Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siam - Författning - Förvaltning - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Näringsliv - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Siarn
108
Buddhabild.
vande församling av furstliga personer, i viss
mån svarande mot det engelska Privy Council,
och ett ministerkabinett, inrymmande cheferna för
olika förvaltningsgrenar. Nämnda år fick S. en
författning, som vilar på folksuveränitetens
grund och låter konungen dela makten med en
folkrepresentation. Sedan har revolution följt på
revolution och författning på författning.
Genom den sista revolutionen, genomförd 29/n 1951,
återställdes 1932 års författning.
Folkrepresentationen utgöres av en enda kammare, varav dock
endast hälften utses av folket, den andra hälften
av konungen efter inhämtande av råd av
offentliga rådgivare.
Förvaltning. Centralförvaltningen är fördelad
på ministerier. För lokalförvaltningens utövning
uppdelas riket i 71 provinser, changwads, vilkas
chefer äro direkt ansvariga inför
inrikesministern, provinserna i 412 distrikt, amphurs, och
4,533 kommuner, tambons. Legislativa och
exekutiva korporationer ha upprättats, valda på ung.
samma sätt som
folkrepresentationen.
Vapen och flagga. Vapen:
Garudafågeln i rött. —
Flagga: 5 horisontala band: rött,
vitt, blått (V3), vitt, rött,
ör-logsflaggan belagd med rundel,
röd, vari vit elefant.
Mått och vikt.
Metersystemet infördes 1923. Av äldre
mått användas bl. a.: 1 yot = 400 sen = 16
km; 1 wah = 4 sok = 2 m; 1 niu = 4 kabiet
= 2,083 cm; 1 rai = 1,600 m2; 1 kwien = 2,944 1;
1 tamlung = 4 tikal = 60 g.
Mynt. Enhet är 1 baht el. tikal = 4 salungs
= 100 satangs, stabiliserad 1928 vid 0,6650 g guld
= i,65 kr. Guldmyntfoten suspenderades 1932.
Näringsliv. Åkerbruk är huvudnäring; 93
% av befolkningen ha sin utkomst därav. Trots
stora ansträngningar att tillförsäkra den
åkerbrukande befolkningen egen jord äro dock stora
arealer, särsk. på deltaslätten, i godsägarhänder.
Jorden utarrenderas, i regel i lotter om 15 har
och ofta för endast 1 år i sänder. Resultatet av
denna odlingsform blir små hektarskördar till
följd av jordens utsugning. I S. är åkerbruk så
gott som entydigt med risodling, eftersom detta
sädesslag upptar 97 °/o av den odlade arealen.
Därutöver produceras något tobak, bomull, frukt,
grönsaker och te (i bergstrakterna), över hälften
av risarealen finns inom Menams delta, där
flodens naturliga översvämningar sörja för fältens
bevattning. Moderna
konstbevattningsanläggningar med samlingsbassänger och andra
regleringsåtgärder ha först på senaste tid börjat byggas.
Så planeras t. ex. en spärrdamm ovanför Chao
Praya vid Chainat, 150 km n. om Bangkok,
genom vilken c:a 1 mill. har skulle kunna
konst-bevattnas. Risarealen uppgick 1948/49 till 4,15
mill. har, skörden utgjorde 5,25 mill. ton (1950/51
6,6 mill. ton). 1952 exporterades 1,6 mill. ton ris.
— Kreatursstocken utgöres huvudsaki.
av oxar och bufflar (3,3 mill., resp. 4,5 mill.
1952). S. å. funnos 11,000 elefanter. — 60—70%
av landets areal täckas av skog.
Monsunsko-garna i n., vilka äro rika på teakträd, ha störst
värde. Avverkningen av detta trädslag handhas
av några få företag, huvudsaki. engelska, men
även det danska östasiatiske Kompagni har stora
andelar däri. På Kranäset och i
Cardamon-ber-gen finnas gummiplantager, vilka 1948 lämnade
98,000 ton (1951 endast 7,000 ton) kautschuk för
export. — Mineraltillgångarna äro
ganska betydande. Kommersiell betydelse har
dock endast produktionen av tennmalm och
an-timon. 1951 producerades c:a 10,800 ton
tennmalm. — S. har 6,725 km vägar, av vilka
dock endast 357 km äro förstklassiga bilvägar.
Fordonsbeståndet uppgår till c:a 10.200
personbilar och 6,570 lastbilar m. m. 1952 omfattade
järnvägsnätet 3,272 km. De viktigaste
järnvägslinjerna äro den nordgående banan Bangkok—
Chiangmai, Malacka-järnvägen Bangkok—Padant
Besa med förbindelse till Singapore,
Kambodja-linjen Bangkok—Aran Pradet och vidare till
Saigon, Korat-järnvägen Bangkok—Mak Khaeng via
Nakhon Ratsima med bibanan Nakhon Ratsima—
Ubon. Lufttrafiken drives av 3 inhemska bolag,
men dessutom upprätthålla 8 utländska (bl. a.
SAS) flygförbindelser med S. — Industrien
i S. representeras huvudsaki. av riskvarnar och
sågverk; dessutom framställas
hantverksprodukter. — Exporten fluktuerar avsevärt,
beroende på risskördens storlek. 1952 uppgick
exportvärdet till 3,7 mill. bath, importen till
5,7 mill. bath.
Försvarsvisen. Försvaret är i huvudsak
organiserat enl. amerikanskt mönster. En
militärdelegation från U.S.A. finnes i S., som efter avtal
från 1950 erhåller årlig vapenhjälp. — Enl. lag
av 1937 gäller allmän värnplikt för män mellan
18 och 43 år med en första utbildningstid av 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
