning av
”Antonius och Cleopatra”, ”La tragédie de Sa-
lome”, 3 baletter, ”Symphonie concertante” för
piano och orkester, symfoniska dikter, körverk
och sånger till orkester och piano samt en del
kammarmusik.
Schmoller [Jmådor], Gustav von, tysk
nationalekonom (1838—1917), prof, i statsveten-
skap 1864 i Halle, 1872 i Strassburg och 1882
—1913 i Berlin, utnämndes 1884 till led. av
preussiska statsrådet, valdes 1899 till sitt univ:s
representant i preussiska herrehuset och adlades
1908. S. utg. från 1881 tidskr. Jahrbuch für
Gesetzgebung, Verwaltung und Volkswirtschaft
(”Schmollers Jahrbuch”). S. betraktas som den
egentlige ledaren för den nya riktningen av den
historiska skolan inom nationalekonomien. Bland
hans skrifter märkas ”Über einige Grundfragen
des Rechts und der Volkswirtschaft” (1875) och
”Grundriss der allgemeinen Volkswirtschafts-
lehre” (2 bd, 1900—04, senaste uppl. 1923). S.
framstod under årtionden som den främste re-
presentanten för den etiskt motiverade, positivt
socialpolitiska riktning, vars verksamhet inled-
des med den starka oppositionen mot de s. k.
Manchestermännen, de klassiska nationalekono-
mernas epigoner i olika länder.
Schnabel, Arthur, tyskfödd pianist och
pianopedagog (1882—1951). 1925—33 lärare i
pianospel vid högsk. för musik i Berlin, därefter
verksam i Italien, England och U.S.A. S. var
särsk. berömd som en utomordentlig Beethoven-,
Brahms- och Schubert-tolkare. Hans egna ex-
pressionistiska kompositioner utgöras av bl. a.
symfonier, pianokonserter, kammarmusik, sånger
och pianostycken.
Schnæbeléaffären [Jnäbele’-], en fransk-tysk
gränskonflikt 1887, framkallad av att en fransk
polisman G. Schnæbelé av tyska myndigheter
lockades över gränsen till Tyskland och där häk-
tades som skyldig till spionage. Episoden fram-
kallade stark antitysk stämning i Frankrike,
framför allt genom boulangisternas agitation,
men bilades snabbt, sedan Schnæbelé frigivits
genom beslut av tyska riksregeringen.
Schnåuzer, p i n s c h e r, se Hundraser, sp. 565
jämte bild 6 och 7 å pl.
Schneeberg [Jnè’bärk], stad i Sachsen, Tysk-
land, 30 km s. v. om Chemnitz; 13,600 inv.
(1946). S. har jämte kobolt- och vismututvin-
ning numera även i rysk regi bearbetade uran-
gruvor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
