Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siam - Försvarsväsen - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Siam
110
år. — Armén är avsedd att mobilisera 2
armékårer om vardera 3 div. samt 1 självständig div.
I fredstid är armén organiserad på 28
bataljoner, 4 kav.-reg., 10 art.-div., 1 stridsvagnsreg.
m. m. och består av c:a 50,000 man. Modern
amerikansk materiel finnes i viss utsträckning.
— Marinen omfattar en flotta på c:a 35
smärre fartyg och ett kustart., koncentrerat till
Menams mynning (Paknam) med i fred c:a
10,000 man. — Flygvapnet är avsett
upprustas till 6 flottiljer. Flygplanparken är delvis
föråldrad.
Historia. På 1200-talet e. Kr. började
stammar, vilka kallade sig själva tai och urspr.
hörde hemma i det inre av Sydkina, tränga ned i
mell. delen av Bortre Indien och nådde slutligen
utmed loppet av Menam ända ned till havet. Dessa
invandrande tai hade redan i Kina kommit under
buddismens inflytande. Först omkr. 1300 hör
man talas om ett enhetligt siamesiskt rike med
residens i Ayuthia. S. var under detta och följ,
århundraden utsatt för anfall av både burmaner
och kambodjaner. 1568 erövrade burmanerna
Ayuthia, men mot slutet av 1500-talet var S.
åter fullt självständigt.
Portugiserna hade redan 1511 erövrat Malacka
och kommo så i beröring med S., där också
jesuitmissionärer snart började verka. Konung
Phra Närai (reg. 1656—88) stod i förbindelse
med Ludvig XIV. Men en fransk ambassads
missionsiver väckte misstankar i S., och efter
Phra Närais död avbröts all förbindelse med
Frankrike. På 1700-talet utsattes S. ånyo för
farliga anfall från Burma, och 1767 intogs och
förstördes Ayuthia. Men burmanerna förjagades
dock redan 1769 av general Phäya Takh Sin av
kinesisk härkomst, vilken hyllades som konung
av S. och 1772 grundläde den nya huvudstaden,
Bangkok. Han fick 1782 vika för en annan
kraftig general, Phäya Chakkri, den ännu
regerande konungaättens stamfader. De närmast följ,
konungarna voro som regenter föga märkliga. I
konung Maha Mongkut (reg. 1851—68) fick
S. en upplyst och reformivrande regent.
Handelsfördrag avslötos, det första med England 1855.
S:s öppnande för den västerländska kulturen
skedde under Mongkuts son och efterträdare
Phra Paramendr Maha C h u 1 a 1 o n
g-korn (reg. 1868—1910). Omdaningen kom
väsentligen att beröra de ekonomiska, tekniska och
administrativa sidorna av samhällslivet. Under
Chulalongkorns regering fullbordades 1885
erövringen av Laos, sedan länge det förnämsta
föremålet för S:s expansionspolitik. Detta medförde
förvecklingar med Frankrike, genom vilka S.
1896 gick förlustigt hela Laos, 1907 prov.
Bat-tambang och Angkor i Kambodja. Genom en
gränsreglering på Malacka-halvön 1909 erhöll S.
sin nuv. utsträckning. Chulalongkorn efterträddes
av Maha Vajiravudh (Rama VI; 1910—
25), som fortsatte det inre omdaningsarbetet efter
betydligt liberalare och modernare principer än
fadern; genom fransk och engelsk påtryckning
tvangs S. 1917 till deltagande på ententens sida
i i :a världskriget. Han efterträddes av en yngre
bror Prajadhipok (1925—35), en av
moderna demokratiska idéer starkt påverkad monark.
De alltmera kring sig gripande konstitutionella
idéerna stötte emellertid på svåra hinder, bl. a.
emedan alla högre ämbeten traditionellt
tillkom-mo kungahusets fränder, vilka bildade ett slags
ogenomtränglig familj ebyråkrati kring konungen.
Krisen kom i juni 1932, då en militärrevolt, stödd
väsentligen på den lägre militären och den lägre
ämbetsmannaklassen, undansopade
prinsbyråkratien och gav konungen tillfälle att proklamera
konstitutionella principer. Emellertid visade den
nya regeringen snart starkt autoritära tendenser
och kom därigenom i strid med den
konstitutionellt inställde konungen; motsättningen
resulterade i att konung Prajadhipok i okt. 1934
lämnade S. och bosatte sig i England. Han
tillkännagav i mars 1935 sin formliga avsägelse av
tronen under motivering, att den revolutionära
regeringen svikit de principer, för vilkas
hävdande den blivit konstituerad. Till hans efterträdare
utsågs den 9-årige prins Ananda Mahidol,
en systerson till konung Prajadhipok; under hans
minderårighet fördes styrelsen av ett
regentskaps-råd. På gr. av splittring mellan dè civila och
militära ledarna och som följd av vissa högre
ämbetsmäns inblandning i stora korruptionsaffärer
började nationalförsamlingen få större betydelse,
men efter 2:a världskrigets utbrott 1939
tryggade de militära kretsarna sin dominerande
ställning. Samtidigt som Japans tryck på Indokina
ökades, uppstodo allvarliga gränsintermezzon
mellan S. och Indokina, särsk. på hösten 1940.
Genom japansk medling erhöll S. 1941 det s. k.
Pak-lay-distriktet samt de områden i n. v.
Kambodja, vilka tidigare hade tillhört S. Ehuru S.
eg. försökte hävda sitt oberoende, blev landet
alltmer beroende av Japan och avlägsnade sig från
det traditionella vänskapsförhållandet till
Storbritannien. Efter 5 tim. strider 8/i2 1941 medgav S.
japanska trupptransporter via sitt territorium till
Malacka. Japan ockuperade därefter S. och fick
ett alliansavtal med landet, som blev ett
språngbräde för japanska krigsoperationer. 1942
förklarade S. krig mot Storbritannien och U.S.A.
Siamesiska trupper deltogo i japanska militära
operationer mot Burma. 1943 införlivades delar
av Malaj- och Shanstaterna med S. Sedan den
projapanska vasallregeringen hade fallit 1944,
förde S. passivt motstånd mot Japan. Efter den
japanska kapitulationen i aug. 1945 förklarade
S:s regering de 1942 utfärdade
krigsförklaringarna ogiltiga. Enl. ett fördrag med
Storbritannien och Indien av jan. 1946 återställde S. de
annekterade områdena på Malacka och
förklarade, att tidigare planer på en kanal mellan
Siam-bukten och Indiska oceanen över siamesiskt
territorium icke skulle förverkligas utan brittiskt
samtycke. S. å. återställdes de 1941 erhållna
delarna av Franska Indokina. Kung Ananda
Mahidol mördades s. å. och efterträddes av sin bror
Bhumibol Adulvadet (f. 1927).
Premiärminister Pridi Panomyong misstänktes för att ha
varit delaktig’ i mordet och flydde ur landet.
Regentskapsrådet avlägsnades i nov. 1947 genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
