Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schönberg, Anders - Schönberg, Arnold - Schönberg, Ib - Schönbrunn - Schöneberg - Schöngeist - Schönherr, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
903
Schönberg—Schönherr
904
på att slå in på mera autokratiska vägar, var
missnöjd med S:s argumentering. 1849—51 ut-
gavs av A. I. Arwidsson det tidigare utg. partiet,
brev 13—22, jämte breven 23—32, medan de vik-
tiga breven 1-—12, innehållande skildringen av fri-
hetstiden och revolutionen 1772, betraktades som
förkomna; de sistn. ha emellertid i nyaste tid
återfunnits (se P. Sundelin i Hist. tidskr., 1929).
En saml. brev från S. till C. J. Adlerwald ut-
gavs 1920 (med biogr. av O. Wieselgren). —
Litt.: G. Kjellin, ”Rikshistoriografen A. S.”
(1952).
Schönberg [-bärk], Arnold, österrikisk ton-
sättare (1874—1951). S. fick först sent systema-
tisk kompositionsundervisning av sin blivande svå-
ger A. v. Zemlinsky.
Sitt första genombrott
nådde han med stråk-
sextetten ”Verklärte
Nacht” op. 4 (1899,
senare även i stråkor-
kesterversion). 1900
påbörjade han ”Gurre-
Lieder” (efter J. P.
Jacobsen) för soli,
kör och jätteorkester.
Arbetet på detta verk
måste emellertid av-
brytas, eftersom S.
måste tjäna sitt uppe-
hälle genom att instru-
mentera operetter och från hösten 1901 verka som
kabaretkapellmästare i Berlin. Senare blev han
lärare vid Sternsches Konservatorium i Berlin,
där han 1902—03 komponerade den symfoniska
dikten ”Pelleas und Melisande” (efter Maeter-
linck). 1903 återvände S. till Wien som lärare i
en reformskola. Ditintills hade hans tonspråk va-
rit högromantiskt, besläktat med Mahlers och
Strauss’. I de verk, som uppstodo under denna
tid (sångerna op. 6, 1 :a stråkkvartetten d moll
op. 7 och orkestersångerna op. 8), började emel-
lertid nya, hittills aldrig hörda uttrycksmedel
göra sig gällande. Den till sin yttersta gräns
spända tonaliteten blandades med kvartuppbyggda,
oupplösta ackord. Som en gränssten mellan dessa
ännu högromantiska verk och 2 :a stråkkvartetten
op. 10 (med en sångstämma), sångcykeln ”Das
Buch der hängendcn Gärten” op. 15 (Stefan Ge-
orge) och monodramat ”Erwartung” op. 17
(1909) står kammarsymfonien op. 9 (1906). Mest
utpräglad finner man denna musikaliska ”expres-
sionism” i pianostyckena op. 11 (1907) och op.
<9 (1911). Här tar S. avstånd från allt, som
tidigare hade ansetts normalt i fråga om melo-
dik, rytmik och form; de tolv tonerna i den kro-
matiska skalan ha blivit sinsemellan likvärdiga,
harmoniken har förlorat sitt tonala centrum och
blivit ”atonal” (en term, som dock aldrig accep-
terades av S. själv). Han fullbordade nu ”Gur-
re”-cykeln, som fick sitt första uppförande i
Wien 1913 (som op. 35). I Berlin komponerades
melodramen ”Pierrot Lunaire” op. 21 (1912). Nu
följde också 4 orkestersånger op. 22 (1913—15)
och musikdramat ”Die glückliche Hand” op. 18
(1913). 1925 kallades S. till ledare för en mäs-
tarklass i komposition vid musikhögsk. i Berlin.
Vid denna tid hade han redan i princip utarbetat
den nya arbetsmetod, som har kallats tolvton-
principen. Denna nya stil genomfördes successivt
omkr. 1924 i pianosviten op. 25 och blåsarkvin-
tetten op. 26 och utvecklades vidare i 3:e stråk-
kvartetten op. 30 (1927), orkestervariationerna
op. 31 (1928), operan ”Von heute auf morgen”
op. 32 (1929) och ”musik för en filmscen” op.
34 (1930). Sedan S. på gr. av sin judiska börd
1933 avskedats från sin befattning vid musik-
högsk. i Berlin, emigrerade han till U.S.A., blev
lärare vid Malkin Conservatory i Boston, 1935
—44 prof, vid Univ. of Southern California och
1936—46 även vid Univ. of California. Här följ-
de nu de verk, som i stort sett kunna betraktas
som kontentan av S:s skapande verksamhet: den
klassicistiska stråkorkestersviten (1934), 4:e
stråkkvartetten op. 37 (1936), violinkonserten op.
36 (s. å.), 2:a kammarsymfonien (1940), piano-
konserten op. 42 (1942), ”Ode till Napoleon
Buonaparte” (Byron) för berättare, stråkar och
piano (1942—43), variationer för blåsare g moll
op. 43 (1943; version för symfoniorkester op.
43 B), variationer över ett recitativ för orgel
op. 40 (1943), stråktrio, op. 45 (1946), kantaten
”A survivor from Warsaw” för berättare, kör
och orkester, op. 46 (1947), tre a cappella-körer
(s. å.) och operan ”Moses und Aron” (1929—50).
— S. framträdde även som expressionistisk må-
lare vid en utställning i Wien 1910. — Sina
teorier har S. framlagt i bl. a. ”Harmonielehre”
(1911; eng. uppl. ”Theory of harmony”, 1948)
och ”Style and idea” (1950). — Litt.: R. Leibo-
witz, ”S. et son école” (1947; eng. övers. 1949),
”Introduction å la musique de douze sons” (1949);
H. H. Stuckenschmidt, ”A. S.” (1951).
Schönberg [-bärg], Ib, dansk skådespelare (f.
1902). Sitt konstnärliga genombrott hade S. på
Det ny teater i Köpenhamn, vars souschef han
var 1934—37. Sedermera har S. huvudsaki. ägnat
sig åt filmen. S:s redan i unga år frodiga gestalt
och spelhumör ha sedan förskaffat honom fram-
gångar i ett otal filmlustspel (även gästspel i
svensk film), men även i seriösa uppgifter har
han under senare år visat sig vara en betydande
karaktärsskådespelare.
Schönbrunn [-bro’n], ett av Europas ståtli-
gaste lustslott, nu inkorporerat i Wiens stadsom-
råde, uppfördes (i senbarock och rokoko) från
1695 av Fischer v. Erlach och fullbordades 1750
av Pacassi. Huvudfasaden, belägen mot en väldig
gårdsplats, mäter 200 m i längd. Slottet har över
1,400 rum, däribland praktsalar, tavelgallerier
m. m. På andra sidan höjer sig terrängen, och
här utbreder sig kring pelarhallen Gloriette en
vidsträckt park. Trädgårdarna äga ännu delvis
rokokotidens prägel. Till parken höra djurgård
och botanisk trädgård.
Schöneberg [-bärk], stadsdel i Berlin (se d. o.
sp. 779).
Schöngeist [rgaist], ty., ”skön-ande”, svär-
mare för vitterheten.
Schönherr, K‘arl, österrikisk författare (1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
