Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siam - Historia - Litt. - Siamangen - Siamesiska språket - Siamesiska tvillingar - Siamo-kinesiska språk - Siamviken - Si-an, Si-king, Si-ngan, Si-gnan, Chang-ngan, Chang-an - Siang-kiang, Hsiang-kiang - Siang-tan - Siang-yang - Šiauliai - Sibbaldia procumbens, fjällklöver, dvärgfingerört - Sibbarp - Sibbern, Frederik Christian - Sibbern, Georg - Sibbhult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111 Siamangen—Sibbhult 112
en militär statskupp, ledd av marskalk
Pibul-Songgram, som hade deltagit i störtandet av den
absoluta monarkien 1932 och varit
premiärminister under den japanska ockupationen till 1944.
Pibul-Songgram blev åter chef för regeringen
1948 och genomförde en revision av författningen,
som promulgerades i mars 1949. Han har lyckats
att kväsa upprepade mer el. mindre allvarliga
kupper mot hans regim. En militär skenkupp i
nov. 1951 gav Pibul-Songgram tillfälle att
upplösa parlamentet, upphäva 1949 års författning
och återinföra författningen av 1932, två dagar
innan konungen återvände till sitt land efter
långvarig vistelse i Europa. Denne förmäldes
1950 med prinsessan Kitiyakara och kröntes s. å.;
en son föddes 1951.
Litt.: W. A. Graham, ”S.” (3:e uppl., 2 bd,
1924); W. Credner, ”S.” (1935); J. Crosby, ”S.”
(1945)-
Siama’ngen, zool., se Gibboner.
Siamesiska språket, huvudspråket i Siam, är
den ena huvudgrenen av den siamo-kinesiska
språkstammen och det förnämsta av de s. k.
t h a i-s p r å k e n. Det är liksom kinesiskan
mo-nosyllabiskt och isolerande; utpräglade drag äro
likaledes tonsystemet (5 toner) och tendensen till
sammanställning av ord för beteckning av enkla
begrepp, ss. me-nam, ”moder-vatten”, d. v. s.
”flod”. I likhet med ett flertal öst- och
sydasia-tiska språk är siamesiskan i utpräglad grad
socialt differentierad med en genomförd skillnad i
uttryckssättet mellan högre och lägre ståndsspråk.
På gr. av sin religions- och kulturhistoriska
orientering har s. rönt betydande påverkan från pali,
likaså från mon och khmer. — Den siamesiska
skriften är en på mon-alfabetet byggd
skapelse av konung Rama Kamheng från c:a 1283;
den har ett stort antal delvis historiskt betingade
tecken, som sakna motsvarighet i det nuv.
siamesiska Ij udsystemet.
Siamesiska tvillingar, se Missbildning.
Siämo-kinesiska språk, vanlig beteckning för
den inbördes sammanhängande språkgrupp, som
innefattar å ena sidan kinesiskan, å andra sidan
taispråken (av vilka siamesiskan är det
förnämsta) .
Siamviken, bred vik av Sydkinesiska havet,
mellan Malackahalvön och Bortre Indien.
Si-an, S i-k i n g, S i-n g a n, S i-g n a n,
C h a n g-n g a n, C h a n g-a n, huvudstad i prov.
Shensi, Kina, på s. stranden av Wei-ho ovanför
dess sammanflöde med Huang-ho; c:a 1 mill.
inv. S. ligger på en bred, fruktbar lössterrass
och vid den viktiga handelsvägen från Kina
genom Centralasien till Europa (”Sidenvägen”). Det
har en kvadratisk stadsplan och är omgivet av
10 m höga murar med vakttorn. S. har genom
tiderna varit en viktig inkörsport till Kina icke
minst för olika religiösa rörelser. Redan 210
f. Kr. blev S. kejsarens huvudsäte och fortfor
att vara huvudstad för det kinesiska riket under
Han- och Tangdynastierna fram till 900-talet.
I S. sökte den kinesiska änkekejsarinnan sin
tillflykt under boxarupproret 190c—02, och här
till
fångatogs Chiang Kai-shek av kommunisterna i
dec. 1936.
Siang-kiang, H s i a n g-k i a n g, huvudfloden
i kin. prov. Hu-nan, upprinner i prov.
Kuang-si-och mynnar genom sjön Tung-ting i
Yang-tsi-kiang. Omkr. 700 km lång. Trafikeras med
ångare till Siang-tan.
Siang-tan, stad i kin. prov. Hu-nan vid
Siang-kiang; omkr. 50,000 inv. Viktig flodhamn och
handel med ris, bambu, papper, te m. m.
Siang-yang [-jaxj], handelsstad i kin. prov.
Hu-pei, vid floden Han-kiang; omkr. 40,000 inv.
Siauliai [Jiau’liåi], po. Szazvle, ry. Sjavli, ty.
Schaulen, stad i n. Litauen, 120 km n. n. v. om
Kaunas; 31,000 inv. (1938). Stadens befolkning
har utstått svåra lidanden under 1 :a och 2:a
världskrigen.
Sibba’ldia procu’mbens, f j ä 11 k 1 ö v e r,
dvärgfingerört, en till fam. rosväxter
hörande, liten flerårig fjällört med trefingrade
blad och i knippen samlade, små, blekt gula
blommor.
Sibbarp, sn i Hallands län, Faurås hd,
innanför kustslätten n. om Falkenberg; 63,68 km2,
874 inv. (1954). Dalbygder mellan utlöpare från
det inre platålandet. 1,844 har åker. Medeltida
kyrka (senare tillbyggd). Ingår i S:s och
Dagsås pastorat i Göteborgs stift, Falkenbergs
kontrakt. Tillhör storkommunen Tvååker.
Si’bbern, Frederik Christian, dansk
filosof (1785—1872). S. påverkades under en
resa i Tyskland 1811—13 av Steffens, Fichte
och Schleiermacher. 1813 blev han e. o., 1829
ord. prof, i filosofi vid Köpenhamns univ., där
han skattades högt som lärare. Han tillhörde
icke någon bestämd skola och bildade icke något
eget system men eftersträvade en harmonisk
förening av idealitet och verklighet. S:s viktigaste
verk äro ”Menneskets aandelige natur og væsen”
(2 bd, 1819—28), ”Om erkendelse og granskning”
(1822), ”Om poesi og kunst” (1834—69), de
starkt personliga ”Udaf Gabrielis’ breve” (1826
—50) och ”Meddelelser af indholdet af et skrift
fra aaret 2135” (3 dir, 1858—72), där han
framlägger en religiös kommunism. — Litt.: J.
Him-melstrup ”S.” (1934).
Sfbbern, Georg Christian, norsk diplomat,
statsminister (1816—1901), jur. kand. 1837. S.
var medlem av interimsregeringen 1857,
statsminister och (som sådan) medlem av norska
stats-rådsavd. i Stockholm 16 dec. 1858—30 nov. 1861,
då han tog avsked till följd av den genom
striden om riksaktens revision framkallade krisen.
Han återvände dock redan 17 dec. s. å. till sin
post, på vilken han kvarstannade till 9 okt. 1871,
då han tog avsked på grund av att k. prop. om
det av andra unionskommittén utarbetade
unions-förslaget kort förut hade lidit ett överväldigande
nederlag i stortinget. 1878—84 var han de
förenade rikenas envoyé i Paris. — Louis De Geers
brev 1868—96 till S. äro utg. i ”Ur Louis De
Geers brevsamling” (1929).
Sibbhult, industri- och stationssamhälle i
Hjärsås sn i n. Skåne, vid statsbanelinj en
Kristianstad—Älmhult; 946 inv. (1951). Ab. Färe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
