Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schneekoppe - Schnéevoigt, Georg - Schneidemühl - Schneider - Schneider, Hannes - Schneiderhan, Wolfgang - Schneiderverken - Schneidler, John - Schnellklops - Schnitzeljakt, snitseljakt - Schnitzer, Eduard - Schnitzer, Arthur - Schnorr von Carolsfeld, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Schneekoppe—Schnorr von Carolsfeld
846
Schneekoppe [Jnè’kåpa], Riesengebirges
högsta topp, 1,603 m hög.
Schnéevoigt [Jné’fåjkt], Georg Lennart,
finländsk dirigent (1872—1947). Efter studier i
Helsingfors och utlandet var S. under åtta år
solovioloncellist i filharmoniska orkestern i Hel-
singfors. 1901 övergick han till dirigentverksam-
het och verkade som dirigent i München, Kiev,
Riga, Helsingfors 1912—14, Stockholm 1915—
24 (Konsertföreningen) och i Oslo 1919—27 (Fil-
harmoniske selskap). 1927—29 var han 1 :e diri-
gent vid symfoniorkestern i Los Angeles och från
1930 till sin död ledare för Konserthusstiftelsens
i Malmö orkester; 1932—40 dirigerade han sam-
tidigt i Helsingfors. S. var led. av Musikaliska
akad. och erhöll 1919 prof:s titel. — S:s maka,
pianisten Sigrid S., f. Sundgren (1878—
1953), var elev av Busoni och periodvis knuten
till Helsingfors musikinst. som pianolärare.
Schneidemühl [Jnäi’-] (ty.), po. Pila, stad i
den förutv. preussiska prov. Grenzmark Posen-
Westpreussen, nu under polsk förvaltning; 45,847
inv. (1939). S. är knutpunkt på järnvägen Berlin
—Königsberg.
Schneider [Jnädä’r], franska industrimän,
se Schneiderverken.
Schneider [/näi’dar], Hannes, österrikisk
skidlärare (f. 1890). S. var 1922—38 (utom 1930
—31, då han var i Japan) ledare för skidskolan
i S:t Anton am Arlberg, Tyrolen, samt är se-
dan 1939 chef för skidskolan i North Conway,
N.H., U.S.A. Han har blivit världsbekant som
företrädare för en ny metod inom den alpina
skidtekniken, karakteriserad av stämåkning (i
plog el. halvplog) med framviktsställning under
utför slöpning, en stil, som nu allmänt tillämpas.
Schneiderhan [JnåTdar-], Wolfgang, ös-
terrikisk violinist (f. 1915). Han blev 1932 kon-
sertmästare i Wiens symfoniorkester, 1937 i
Wiens filharmoniska orkester (till 1949) och
1938 ledare för en mästarklass i violin vid mu-
sikhögsk. i Wien, från 1950 med prof:s titel.
Sedan 1941 är han även ledare för fortbildnings-
kurser för violinister. 1939 grundade han sin
berömda stråkkvartettensemble, Schneider-
hankvartetten.
Schneiderverken [Jnädä’r-], franska järn-
och stålverk, tidigare en av världens främsta
krigsmaterielindustrier. S. leda sitt ursprung från
de stora järnverken i Creusot, vilka 1836 inköp-
tes av bröderna A d o 1 p h e (1802—45) och Jo-
seph Eugène Schneider (1805—75). De
drevos under firmanamnet Schneider frères et
c:ie till 1845, då den sistn. ensam övertog ver-
ken och bildade firman Schneider et c:ie, som
under årens lopp kraftigt utvecklats och nu är
en storindustri. — 1884 började S. exportera
krigsmateriel i stor skala, 1897 förvärvades art.-
verkstäderna i Le Havre, Harfleur (skjutfält
m. m.) och Hoc, 1902—04 tillkom en elektrotek-
nisk fabrik, 1909 en torpedverkstad, 1912 en
försöksstation för torpeder och ubåtar (Toulon).
Under 1 :a världskriget utvidgades befintliga
verkstäder och nya tillkommo. Leveranserna av
krigsmateriel växte enormt. Sedan framställ-
ningen av krigsmateriel i Frankrike förstatligats
1936—37, gick emellertid denna tillverkning
starkt tillbaka, och numera levereras huvudsaki.
kanoneldrör och pansarplåt till stridsvagnar för
franska statens räkning. I övrigt omfattar pro-
duktionen efter 2:a världskriget bl. a. stål, stål-
gjutgods, koppar och kopparlegeringar, utrust-
ning för gruvdrift, mas- och stålugnar, diverse
större stålkonstruktioner, pontoner, brospann och
gasklockor, ång-, diesel- och elektriska lok, verk-
tygsmaskiner, kompressorer och turbiner samt
utrustning till kraftverk och dammbyggnader.
Schneidler, John Christoffer, sjömilitär (f.
1868 4/e), underlöjtnant vid Flottan 1888, kom-
mendör 1919, konteramiral 1925, viceamiral 1932,
avsked 1933. S. var marinattaché i London och
Paris 1907—11, sjömilitär rådgivare i Siarn 1911
—12, chef för Sjökrigshögsk. 1919—23, varvs-
chef i Karlskrona 1923—25 och chef för Marin-
förvaltningen 1925—33. Han har deltagit i ett
flertal sjömilitära utredningar och utgav ”Den
svenska flottan och dess uppgift vid fosterlan-
dets försvar” (1895).
Schne’llklops [-åps] (av ty. schnell, snabb,
och Klops, bultad kötträtt), maträtt, bestående
av stekta skivor av oxkött med gräddsås.
Schnitzeljakt, snitseljakt, se Jaktridning.
Schnitzer, E d u a r d, se Emin pascha.
Schnitzler, Arthur, österrikisk-judisk för-
fattare (1862—1931), med. dr 1885, ägnade sig
snart uteslutande åt litteraturen. Han debuterade
1893 med ”Anatol” (sv.
övers. 1919), en cy-
kel enaktare med ero-
tiska motiv, framträd-
de 1895 som novellist
("Sterben”; sv. övers.
1919) och befäste sin
ställning med skådespe-
let ”Liebelei” (1895;
sv. övers. 1896). S. ut-
gav sedan ett dussintal
dramer, t. ex. ”Der
Schleier der Beatrice”
(1900), ”Der junge
Medardus” (1910),
”Professor Bernhar-
di” (1912; uppf. i Stockholm 1914), 5
enaktcykler, bl. a. ”Reigen” (1900), ”Komödie
der Worte” (1915), ett 10-tal noveller el. novell-
saml., t. ex. ”Leutnant Gusti” (1901; sv. övers.
1912), ”Spiel im Morgengrauen” (1927), och ett
par mera brett utförda romaner, ”Frau Bertha
Garlan” (1902; sv. övers. 1917), ”Der Weg ins
Freie” (1908; sv. övers. 1911) och ”Casanovas
Heimfarth” (1918; sv. övers. 1920). — S. skild-
rade samtidsliv i Wien, typiska gestalter ur bor-
gerskapet, den litterära och konstnärliga bohemen
el. den mondäna världen, med resignation och
ironi, klokt och dämpat, vanl. med erotiska motiv,
någon gång sociala, särskilt judiska problem. —
Monogr. av R. Specht (1922) och S. Liptzie
(1932).
Schnorr von Carolsfeld [Jnå’r fån kä’råls-
fält], Julius Veit Hans, tysk målare (1794—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
