Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schweiz - Historia - Litt. - Schweizergarde - Schweizeri - Schweizerost - Scheiziska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schweizergarde—Schweiziska litteraturen
891
sifierade den radikala socialistiska propagandan i
S.; denna ledde i nov. 1918 till gatuoroligheter i
Zürich; sedan militär inkallats, utbröt i landet
allmän strejk. Men myndigheterna mobiliserade
milisen och kvävde den hotande revolutionen.
Genom en 1918 genomförd lag infördes i S. det
proportionella valsystemet. Vid val 1919 miste
radikaldemokraterna sin ställning som landets do-
minerande parti; socialdemokraterna, med en
stark radikal fraktion, och ett nybildat bonde-
parti (Bauern-, Gezverbe- und Bürgergruppe)
vunno stora framgångar.
S. inträdde 1920 efter mycken tvekan i N. F.,
varvid dess erkända neutrala ställning bekräfta-
des genom den s. k. Londondeklarationen i febr,
s. å. S. befriades uttryckligen från skyldighet att
deltaga i militära sanktioner, även i form av
bifall till genommarsch av trupper. Den schweiz-
iska folkförbundspolitiken inriktades starkt på
att verka för förbundets universalitet. Förbunds-
rådet G. Motta, som från 1920 i nära två de-
cennier var utrikesminister och gjorde en bety-
dande insats N. F:s arbete, framhöll ständigt
vikten av att förbundet var så omfattande som
möjligt. 1923 mördades i Lausanne en sovjet-
rysk konferensdelegat, Vorovskij. Mördaren fri-
kändes. Denna affär ledde till avbrytandet av de
diplomatiska förbindelserna mellan Sovjetunionen
och S. — Under hela mellankrigstiden styrdes S.
av borgerliga koalitioner, bestående av radikal-
demokrater (frisinnade), katolskt konservativa och
agrarer. Genom en utbrytning ur socialdemokra-
tiska partiet bildades 1921 ett kommunistiskt parti.
Under den ekonomiska högkonjunkturen på 1920-
talet genomfördes ett antal reformer, bl. a. 8-tim-
marsdag, ålderdoms-, änke- och invaliditetsför-
säkring. Flera förslag om rösträtt för kvinnor
avvisades. Under den ekonomiska världskrisen
förde S. en utpräglat konservativ finanspolitik.
1932 och särsk. under första halvåret 1933 be-
drevo fascistiska och nazistiska grupper en livlig
agitation, och politiska nybildningar i form av
s. k. fronter av olika slag sköto upp som svampar.
Frontrörelsernas blomstring blev dock kortvarig.
Statens förmynderskap började bli mycket märk-
bart. Regeringen begärde och erhöll stora full-
makter. Den ekonomiska krisen gav bl. a. upphov
till en speciell konsumentrörelse, Landesring der
Unabhängigen, som under sin ledare G. Dutt-
weiler riktade skarp kritik mot närings- och
penningpolitiken. — Sedan Italien, liksom tidigare
Tyskland, hade lämnat N. F. och axelmakternas
politik hade blivit ett påtagligt hot mot freden,
återgick S. till sin oinskränkta neutralitet. Detta
steg godkändes av folkförbundsrådet, som i maj
1938 förklarade, att S. icke vidare skulle upp-
fordras att deltaga i sanktioner. — Vid krigs-
utbrottet 1939 valdes överste H. Guisan till ge-
neral och överbefälhavare. Det schweiziska för-
svaret, som hade fått moderna vapen och nyligen
omorganiserats, intog hastigt stark beredskap.
Förbundsrådet erhöll vidsträckta fullmakter. Som
följd av Frankrikes sammanbrott 1940 förmärk-
tes vissa ansatser till defaitism. Förtjänsten av
att denna stämning snart övervanns tillkom icke
892
minst general Guisan, som mönstergillt upprätt-
höll försvarsberedskapen. S. led svårt ekonomiskt
avbräck under krigsåren och utsattes för hård
tysk press. Förbundsregeringen måste åtaga sig
att utöver den vanliga exporten leverera betydan-
de kvantiteter livsmedel till oförmånliga priser.
Folkförsörjningsproblemet i S. löstes likväl bätt-
re än under 1 :a världskriget.
Den schweiziska utrikespolitiken ställdes vid
2:a världskrigets slut inför nya svåra uppgifter.
Det gällde att bryta isoleringen och återupptaga
internationella förbindelser. S. ville icke ånyo
jämka på sin integrala neutralitet och begärde
därför icke inträde i FN. S. har icke heller
anslutit sig till Europarådet men deltar i ett fler-
tal internationella organisationer, där medlemskap
icke kan belasta neutraliteten. Diplomatiska för-
bindelser med Sovjetunionen återupprättades 1946.
S. har bevarat sin finansiella styrka och höll
francvalutan oförändrad efter Storbritanniens de-
valvering av pundet 1949. Vid 1947 års val blev
radikala partiet åter det största i nationalrådet.
Vid 1951 års val gjorde katolikerna och agrarerna
en viss framryckning. Mandatfördelning mellan
de ledande partierna: radikalerna 51, socialdemo-
kraterna 49, katolikerna 48 och bondepartiet 23.
Utrikesminister sedan 1944 har varit M. Petit-
pierre. Förbundspresident för 1954 är R. Rubattel.
Litt.: Geologi och geografi: A. Heim,
”Geologie der S.” (3 bd, 1916—22); J. Früh,
”Geographie der S.” (3 bd jämte register-bd,
1930—45); T. Odhe, ”Det kooperativa S.” (1934).
— Förhistoria: E. Meyer, ”Die S. im Alter-
tum” (1946); ”Die Urgeschichte der S.”, utg.
av O. Tschudi (1949 ff.). — Historia: W.
Oechsli, ”Geschichte der S. im 19. Jahrhundert”
(2 bd, 1903—13); E. Gagliardi, ”Geschichte der
S.” (3:e uppl., 3 bd, 1938): G. Guggenbühl,
”Geschichte der sch weizeri schen Eidgenossen-
schaft” (2 bd. 1947—48); V. Gitermann, ”Ge-
schichte der S.” (3:0 uppl. 1949).
Schweizergarde upprättades i Frankrike av
Ludvig XI 1481, upphävdes 1792, återinfördes av
Ludvig XVIII men avskaffades 1830. — Påven
har alltjämt ett s. i pittoreska dräkter och väpnat
med bl. a. hillebarder (omkr. 100 man).
Schweizeri, förr namn på kafé med utskänk-
ning, emedan de första, som i Sverige inrättade
sådana (början på 1800-talet), voro schweizare.
Schweizerost el. e m m e n t a 1 o s t, som här-
leder sig från Emmental i kantonen Bern i
Schweiz, är till formen platt cylindrisk, i diam,
upp till 1 m, i tjocklek 13—15 cm, i vikt 75—125
kg och har i en kompakt massa centimeterstora,
jämnt fördelade håligheter, s. k. pipor, som i ett
mera framskridet mognadsstadium hos osten fyl-
las med en klibbig, aromatisk vätska. Sedan det
utretts, vilka bakterier som i det av schweizarna
beredda s. k. naturlöpet äro av betydelse för s:s
egenartade smak, har s.-beredningen börjat be-
drivas med framgång även i länder, där den
tidigare inte lyckats. — Om s. k. svensk s.
se Herrgårdsost.
Schweiziska litteraturen. Delat i en fransk-
och en tyskspråkig del, har Schweiz en litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
