- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 19. Selenga - Stening /
65-66

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seton-Watson, Robert William - Sette comuni - Setter - Settergren, Gustaf - Setterlind, Bo - Setterwall, Åke - Settlement - Setúbal - Setälä, Eemil - Seurat, Georges - Sevalla - Seward, Albert Charles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

65

Sette comuni—Seward

66

och tiden för i :a världskriget. Under
mellankrigs-perioden ägnade han sig åt Centraleuropas, särsk.
Tjeckoslovakiens, moderna politik, till vars
främsta kännare han hörde. Inom hans hithörande
produktion märkas ”Europé in the meltingpot”
(1919), ”The new Slovakia” (1924), ”The roll of
Bosnia in international politics 1875—1914” (1931),
”Britain in Europé 1789—1914” (1937), ”Munich
and the dictators” (1939) och ”Masaryk in
England” (1943) •

Sette comuni [sä’te kåmo’ni] (it.), ty. Sieben
Gemeinden, 7 forna tyska språköar i höglandet i
n. delen av prov. Vicenza i Norditalien; de största
äro Asiago, Roana och Rotzo; c:a 15,000 inv. Nu
tala blott några hundra en tysk dialekt.

Se’tter, zool., se Hundraser, sp. 568 samt bild
47 och 48.

Setter gren, Gustaf Carl Axel, jurist,
organisatör (f. 1890 23/a), jur. kand, i Uppsala 1913,
ex. 1915 från Handelshögsk., v. auditör 1916. S.
var ombudsman i Sveriges industriförb. från
1917, blev v. verkst. dir. 1930 och verkst. dir.
1942. Allmänt erkänd som framstående
organisatör, har S. varit ordf, i ett flertal av de
råvaru-och importföreningar, som inrättades under och
efter 2:a världskriget, och han är ordf, i en
mångfald av de sammanslutningar, som sortera
under el. samarbeta med Sveriges industriförb.

Setterlind, B o Alf Ingemar, författare (f.
1923 24/s). S., som bedrivit studier vid Uppsala
univ., har i sitt författarskap sökt förena kristen
tro med en romantisk livsuppfattning och
behandlar i sin diktning naturen samt religiösa och
erotiska upplevelser. Hans produktion omfattar ett
flertal diktsaml., bl. a. ”Poeternas himmel” (1950)
samt prosaberättelserna ”Halleluja” (1951), dess
forts. ”Alexandrine” (1952) samt "Hamlet i
Strängnäs” (1953). S. har även utg. ”Närmare
dig! Lyrik ur svenska psalmboken” (1951).
”Tabu” (1954) behandlar religiösa problem.

Setterwall, Åke Carl Erik, konsthistoriker,
museiman (f. 1906 81/is), fil. dr 1945. Efter
tjänstgöring vid Nationalmuseum och Nordiska
museet blev S. knuten till Husgerådskammaren som
amanuens 1935, intendent 1936, t. f. chef 1942,
överintendent och chef 1946. S. har bl. a. utg.
”Stockholms slott och dess konstskatter” (1950;
tills, m. S. Fogelmarck och L. af Petersens).

Settlement [se’tlmant], eng., nybygge, koloni;
förordnande, avtal; act of s., Storbritanniens
successionsordning av 1701. — S. är även
benämning på ett slags socialt koloniföretag, i det att
akademiskt bildade personer slå sig ned i
arbetarkvarter för att knyta personliga förbindelser med
deras invånare och förbättra deras villkor genom
undervisning, föreläsningar, utflykter och
lant-vistelse m. m. Det största s., Toynbee Hall i
Whitechapel, London, bildades 1884 av S. A.
Barnet. Från England har idén spritt sig till andra
länder, bl. a. till Sverige.

Setübal [sato’cDal], hamnstad i Portugal, 30
km s. ö. om Lissabon, vid Sados breda mynning
i Setübalbukten; c:a 45,000 inv. S. är en av
Portugals främsta handels- och industristäder, har
stor fiskehamn, fiskkonserv-, cement- och
fosfat-NF XIX — 3

fabriker, vintillv. samt stora saliner. S. har flera
gånger, särsk. i slutet av 1400-talet, varit kungl.
residens, men nästan alla historiska byggnader
förstördes vid jordbävningen 1755.

Se’tälä, E e m i 1 Nestor, finländsk
språkvetenskapsman och politiker (1864—1935). Han var
1893—1929 prof, i finska språket och litteraturen
vid Helsingfors univ. och blev 1926 kansler för
Åbo finska univ. S. var en av banbrytarna för
den finska och finsk-ugriska språkforskningen.
Hans forskningsresultat föreligger i en följd av
viktiga arbeten. Under sina senaste levnadsår
ägnade han sig åt folkdiktningen, varvid han
särskilt uppmärksammade det mytologiska inslaget i
finsk folkdiktning. S. var en av grundarna och
huvudred, för tidskr. Finnisch-ugrische
Forsch-ungen (1901 ff.) samt red. för den finska tidskr.
Valvoja 1897—1905. — S. gjorde även en
betydande insats i det politiska livet, bl. a. som medl.
av Ungfinska partiets styrelse 1902—18 och
därefter av Nationella samlingspartiets styrelse. Som
en i utskottsarbetet starkt anlitad lantdags- och
riksdagsman 1904—10 och 1917—27 bidrog han
bl. a. verksamt till den nya folkrepresentationens
gestaltning 1905—06 liksom till utformningen av
riksdagsordningen. Som senator och chef för
ecklesiastikexpeditionen 1917—18 genomförde han
bl. a. en nyordning av den grekisk-katolska
kyrkans ställning, av betydelse för gränsbefolkningen
i ö. I kampen om statsskicket 1918—19 spelade
S. en viktig roll, och senare utövade han ett
betydande inflytande på gestaltningen av
språklagstiftningen såväl för hela landet som för univ. S.
var undervisningsminister 1925, utrikesminister
1925—26 och minister i Köpenhamn och Budapest
1927—30.

Seurat [söra’], Georges, fransk målare
(1859—91 )• Han väckte uppmärksamhet 1884
med en stor friluftsstudie, ”De badande”, och
ännu mera 1886 genom ”La grande jatte” (”Den
stora bassängen”, en solig bild från Versailles’
park med vattenkonsterna i gång). Här hade
S. med mycken djärvhet sökt en stark
koloristisk verkan medelst oblandade, rena färger
(färg-pricksteknik, pointillism). Han blev härmed
upphovsman till neoimpressionismen. Sina teorier
genomförde han i en mängd landskap från Seines
och Engelska kanalens stränder och genom
interiörer och figurmålningar. S. står dock högst
i sina arbeten i svart och vitt. Han efterlämnade
flera hundra teckningar. — Litt.: Monogr. av
J. Rewald (1948). — Bild se nästa sida.

Sevalla, sn i Västmanlands län, Yttertjurbo
härad, s. om Sala, kring Sagån och nedre delen
av dess biå Ranstaån el. Lillån; 38,45 km2, 408
inv. (1954). Kring åarna bördiga bygder,
omgivna av skog. 1,257 har åker. Kyrkan uppf.
1821. Ingår i Tortuna och S. pastorat i
Västerås stift, Sala kontrakt. Tillhör storkommunen
Tillberga.

Seward [sjö’od], Albert Charles,
engelsk paleobotanist (1863—1941), prof, i botanik
i Cambridge 1906; 1915 styresman för Downing
College, v. kansler (rektor) för univ. 1922—24.
S. har företrädesvis bearbetat de mesozoiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffs/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free