Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scipio, familj - Scirocco - Scirpus - Scleroderma - Sclerotinia - Sclerotium - Scodra - Scolecida - Scolithus - Scones - Scooter - Scorel, Jan van - Scoresby Sund - Scorpius - Scorzonera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
907
Scirocco—Scorzonera
908
— 3) Publius Cornelius S. A e m i 1 i a-
nus Africanus (minor; f. 185 f. Kr.),
son till Aemilius Paullus, Makedoniens besegrare,
och adopterad av en son till S. 2). Blev konsul
147, fick överbefälet mot Kartago i tredje pu-
niska kriget och erövrade och förstörde staden
146. Han blev åter konsul 134 och bragte 133
det länge belägrade Numantia i Spanien till under-
kastelse. Återkommen till Rom efter mordet på
svågern Tiberius Gracchus, åtog han sig de
italiska bundsförvanternas sak, då deras intres-
sen hotades av Tiberius Gracchus’ agrarreform,
och genomdrev, att jordkommissionen förlorade
sin domsrätt. Han avled 129, möjl. mördad.
Scirocco [firå’kå], se Italien, sp. 224.
Sci’rpus, bot., se Säv.
Sclerode’rma, bot., se Gasteromyceter.
Sclerotinia, svampsläkte av fam. Pezizaceae
bland askomyceterna, utmärkt av tratt- el. trum-
petlika fruktkroppar, som utvecklas från skle-
rotier. Av S.-arter förorsakas flera viktiga växt-
sjukdomar, ss. fruktmögel, klöverröta och rot-
fruktsröta. Andra arter bilda sklerotier i bären
av ljungväxter, t. ex. S. baccarum i blåbär och
5". urnula i lingon. Dessa bär bli torra, fasta och
slutligen mörkfärgade.
Sclero’tium, bot., se Sklerotier.
Scodra, stad i Albanien, se Skutari.
Scolécida, maskar, som sakna äkta kropps-
håla, t. ex. plattmaskar, Aschelminthes och
h j u 1 d j u r.
Scolithus, utfyllningar i sandsten av rörfor-
miga bildningar. På senare tid har man jämfört
dessa rör av S. med rör av en recent annelid,
Sabellaria alveolata, och för dem föreslagit
”släktnamnet” Sabellarifex.
Scones [skåunz], eng., bakverk av vete- el.
grahamsmjöl med jästpulver. Runda degkakor
skäras korsvis i 4 dir och gräddas. Förtäras
färska med smör el. marmelad till te.
Scooter [eng. utt. skötta], se Motorcykel, sp.
311 f.
Scorel [ska’-], Jan van, holländsk målare
(1495—1562). Han fick sin utbildning i Haarlem,
Amsterdam samt i Utrecht, hos Jan Gossaert Ma-
buse, som synes ha väckt hans intresse för den
italienska konsten. S. reste till Italien, besökte på
vägen dit Dürer i Nürnberg, for vidare till Kärn-
ten och målade 1520 ett altarskåp för kyrkan i
Obervellach. Han vistades 1522—24 i Rom. 1524
återvände han till hemlandet och bosatte sig till
sist i Utrecht, där han blev kanonikus vid Maria-
kyrkan.
I Italien målade S. flera mansporträtt, som visa
påverkan av Giorgione, Tizian och Palma vecchio.
Bilden av den heliga Magdalena, sittande i ett
landskap (i Rijksmuseum, Amsterdam), har tydlig
Tiziankaraktär. I senare arbeten, ss. porträtten
av Agathe van Schoonhoven (1529; Rom) och
”Elev med pensel” (1531; Rotterdam), finnas
nordiska drag i förening med venetiansk bredd.
Jämte sydnederländaren Mabuse blev nordhollän-
daren S. den mest betydande företrädaren för
den italieniserande riktningen i den nederländska
konsten. — S. var en mångsidig begåvning, mu-
Jan van Scorel: Madonnan med barnet. Tidigare i Kai-
ser-Friedrich-Museum, Berlin.
Scorzonera
humilis,
kornfibbla.
siker, diktare, ingenjör och arkitekt. — Litt.:
G. J. Hoogewerff, ”J. van S.” (1923).
Scoresby Sund [skåttzbi so’n], starkt för-
grenat fjordkomplex på Grönlands östkust, på
70°—720 n. br., mellan Knud Rasmussens Land
i s. och halvön Jameson Land med dess v. fort-
sättning Scoresby Land, ett istäckt berg-
land, i n. Det egentliga S., den ö. delen, är 35
—40 km brett och förgrenar sig inåt i flera
armar, som omsluta stora, bergiga öar, ss. Milne
Land och de istäckta Reen Land och Gåseland.
Fjordkomplexets innersta delar ligga c:a 300 km
från mynningen. Största kända djupet är 600
m. Trakterna kring S. höra till östgrönlands mest
storslagna, där branta basalt-
väggar stiga direkt ur havet till
c:a 2,000 m höjd och talrika
glaciärer tränga ned genom da-
larna. På n. sidan av fjordin-
loppet ligger kolonien Scoresby
Sund (252 grönländska inv.
1950), grundad 1924, med radio-
och seismografisk station. — S.
besöktes av den engelske polar-
forskaren William Scoresby
(1789—1857) 1822 och .under-
söktes närmare 1891—92.
Sco’rpius, astron., se Skor-
pionen.
Scorzonera, artrikt, i Gamla
världens tempererade länder in-
hemskt släkte av fam. korg-
blommiga, med tunglika, oftast
gula blommor, i flera rader sit-
tande holkfjäll och fjäderpensel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
