Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Scramble - Scranton - Scratch - Scriabine - Scribe, Eugène - Scripps-Howard Newspaper Alliance - Scrips - Scripta manent - Scriptgirl - Scriptores historiae Augustae - Scriptores rerum danicarum medii aevi - Scriptores rerum svecicarum medii aevi - Scriptum - Scriver, Christian - Scrophularia - Scrophulariaceae, lejongapsväxter - Scrotum - Scrub
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915
Scramble—Scrub
916
Scramble [skrämbi] (eng., ”vild rusning”),
före 1948 benämning på motocross.
Scranton [skräntn], stad i n. ö. Pennsylva-
nia, U.S.A.; 126,000 inv., med förstäder 256,000.
Centrum i U.S.A :s mest givande antracitkolfält.
Stora delar av staden äro underminerade av kol-
gruvorna. Därjämte stor sidenindustri m. m.
Scratch [skrät/], eng., startlinje, sportv. Täv-
lande, som vid handikaptävlingar ej erhåller nå-
gon fördel (något försprång o. s. v.), benämnes
scratchman och säges starta el. stå s.
— I golf är s. det för handikapberäkningen
grundläggande talet (slagantalet, olika för olika
banor).
Scriabine, A., se Skr jabin.
Scribe [skri’b], Augustin Eugène, fransk
dramatiker (1791—1861), under 1800-talets förra
hälft den populäraste franske teaterförfattaren,
efterlämnade mer än
400 komedier, våde-
viller och operatexter,
de flesta skrivna i
samarbete med ett
tjog andra författare.
Från 1820-talet, då
han fick fast fot
på den nyupprättade
Gymnase, daterar sig
hans rykte, som snart
spred sig över hela
Europa. Han slog ige-
nom med kvicka våde-
viller, av vilka några
stå på gränsen till den
borgerliga sedekomedien. Mönsterbildande icke
blott för franska efterföljare — främst Sardou
— utan också för senare nordisk dramatik blev
S. framför allt genom sina historiska intrigstyc-
ken med el. utan satirisk tendens; mest berömt är
”Le verre d’eau” (1840; ”Ett glas vatten”, 1841).
Som operalibrettist var S. den obestridde och
eftersökte mästaren med en intill våra dagar
oförminskad popularitet. Sin styrka som drama-
tiker hade han framför allt i den fyndiga och
spännande intrigen, men icke heller personteck-
ningen saknade förtjänster i sin rappa och bjärta
färgläggning. — Monogr. av E. Legouvé (1874)
och N. C. Arvin (1924; på eng.); se även J.
Rolland, ”Les comédies politiques de S.” (1912).
Scripps-Howard Newspaper Alliance [skri’ps-
håu’ad njö’spéipar alaPans], amerikansk tidnings-
koncern, uppstod 1921 genom sammanslagning av
den grupp tidn., som skapats av Edward Wyllis
Scripps (1854—1926), och United Press, som
leddes av Roy Wilson Howard (f. 1883), vilken
blev ekonomisk ledare för S. S. omfattar bl.a.
nyhetsbyrån United Press och c:a 25 dagliga
tidn., bl.a. New York World-Telegram.
Scrips (sing. scrip, eng., interimskvitto), 1)
enl. anglosaxisk bankterminologi av bank utfär-
dat interimskvitto över verkställd delbetalning av
tecknade obligationer el. dyl.; 2) icke räntebäran-
de skuldbevis, förekommande spec. vid morato-
rier, varvid gäldenären förpliktar sig att så snart
han kan betala skuldbeloppet. I Sverige har be-
greppet s., som härstammar från U.S.A., blivit
känt som benämning på skuldbevis, som i Tysk-
land utfärdades som en följd av moratorielagen
1933-
Scripta ma’nent, lat., det skrivna förbliver.
Scriptgirl [skri’ptgäl], se Film, sp. 403.
Scriptöres histo’riae Augu’stae, lat. (”kejsar-
historiens författare”), en serie biografier över
rom. kejsare 117—284 (med lucka 244—253)
under sex författarnamn. Frågan om skriftens
uppkomst är mycket omtvistad; den tillhör 300-
talet e. Kr. Arbetet har betecknats som ”det
eländigaste, som skrivits på latin” men kan ej
av den historiska forskningen lämnas å sido. Uppl.
av E. Hohl (2 bd, 1927).
Scriptöres rerum danicärum me’dii aè’vi, lat.
(”medeltidsskrifter i dansk historia”), en samling
medeltida källskrifter rörande Danmarks historia.
S. planlades av J. Langebek, som utgav bd 1—
3 (1772—74). Verket omfattar 8 band och re-
gisterband (1878).
Scriptöres rèrum svecicärum me’dii ae’vi, lat.
(”medeltidsskrifter i svensk historia”), en käll-
publikation, omfattande krönikor, kronologier, an-
naler m. fl. dyl. medeltida källor till Sveriges
historia. Med begagnande av C. G. Nordins av-
skrifter redigerade E. M. Fant bd 1 av S., som
efter hans död utkom 1818. Bd 2 utgavs 1828
av E. G. Geijer och J. H. Schröder, bd 3 1871
—76 av Claes Annerstedt. Bd 1—2 äro utgivna
efter föråldrad, ofta okritisk metod. Några av
de i dessa delar inrymda skrifterna ha sedermera
utgivits i moderna, textkritiska uppl.
Scriptum (plur. scripta), lat., skrift, uppsats,
bok.
Scriver, Christian, tysk teolog (1629—93),
1667 kyrkoherde i Magdeburg och 1690 överhov-
predikant i Quedlinburg. S. höll fast vid ”orto-
doxiens” grundposition men verkade för större
innerlighet i det religiösa livet gentemot intellek-
tualism och formväsen. Han är en av den gam-
malluterska kyrkans klassiska uppbyggelseförfat-
tare, läst och uppskattad ända in i vår tid. Bland
hans skrifter märkes framför allt det ännu oöver-
träffade verket ”Der Seelenschatz” (1675—92),
i Sverige av gammalt populär uppbyggelseläsning
under namnet ”Scrivers själaskatt”. — Se G.
Rosendal, ”Rätte lärare” (1931) och B. Olsson,
”Från Martin Luther till Sven Lidman” (1943).
Scrophuläria [-fu-], bot., se Flenört.
Scrophulariäceae [-fu-], Personätae, lejon-
gapsväxter, stor fam. bland sympetalerna.
Hit höra örter (sällan buskar el. träd) med mer
el. mindre utpräglat ensymmetriska blommor med
vanl. 4 ståndare. Frukten är kapsel, sällan bär.
Släktena Rhinanthus, Pedicularis, Melampyrum
m. fl. äro halvparasiter. Läkemedel fås från
t. ex. Digitalis och Verbascum. I trädgårdar och
boningsrum odlas arter av släktena Calceolaria
(toffelblomma), Antirrhinum (lejongap), Digita-
lis (fingerborgsblomma) m. fl.
Scrötum, lat., anat., pung, se Könsorgan, sp.
204.
Scrub [skra’b], eng., bot., låg, ständigt grön,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
