Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sesamolja - Sesam, öppna dig! - Seskarön - Sesleria - Sesostris - Sesshu - Sessil - Session - Sestertie - Sestin - Seston - Sestri - Sestroretsk - Set (omgång) - Set - Setaria - Setchell, William Albert - Sète (Cette) - Setesdal - Seth - Sethe, Kurt - Seti I - Sétif - Seton-Watson, Robert William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Sesam, öppna dig!—Seton-Watson
64
margarinindustrien, vid tvåltillverkning m. m.
samt såsom läkemedel, bl. a. till lavemang. Med
sesamolja f ramställes preparatet jo dip in (se
Jodpreparat). Presskakor efter utpressning av
sesamolj a, s. k. s e s a m k a k o r, innehålla
äggvita och kolhydrat jämte rester av fett och
användas såsom kraftfoder för nötkreatur.
Sesam, öppna dig!, trollformel i berättelsen
om Ali Baba och de fyrtio rövarna. Då dessa
ord uttalades, öppnade sig näml, grottan, där
rövarna gömt sina skatter.
Seskarön, ö i nordligaste delen av Bottniska
viken, tillhörande Nedertorneå kommun i
Norrbotten; 20,47 km2, 990 inv (1954)- S. utgör eget
kyrkobokföringsdistrikt. Befolkningen är
hu-vudsakl. bosatt i industrisamhället och fiskläget
S e s k a r ö, som har tullstation, kapell av trä
från 1929 och hamn. Ett sågverk tillhör ab.
Statens skogsindustrier.
Seslèria, grässläkte med två-treblommiga
småax, samlade i en kort, äggformig, axliknande
vippa, som vid basen omges av
ett brett, hinnartat fjäll. I
Sverige finns en art, 5. coerulea,
ä 1 v ä x i n g, ett vanl. 3—4 dm
högt, mer el. mindre blåaktigt,
tuvbildande gräs, som växer i
s. och mell. Sverige.
Seso’stris, kungar av den
mäktiga tolfte dynastien i
Egypten samt en egyptisk
sa-gokung och världserövrare,
vars öden skildras av flera
klassiska författare.
Sesshu [se’s/o], japansk
målare på 1400-talet, se
Japansk konst, sp. 385.
Sessil, biol., se Bentos.
Session, sittning;
sammanträde (t. ex. domstols).
Seste’rtie (lat. seste’rtius,
underförstått nu’mmus, eg.
halvtredj e penning, tecknat
HS), det vanliga
fornro-merska silvermyntet = 2 V2
(senare 4) as och utgörande V4 av en
denar. — Se bild 16 å pl. vid Mynt.
Sestin (it. sesti’na), av provensalen Arnaut
Daniel uppfunnen, i Spanien och Italien populär
diktform, består av sex strofer, varje bestående
av sex femfotade jamber; s:s 36 verser ha blott
sex rimord, vilkas ordningsföljd är bestämd. S.
avslutas med en treradig envoi (tillskrift), där
varje rad innehåller två av rimorden.
Se’ston (av grek. sesto’s, silad, siktad),
kollektiv benämning på de i vatten svävande kropparna.
Dessa utgöras dels av levande organismer (b i
o-seston), dels av livlöst material (a b i o s e
s-t o n). Bioseston omfattar plankton, neuston och
nekton, abioseston autokton och allokton detritus.
Inom s. urskiljer man 6 storleksklasser.
Se’stri. 1) S. Leva’nte. Stad och kurort på
it. Rivieran, 40 km ö. s. ö. om Genua; c:a 8,000
inv.; vackert läge invid havet på en utskjutande
udde. Gammal borg och vacker pinjeskog. —
2) S. P 0 n e’n t e. V. förstad till Genua,
inkorporerad 1926.
Sestroretsk [sjistrarjä’tsk], stad i
Leningrad-området, RSFSR, 30 km n. v. om Leningrad, vid
Finska viken och mynningen av Syster bäck (ry.
Sestra)’, 31,000 inv. (1939). Mycket besökt
bad-och kurort.
Se’t (liksom da. sæt av eng. set), omgång,
gar-nityr, uppsättning (t. ex. ett s. underkläder,
verk-tygs-s.). — Sportv., se Tennis.
Set, Adams tredje son och stamfader för en
gudfruktig ätt.
Setäria, bot., se Hirs.
Setchell [se’t/ol], William Albert,
amerikansk botanist (1864—1943), prof, vid
Univer-sity of California i Berkeley 1895—1934. S. var
en av sin samtids främsta algologer och övade
stort inflytande på botanikens utveckling i U.S.A.
I talrika skrifter behandlade han
Stillahavsflo-rornas utveckling och korallrevens bildning och
visade kalkalgers dominerande roll därvid.
Sète [sä’t], till 1928 Cette, stad i dep.
Hérault i Frankrike, vid foten av Mont
Saint-Clair (180 m högt), på landtungan mellan Étang
de Thau och Medelhavet; 31,203 inv. (1946;
37,324 1936). S. anlades som ändstation för
Ca-nal du Midi. Under båda världskrigen hade
hamnen stor betydelse. Den demolerades av tyskarna
vid deras reträtt i aug. 1944 men var återställd
redan 1946. Fisket är näst Marseilles det mest
omfattande på franska medelhavskusten.
Vinberedning och vinhandel, petroleumraffinaderier,
cement- och kemisk industri samt saliner.
Omtyckt havsbad samt hydrografisk och zoologisk
station, tillhörande univ. i Montpellier.
Setesdal, den sydligaste av Norges stora
dalgångar, genom Aust-Agder m. fl. fylken.
Huvudbygden i S. är Valle (se bild 12 å pl. vid
Norge).
Seth, egyptisk gud, mest bekant genom
Osiris-sagan. S. avbildades ofta i djurgestalt men även
med människokropp och det s. k. Seth-dj urets
huvud. Under sentiden erhöll hans väsen en rent
demonisk prägel, och hans bild och namn
utplånades från tempelväggarna.
Sethe [zè’ta], Kurt, tysk egyptolog (1869
—1934), prof, i Göttingen 1901, i Berlin 1924. S.
var en av sin generations bästa kännare av
egyptiska; hans bidrag till egyptisk filologi äro
övervägande deskriptiva grammatiska arbeten, ofta
— så hans förnämsta verk ”Das ägyptische
Ver-bum” (3 bd, 1899—1902) — systematiskt
ordnade materialsaml.
Seti I, farao, se Egypten, sp. 318.
Sétif [seti’f], stad i Algeriet, 100 km v. om
Constantine vid järnvägen till Alger; c:a 55,000
inv., ung. Va européer. S., romarnas Si’tifis, har
rester av romerska murar, bysantinskt citadell och
ståtlig moské.
Seton-Watson [si’tn-o)å’tsn], Robert
William, engelsk historiker (1879—1951), prof, i
centraleuropeisk historia i London 1922, i Oxford
1945, urspr. specialist på Balkan-frågor, som
han, ofta under sign. Scotus Viator,
behandlade i en rad skrifter under förkrigstiden
Sesleria coerulea,
älväxing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
