Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scorzonera - Scotister - Scotland Yard - Scotsman, The - Scott, Baillie - Scott, Charles - Scott, Cyril - Scott, Dred - Scott, Evelyn - Scott, Gabriel - Scott, George - Scott, 1. Sir Gilbert - Scott, 2. Dunkinfield Henry - Scott, 3. Sir Gilbert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Scotister—Scott
910
Vild i Sverige är blott S. humilis, kornfibbla,
svinrot,’ en 2—4 dm hög, flerårig ört med
långskaftade, lansettlika rosettblad och oftast en
ensam stor blomkorg. Rötterna av den mång-
bladiga 5. hispanica (svartrot, skorzonera) an-
vändas i stuvningar och omeletter.
Scotfster, anhängare av Duns Scotus.
Scotland Yard [skå’tland jä’d], benämning
på högkvarteret för Metropolitan Police i Lon-
don (inrättad 1829). S. har sitt namn efter en
byggnad, i vilken Skottlands medeltida konungar
brukade bo vid besök i London. Nuv. byggnad,
New Scotland yard, uppfördes 1890 av R. N.
Shaw.
Scotsman, The [Öa skå’tsman], Skottlands
största tidning, gr. 1817 i Edinburgh, politiskt
konservativ, betydande handelstidning.
Scott [-å-], Hugh Maccoy B ail lie, engelsk
arkitekt och konsthantverkare (1865—1945), upp-
förde från omkr. 1895 en mängd bostadshus,
huvudsaki. lanthus, vilka i sin anslutning till lo-
kala byggnadstraditioner och med sin förening
av saklighet och romantik haft betydelse för de
national romantiska rörelserna kring sekelskiftet,
icke minst i de nordiska länderna. S:s byggnader
utmärkas alla av en rumsgruppering, inriktad på
ett enkelt och naturligt hemliv med hallen som
central rum.
Scott [-å-], Charles Prestwich, engelsk tid-
ningsman och politiker (1846—1932), inträdde
1871 i red. för Manchester Guardian, som ägdes
av hans svåger J. E. Taylor, och var tidn:s chef-
red. 1872—1929, efter Taylors död 1905 även
huvuddelägare. S. har den huvudsakliga för-
tjänsten av tidningens utveckling till ett världs-
blad. S. var liberal led. av underhuset 1895—
1906.
Scott [-å-], Cyril Meir, engelsk tonsättare
(f. 1879). S:s mest kända och uppskattade ar-
beten äro hans sånger och pianostycken. I de
senare framträder en impressionistisk stil (”den
engelske Debussy”). S. har även skrivit operor
(”The alchemist”), symfonier, uvertyrer, körverk
m. m. samt även utg. skrifter i musikaliska äm-
nen, bl. a. en självbiogr. (1924). — Litt.: Biogr.
av A. Eaglefield Hull (1918).
Scott [-å-], Dred, amerikansk negerslav
(omkr. 1795—1858). Han blev ryktbar genom en
politiskt betydelsefull process (Dred Scott-affä-
ren), som gällde hans anspråk att bli erkänd som
fri man, enär han av sin ägare medtagits till bl. a.
Wisconsin, där slaveri var förbjudet. U.S.A:s
högsta domstol avgjorde processen 1856 till S:s
nackdel. Detta domslut bidrog väsentligt att skär-
pa partistriden om negerslaveriet.
Scott [-å-], Evelyn, amerikansk författa-
rinna (f. 1893). S. började som lyriker, och det
finns ett starkt lyriskt inslag i hennes moder-
nistiskt hållna berättande prosa, där hon vänder
sig mot borgerlig moraluppfattning och livsstil.
S. har utg. bl. a. ”The narrow house” (1921),
”Narcissus” (1922), ”The golden door” (1925),
”The wave” (1929), ”A calendar of sin” (1931),
”Bread and a sword” (1937) och ”Shadow of
the hawk” (1941). S. har även skrivit ungdoms-
böcker. Självbiografiskt innehåll ha ”Escapade”
(1923) och ”Background in Tennessee” (1937).
— G. 1930 m. förf. John Metcalf.
Scott [-å-], Gabriel, norsk författare (f.
1874). Vid sidan av V. Krag räknas han som
Sörlandets främste skildrare. Han slog igenom
först med den historiska romanen ”Jernbyrden”
(1915; sv. övers. 1925), som fick en forts, i ”Enok
Rubens levnedslöp” (1917). Mycket karakteristisk
för S:s inställning under denna tid var ”Kilden
el. brevet om fiskeren Markus” (1918; sv. övers.
1934), där han fint gav uttryck åt sin tro trots
allt på det goda i människolivet. Förnöjsamheten
och ödmjukheten betonade S. i ”Det gyldne evan-
gelium” (1921; sv. övers. 1943). I fortsättningen
upptogs S. starkt av människor, som på ett el.
annat sätt förfördelats av livet, bl. a. i ”Stien
el. Kristofer med kvisten” (1925; sv. övers.
1927).
Scott [-å-], George, engelsk metodistpredi-
kant (1804—74)- Han anslöt sig 1827 till den
wesleyanska metodismen, var ett par år predi-
kant i sin hemstad, Edinburgh, och sändes 1830
som ”missionär” till Stockholm. Från den eng-
elska metodistförsamlingen där sträckte sig hans
inflytande snart ut över hela landet. Sedan han
nov. 1831 börjat predika även på svenska, vann
han i huvudstaden ett 50-tal proselyter. Viktigare
var, att han som agent för Brittiska bibelsäll-
skapet i London satte ny fart i traktat- och bibel-
spridningen. Han var en av stiftarna av Svenska
missionssällskapet 1835. Om S:s förbindelse med
C. O. Rosenius se d. o. S., som 1842 startat upp-
byggelsebladet Pietisten, måste kort därefter
lämna Sverige (se Metodism, sp. 882) och blev
”resepredikant” i England och Skottland. —
Monogr. av G. Westin (2 bd, 1928—29).
Scott [-å-]. 1) Sir George Gilbert S., eng-
elsk arkitekt (1811—78), en av nygotikens främsta
och mest stilbundna företrädare i England.
Från omkr. 1840 var han livligt verksam med
uppförandet särsk. av kyrkor, t. ex. katedralen
Saint Mary i Edinburgh och Nikolauskyrkan i
Hamburg, samt med restaureringar enl. den s. k.
stilrenhetens princip av äldre byggnadsverk, bl. a.
katedralerna i Chester, Ely, Exeter och Salisbury.
F. ö. märkas nybyggnader för Glasgows univ.
(1870) samt monumentet över prinsregenten, Al-
bert Memorial (1864), i Hyde Park i London,
hans mest bekanta verk.
2) Dukinfield Henry S., den föreg:s
son, paleobotanist (1854—1934). S. bearbetade
främst karbonsystemets flora, varvid särsk. må
nämnas hans utredning av fröormbunkarnas ställ-
ning. I ”Studies in fossil botany” (1900) behand-
las pteridofytemas och gymnospermernas morfo-
logi och fylogeni; arbetet är alltjämt det bästa
existerande i sitt slag.
3) Sir Giles Gilbert S., sonson till S. 1),
arkitekt (f. 1880), har dominerat engelskt kyrko-
byggande under 1900-talets första tredjedel med
sina fritt historiserande verk. Bland dessa märkas
främst den jättestora katedralen i Liverpool samt
S:t Paulskyrkan där.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
