Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Shute, Nevil (Norway) - Shylock - Si (musik) - Si (kemi) - Sialidae - Sialkot - Siam - Naturförhållanden - Befolkning - Religiösa förhållanden och undervisningsväsen - Författning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Shylock—Siam
106
mor, tjänstgjorde vid flottan 1940—45. S. är en
av de mest lästa förf, i England och har blivit
internationellt uppmärksammad. Han har utg.
bl. a. ”Landfall” (1940; sv. övers. ”Vi flyger i
dag, Mona”, 1941), ”Pied Piper” (1942; sv. övers.
”Mannen med sälgpiporna”, 1943), ”Pastoral”
(1944; sv. övers. 1945), ”Most secret” (1945; sv.
övers. ”Hemligt uppdrag”, 1946), ”The chequer
board” (1947; sv. övers. ”Schackbrädet”, 1948),
”No highway” (1948; sv. övers. ”Utan
återvändo”, 1950), ”A town like Alice” (1949; sv. övers.
”Fem svarta höns”, 1951), ”Round the bend”
(1951; sv. övers. ”Där vägen slutar”, 1952) och
”The far country” (1952), där handlingen
utspelas i Australien.
Shylock [Jäi’låk], huvudfiguren i
Shake-speares ”The merchant of Venice”, en
hämndlysten, girig judisk köpman.
Si, mus., romanskt namn på tonen h.
Si, kem. tecken för en atom kisel.
Sia’lidae, zool., familj av ordn. nätvingar,
omfattande släktena ormsländor och sävsländor.
Siälkot [-kät], stad i Pakistan, Indien, 100
km n. n. ö. om Lahore, på v. stranden av Chenab;
168,000 inv. Textil- och träindustrier. I S. finns
ett mausoleum över Nanak, stiftaren av
sikher-nas religion, samt rester av ett gammalt fort.
Siam, kungarike i Bortre Indien (se karta vid
d. o.) mellan Burma och Indokina; 514,000 km2,
17,517,742 inv. (1947). Huvudstad är Bangkok.
— Namnet är sedan 1949 officiellt Thailand
(siam. Muang Thai, pali Prades Thai). De
thai-stammar, som under tidig medeltid trängde ned
i Bortre Indien, kallas från 1000-talet i
cham-och khmer-inskrifterna Syåm, från 1200-talet i
kinesiska krönikor Sien. S. är språkligt sett
identiskt med namnet Shan.
Naturförhållanden. S. bildar en ganska väl
avgränsad geografisk enhet, med ett centralt
lågland, Menams alluvialslätt, i v. och n. v. kantad
av höga bergskedjor, vilka på gränsen till
Burma höja sig till mer än 1,500 m och i n. v. nå
sin högsta höjd, 2,576 m ö. h. N. ö. delen av
S. utgör en region för sig, ett platå- och
dallandskap (Korat-platån) kring floderna Se-mun
och Nam-si med bifloder. Denna region är
genom lägre bergssträckningar, som n. ö. om
Bangkok dock kulminera med en isolerad topp på 1,279
m ö. h., avskild från den låga och sanka
Menam-slätten. Menam, vars betydelse för S. kan
jämföras med Nilens för Egypten, träder i
trakten av Utaradit ut på slätten, delar sig efter
föreningen med Me-ping i en mängd armar och
bildar ett av risodlingar upptaget, stort delta, som
utgör S:s huvuddel och hyser större delen av dess
befolkning. Genom en beundransvärd irrigation
har detta delta blivit ett av världens förnämsta
risodlingsområden, men där ej konstbevattning
införts, härska ännu torra savanner. Från början
av maj stiger Menam, når sitt maximum i okt.
—nov. och avtar sedan småningom till febr.
Dessa i allm. jämna fluktuationer äro betingade
av flodens ringa lutning och den stora
översväm-ningsarealen. Inloppet till Menam spärras av
sandbankar, och på Siamviken försvåras
sjöfar
Siamesisk bondflicka.
ten under sydvästmonsunen. Chantaburi är den
enda hamnen av betydelse på östkusten; höga
berg och feber infekterade skogar skilja i söder S.
från Kambodja. Hela kuststräckan mellan
Menams och Mekongs mynningar är nästan h. o. h.
ökenartad, trots bördigheten på enstaka orter.
Norra S., landsdelen Västlaos kring Menams
källor, är en bergstrakt, täckt av yppiga skogar
av teak m. m., över vilka ofta höja sig för norra
S. karakteristiska klippor av kalksten. På
halvön Malacka äro granitryggarna
tennmalmsföran-de. — Om geologi, klimat, växt- och djurvärld
se Bortre Indien.
Befolkning. Den infödda befolkningen tillhör
olika etniska grupper av den mongoliska rasen.
De egentliga siameserna räknas som ett biandfolk
av tidigt
invandrade khmer
och de något
yngre thai. Ett
mera oblandat
thaifolk äro
la-os, som leva
på Korat-platån
och n. om
Su-kotai. Nära
besläktade med
dem äro
också shan-folken
på
Shan-hög-landet. Mellan
alla dessa folk
finnas i
språkligt avseende
stora likheter, och S. är praktiskt taget ett
enspråkigt land. I de n. bergstrakterna leva
karen-stammar, nomadiserande jordbrukare,
och ännu högre upp i bergen olika
bergsstammar. I städerna spelar det kinesiska
folkelementet stor roll. Siameserna göra själva
åtskillnad mellan de för många generationer sedan
invandrade, nu bofasta kineserna, vilkas antal
anslås till c:a 2,6 mill., och de egentliga kineserna,
d. v. s. de nyare invandrarna (c:a 400,000). På
Kranäset utgöra malajerna (c:a 600,000) det
viktigaste befolkningselementet. S. är
underbefolkat, och bristen på arbetskraft tog sig ända fram
till sekelskiftet uttryck i slavjakter till
angränsande länders områden. Numera avhjälpes denna
brist genom omflyttning av befolkningsgrupper
inom det egna landet, t. ex. från Korat-platån
till Menam-dalen.
Religiösa förhållanden och undervisning sväsen.
Den förhärskande religionen i S. är buddismen
(13,750,000 anhängare 1945); vidare finnas
muhammedaner (625,000) och ett mindre antal
kristna (70,000, både katoliker och protestanter).
Folkundervisningen är i stort sett obligatorisk
(åtm. enl. förordningarna) och kostnadsfri;
läs-och skrivkunnigheten är dock låg. Många av
skolorna äro upprättade i klostren. Ett univ.
grundades 1917 i Bangkok, där dessutom ett antal
fackhögskolor senare inrättats.
Författning. Intill 1932 var S. en absolut
monarki. Vid konungens sida fanns dock en rådgi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
