Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scoutrörelsen - Flickscoutrörelsen - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
Scoutrörelsen
914
han känner sig hemma, locka fram och stärka
det bästa inom honom. Utgående från pojkars
benägenhet att sluta sig samman i ”lag” el.
”gäng”, har grundaren angivit den s. k. p a t r u 1-
1 e n som grundenhet i organisationen. Urspr. av-
sedd att omfatta endast pojkar i åldern mellan io
och 15 år, har rörelsen under årens lopp utveck-
lats därhän, att den numera överallt arbetar med
3 grupper: vargungar (vu, eng. wolf cubs,
9—11 år), scouter (sc, 12—16 år) samt se-
niorscouter och roverscouter (rs, eng.
rovers, fr. o. m. 16 år). Bland vu är flocken
enheten; den indelas i 2—4 kullar om 4—6 poj-
kar. Scouterna arbeta däremot i patruller
om 6—8 pojkar under en jämnårig patrulledare.
2—-4 patruller utgöra en scoutavd. med en vuxen
ledare. Rs bilda lag under ett rs-råd; de kvar-
stå till fyllda 25 år, och bland dem uttagas le-
darna. Efter 25-årsåldern tillhör scouten kåren
som ledare el. som medl. i en särskild organisa-
tion. Som regel benämnes scoutorganisationen på
en ort kår, vilken består av en el. flera grupper
om en vu-flock, en scoutavdelning och ett rs-lag.
Kårerna å sin sida äro sammanförda i scout-
distrikt. scoutförbund o. s. v. (se nedan). S j ö-
scouter äro scouter, för vilka en del av klass-
proven omfatta sj ömanskunskap och som om som-
maren ägna sig åt praktiskt sjömansliv. Flyg-
scouter finnas även på några orter. Handi-
kappade scouter (hs) kallas de, som äro be-
häftade med mer el. mindre utpräglat lyte (blinda,
dövstumma m. fl.). De bilda oftast särskilda pa-
truller och avd. (kårer). Ensamscouting
(es) är ett område tillkommet 1935, där instruk-
tioner och klassprov ske per brev för pojkar in-
om glest bebyggda landsdelar el. andra trakter,
där scoutkår saknas.
Baden-Powell bildade 1908 Boy Scouts
Association i England. Idén spred sig som
en löpeld över alla världsdelar och har nu slagit
rot i alla civiliserade länder utom t. ex. Ryssland
och Kina, där rörelsen av inre politiska skäl är
förbjuden (inalles 50 nationer voro anslutna
1952). Till Sverige kom rörelsen 1909, då den
första svenska scoutkåren bildades i Göteborg.
1912 grundades Sveriges scoutförbund
och KFUM:s scoutförbund; metoden har
sedermera upptagits i kyrkans ungdomsarbete
samt av en del andra ungdomsrörelser; de kyrk-
liga scoutsammanslutningarna ha till stor del upp-
gått i Sveriges scoutförbund. För att åväga-
bringa enhet i principer och arbetsmetoder grun-
dades 1931 Svenska scoutunionen
(SSU), bestående av de nämnda två förbunden
jämte Nationaltemplarordens (NTO:s,
sedan 1932), Godtemplarordens (IOGT:s,
sedan 1936) och Frälsningsarméns
(FA:s, sedan 1943) scoutförbund. Unio-
nens samarbetsorgan utgöres av Svenska
scoutrådet (SSR), som består av represen-
tanter från de olika förbunden. Unionen står
öppen för alla scoutsammanslutningar av riksor-
ganisations karaktär, vilka omfatta minst 1,000
medl. och som antagit av scoutrådet fastställda
bestämmelser betr, scoutlag, scoutlöfte m. m. —
Samtliga scoutorganisationer i världen, som fyllt
vissa därför bestämda villkor, äro sammanslutna
till Världsscoutunionen (World Scout
Association), vars högsta myndighet är V ä r 1 d s-
scoutrådet (International Committee, IK),
som till sitt verkställande organ har Interna-
tionella scoutbyrån (International Bu-
reau, IB), i London. Världsscoutunionen räk-
nade 1950 5,2 mill. medl. (varav c:a 50,000 svens-
ka). På uppdrag av Världsscoutunionen avhålles
vanl. vart 4:e år större intern, scoutläger, s.k.
jamboreer. S:s världspublikation är Jamboree.
Flickscotitrörelsen är en parallell till s. för
pojkar och grundades ung. samtidigt med denna.
Dess idé är att fostra flickorna till karaktärs-
fasta, praktiska, samhällsdugliga kvinnor med
håg för självverksamhet och vilja till idealitet.
Medlet för flickscoutens karaktärsfostran är, lik-
som betr, boyscouten, en gradvis skeende trä-
ning i s. k. scoutkunskaper, vilka uppvisas ge-
nom provavläggning. Vid friluftsliv och förtro-
lig kunskap om naturen lägges stor vikt som
uppfostrande moment. — Flick-s. infördes i Sve-
rige 1911, och Sveriges flickors scout-
förbund (SFS) bildades 1913. SFS arbetar
på 3 linjer: blå vingar (eng. brownies, 8—
10 år), flickscouter (eng. girl-guides, amer.
girlscouts, 11—16 år) och seniorscouter
(eng. rangers, 17 år och däröver). Flickscout-
chefen har högsta ledningen av förbundet. Vid
sin sida har hon ett förbundsråd och en för-
bundsstyrelse med sekretariat (styrelsens verk-
ställande organ). Såväl flickscoutchef som för-
bundsstyrelse utses av förbundsstämman, till vil-
ken ledare och flickscouter, som fyllt 18 år, sam-
las en gång om året. Förbundet är uppdelat i
flickscoutdistrikt, vardera omfattande seniorscout-
kårer, ’flickscoutkårer och blåvingeringar. Två
el. flera distrikt kunna förena sig om ett gemen-
samt distriktledarråd. Seniorscoutkårerna och
flickscoutkårerna äro uppdelade i patruller, blå-
vingeringarna i flockar, vardera omfattande c:a
5—8 medl. — 1921 upptog KFUK rörelsen i
sitt arbetssystem. KFUK:s scoutförbund
(KFUKS) bildar självständigt förbund under
egen chef, likaledes IOGT:s och NTO:s (sedan
1947). Även till andra ungdomsorganisationer
äro flickscoutkårer knutna. För alla flickscout-
förbunden gemensamma frågor avgöras av Sve-
riges flickscoutråd (SFR, bildat 1923).
— De svenska flickscoutförbunden tillhöra det
internationella Världsflickscoutförbun-
d e t, eng. The World Association of Girl Guides
and Girl Scouts. Världsflickscoutförbundet sty-
res av världsflickscoutchefen och världskommit-
tén, som övervakar, att flickscoutarbetet i alla
länder bedrives så, att målet för alla dess medl.
kommer att förbli scoutlagens förverkligande.
Arbetssätt och metoder äro lämpade efter vart
lands klimat och folklynne. Världsflickscoutför-
bundet räknade 1/i 1950 2 V2 mill. medl.
Litt.: R. Baden-Powell, ”Scouting for boys”
(senaste uppl. 1947); ”Stadgar för Svenska
scoutunionen” (1944); F. Dahlby, ”Scouthand-
boken” (5:e uppl. 1950).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
