- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 18. Ribb - Selene /
929-930

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Segel - Segelarea - Segelberg, Ivar - Segelbåt - Segelcke, Tore, f. Lökkeberg - Segelduk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

929

S e gelarea—S egelduk

930

Fig. 3. Spinnaker, förd på båt av internationella 5 Vi-
metersklassen.

längs en bom; s p r i s e g e 1, litsat till masten och
utspänt med en spri; stagsegel, trekantigt
s., som medelst litsor löper på stag el. lejdare;
toppsegel, som vid svag vind sättes ovanför
gaffel- el. sprisegel; spinnaker (fig. 3), ett
större trekantigt s. på kuttrar och segelj akter,
som hissas till masttoppen och skotas till en lös
bom samt även brukas som ballongklyvare,
ballong; gunter- el. bermudasegel,
trekantigt s., litsat till mast och vantstång; har
förekommit på större ångfartyg. — S:s höm
kallas horn. De tåg, varmed s. sättas och ut-
bredas, kallas fall, skot och u t h a 1 a r e. För

Fig. 4. Seglen på ett barkskepp. 1 jagare, 2 klyvare,
3 förstäng(stagsegel), 4 fock, 5 undre förmärssegel, ö
övre förmärssegel, 7 förbramsegel, S föröverbramsegel,
9 storstäng(stagsegel), 10 storsegel, n undre stormärs-
segel, is övre stormärssegel, 13 storbramsegel, 14 stor-
överbramsegel, 15 mesan, 16 mesantoppsegel.

NF XVIII —30

bärgning (sammansnör pning) användas vid rå-
segel g i g t å g och gårdinga r, vid stagsegel
ned- och in h a 1 a r e, vid gaffelsegel brokar,
g i g t å g, in-, upp- och nedhalare samt vid
ledsegel b e k a j are. Vid intagande av rev nytt-
jas revtaljor och revgölingar. Boli-
ner brukas för råsegels uthalande åt lovart. —
Råsegel benämnes efter den rå, till vilken s:s
övre lik är fäst, d. v. s. nedifrån räknat: under-,
märs-, bram- och överbram- (på handelsfartyg
bovenbram-) segel. Undersegel på fockmasten
benämnes (bred-) fock och på stormasten stor-
segel. Handelsfartyg ha i regel dubbla märsrår,
vilkas s. benämnas övre, resp, undre märssegel.
Gaffelsegel benämnas på råtacklad mast gaffel-
fock på fockmasten, gaffelapa på stormasten och
mesan på kryssmasten samt på icke råtacklad
mast storsegel på stormasten och mesan el. apa
på kryss- el. annan lägre mast akter om stor-
masten. Stagsegel benämnas i regel efter det
stag el. lejdare, vartill det är litsat el. varpå
det löper. Ang. s. och deras benämningar på ett
barkskepp se fig 4.

Segelarea, sammanlagda ytan av ett fartygs
segel. I s. inräknas vanl. de segel, som i frisk
vind kunna föras vid segling bidevind.

Segelberg, Ivar T:son, filosof (f. 1914 10/i),
fil. dr 1946 och doc. i teoretisk filosofi i Uppsala
1947, prof, i filosofi vid Göteborgs högsk. 1951.
Bland S:s skrifter märkas ”Zenons paradoxer”
(1945), ”Begreppet egenskap” (1947) och ”Stu-
dier över medvetandet och jag-idén” (1952).

Segelbåt, eg. benämning på mindre, öppen el.
halvdäckad båt, konstruerad för att huvudsaki.
framdrivas med segel, dock ej större, än att den
kan ros. S. riggas med 1 el. 2 master; i förra
fallet föres vanl. spri- el. gaffelsegel och fock, i
senare fallet 2 spri- el. loggertsegel, ofta i för-
ening med en liten fock el. klyvare. S., avsedda
endast för lustsegling, riggas numera vanl. med
bermudastorsegel och fock. Av svenska s. äro
blekingsekan och gotlandssnipan karakteristiska.
S. äro även med segel försedda jullar el. jollar,
vilka särsk. på västkusten beteckna öppna el.
halvdäckade s. med segelareor mellan 10 och 25
m2; kända typer äro bohus jullen och långedrags-
jullen. — I dagligt tal användes ofta benäm-
ningen s. för segelj akt.

Se’gelcke, Tore Dyveke, f. Lökkeberg
norsk skådespelerska (f. 1901), debuterade i Det
norske teatrets ensemble och anställdes 1924 vid
Den nationale scene i Bergen. 1928 blev hon knu-
ten till Nationaltheatret i Oslo, som hon sedan
dess, med avbrott för engagemang 1933—35 vid
Det nye teater, alltjämt tillhör. Här har S. med
osviklig intuition och verklig inlevelse framställt
särsk. de moderna norska dramatikernas scenge-
stalter men även roller som Roxane i ”Cyrano de
Bergerac”, Regan i ”Kung Lear”, Miranda i
”Stormen”, Lavinia i ”Klaga månde Elektra”,
Nina Leeds i ”Sällsamt mellanspel” samt olika
Ibsen-roller.

Segelduk, vävnad av hampa, lin, bomull el.
nylon, som brukas företrädesvis till segel men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:21:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffr/0575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free