Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigtuna - Sigtuna folkhögskola - Sigtunaskolan - Sigtunastiftelsen - Sigurd - Sigurd (pseudonym) - Sigurd Jorsalafarare (norsk konung)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155 Sigtuna folkhögskola—Sigurd 156
huvudsak ansluter sig till den medeltida
stadsplanen. Låga träbyggnader gruppera sig kring
Stora gatan, Prästgatan, Malmgatan samt Stora
och Lilla torget; Stora gatan är Sveriges äldsta
bevarade stadsgata, med samma sträckning (utom
i v.) som på vikingatiden. Vid Stora torget
ligger stadens lilla rådhus, en sällsynt vacker och
arkitektoniskt väl avvägd byggnad från 1744,
som alltjämt utgör stadens pärla. Ruinerna av
S:t Olofs, S:t Pers och S:t Lars’ gråstenskyrkor
skänka S. dess särskilda prägel, som erinrar om
dess medeltida storhetstid. Omedelbart intill S:t
Olofs ruin ligger S:ta Maria kyrka, byggd av
tegel på gråstensgrund med en mäktig gotisk
portal. Vid Lilla torget är S:s fornhem beläget
med värdefulla saml. av fynd från S:s äldsta
tider. Ung. i stadens mitt ligger den s. k.
Klock-backen med vid utsikt över staden och Mälaren,
och där står den gamla klockstapeln, som är
karakteristisk för stadsbilden. På var sin kulle i
stadens v. och ö. delar äro Svenska kyrkans
lek-mannaskolas, Sigtunastiftelsens humanistiska
lä-rov:s och folkhögsk:s samt Sigtunaskolans
bygg-nadskomplex uppförda och väl inkomponerade i
den omväxlande terrängen utan att störa S :s
prägel av gammal svensk småstad. Under senare
åren har staden växt genom inflyttning, och
moderna bostadsområden med 1- till 3-våningshus
ha uppförts el. skola uppföras täml. långt
utanför den ursprungliga staden. Det blivande
flygfältet vid Halmsjön synes kunna ge S.
möjligheter till en ny utveckling. — S. saknar
järnväg men har täta bussförbindelser med Uppsala
och Märsta, som är närmaste järnvägsstation vid
linjen Stockholm—Uppsala, c:a 9 km från S.
Sommartid finnas båtförbindelser med Stockholm
och Uppsala. En veckotidn., Sigtunabygden,
utges i S. — På stadens område ligger Viby
ålderdomliga by med rester av ett cistersienskloster,
som byggdes på noo-talet men efter några år
flyttades till Julita i Södermanland. — S. står
i judiciellt hänseende under landsrätt och tillhör
Stockholms läns v. domsaga. Sigtuna församling,
S:t Olof, S:t Per, Haga och Vassunda bilda var
sin församling i Sigtuna pastorat av
Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt,
Ärkestiftet. — Litt.: B. Thordeman, ”S.” (1926); E.
Floderus, ”S., Sveriges äldsta medeltidsstad”
(1941; med utförlig litt.-fört.); E. Lundberg,
”Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden
1000—1400” (1940); ”Situne Dei, Sigtuna
forn-hems årsb.” (1942 ff.).
Sigtuna folkhögskola, se Sigtunastiftelsen.
Sigtunaskolan, internatläroverk för gossar i
Sigtuna, grundades 1924 med en realskola,
omfattande 4 klasser, och ett 4-årigt latin- och
real-gymnasium. Kursplanerna äro i huvudsak
överensstämmande med dem, som gälla vid rikets
allmänna lärov. Inom ramen härav söker
emellertid skolan tillgodose de önskemål, på vilka det
pedagogiska framstegsarbetet numera är inriktat,
särsk. dem, som avse skolarbetets koncentration
och individualisering. S. har sedan 1931
studentexamensrätt. Dess elever rekryteras från vitt
skilda delar av landet. Dessutom har S. gjort
till sin särskilda uppgift att undervisa och fostra
söner till i utlandet bosatta svenskar. Fysisk
fostran intar en viktig plats i arbetsordningen.
Sommartid hållas S:s lokaler öppna för kurser och
konferenser av olika slag. S. har plats för c:a
200 elever.
Sigtunastiftelsen, grundad 24/io 1915 på
initiativ av Manfred Björkquist, som var ledare, intill
dess han blev biskop i Stockholms stift, avser
enl. stiftelseurkunden ”att stödja och bereda hem
åt frivilligt arbete för lutersk tro och kyrklig
bildning i vårt land”. Denna uppgift har S. sökt
förverkliga på olika linjer. 31/io 1917 öppnades
en folkhögskola, som rekryteras av elever
från vitt skilda delar av landet och med
undervisningen särsk. inriktad på frågor, som beröra
livsåskådning och karaktärsbildning. 1926
grundades Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk som en internatskola för
pojkar med ett urspr. klassiskt betonat
bildnings-program. Skolan är numera ett fullständigt lärov.
med 4 klasser av den 5-åriga realskolan och
gymnasium med latinlinje med och utan grekiska och
reallinje. 1939 tillkom ett flickinternat. Lärov.
har plats för c:a 260 internatelever, ung. 2/s
pojkar och Vs flickor. Skolan är statsunderstödd och
har sedan 1932 studentexamensrätt. — S. har ett
gästhem, som står öppet för alla och som
vill erbjuda sina gäster en god miljö för
samling, studier och vila. — I S:s verksamhet ingår
som ett betydelsefullt led anordnandet av kurser
med föredrag och diskussioner rörande ämnen,
som stå i samband med aktuella religiösa, sociala
och kulturella problem. Dessutom har S. i allt
större utsträckning blivit mötesplats för
konferenser av olika slag. — S:s bibliotek, som
är inrymt i en särskild byggnad, omfattar c:a
60,000 vol. Till bibi, hör även ett klipparkiv
med c:a 750,000 klipp, behandlande 3,300 olika
ämnen och c:a 50,000 biografier. S:s
byggnads-komplex är uppfört på en dominerande höjd i
Sigtuna efter ritningar av arkitekt John
Åkerlund.
Sigurd, nordiskt mansnamn, vanligt under
vikingatiden och medeltiden. Det anses vanl. vara
sammansatt av isl. sigr., seger, och vprdr,
väktare, och alltså motsvara det tyska Siegward.
Dess stora spridning i forntiden beror på
sago-hjälten Sigurd Favnesbane.
Sigurd, pseud. för A. Hedenstierna.
Sigurd, norska konungar.
1) Sigurd Jo’rsalafare (d. 1130), son
till Magnus Barfot, deltog vid 12 års ålder i
faderns tåg till Irland och förde, då denne 1103
stupade där, resterna av norska hären och
flottan tillbaka till Norge, där han jämte bröderna
öystein och Olav s. å. valdes till konung. 1107
anträdde S. ett korståg med Heliga landet till
mål och fick därav sitt binamn (Jorsala =
Jerusalem). Som konung tog sig S. ivrigt an
kyrkans sak, införde tionden, upprättade Stavangers
biskopsstol och företog 1123 ett ”korståg” till det
ännu hedniska Småland (vanl. kallat Kalmar
le-ding). S. å. blev S. ensam konung. Med sin
gemål Malmfrid hade S. dottern Kristina, moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
