Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigyn - Sihvo, Aarne - Siikajoki - Siilasvuo, Hjalmar - SIK - Sik - Sikandra - Sikaner - Sikar el. Sykar - Sikel - Sikelö - Sikem - Sikeå - Sikfors - Sikfors kraftverk - Sikher - Si-kiang, Hsi-kiang, Västfloden - Sikker Hansen, Aage - Sikkim - Siklöja - Sikorski, Władysław
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Sigyn—Sikorski
160
Sigyn, en av asynjorna, Lokes maka (se Loke).
Sihvo [si’hvå], Aar ne, finländsk militär (f.
1889). S. utbildades i Tyskland 1915 som jägare.
Under frihetskriget hade han befäl på Karelska
fronten. Han blev 1924 chef för krigshögsk.,
1926 generalmajor och 1930 generallöjtnant. Han
var befälhavare för krigsmakten 1926—33,
generalinspektör i försvarsministeriet 1934—38, chef
för befolkningsskyddet 1938—46 samt blev sistn.
år återigen överbefälhavare för de finska
stridskrafterna, samtidigt som han blev general av inf.
Avsked 1953.
Siikajoki [si’kajåki], kommun i Uleåborgs län,
Finland; 260 km2, c:a 1,800 inv., finskspråkiga.
Vid S. kyrka besegrade tre svenska brigader
under C. J. Adlercreutz 18 april 1808 en anfallande
rysk truppstyrka under general Tutjkov.
Siilasvuo [sflasvoå], Hjalmar Fridolf,
finländsk arméofficer (1892—1947), överste 1933,
chef för Nord-österbottens militärlän 1934. Som
chef för 9æ div. lyckades han under finsk-ryska
vinterkriget 1939—40 vid Suomussalmi, Raate och
Kuhmo inringa och slå överlägsna ryska styrkor;
han utnämndes i samband härmed till
generalmajor. Under kriget 1941—44 var han chef för
3æ armékåren först i Uhtua och
Kiestinki-rikt-ningarna och från våren 1944 på Karelska näset.
S. blev 1942 generallöjtnant och i sept. 1944 chef
för operationerna mot tyskarna i n. Finland.
SIK, förk. för Svenska institutet för
konser-veringsforskning.
Sik, zool., se Siksläktet.
Sika’ndra, ort i Indien, se Agra.
Sikäner (lat. sicäni), folk i Siciliens v. del,
betraktade sig som öns urinvånare men voro av
samma härstamning som sikulerna.
Sikar el. Sy kar, enl. Joh. 4:5—6 en stad i
Samarien, nära den s. k. Jakobsbrunnen, där
Jesus hade sitt samtal med den samaritiska
kvinnan, trol. samma plats som nuv. byn Askar.
Sikel var en bland israeliter, assyrer och
baby-lonier använd vikt, omkr. 16—omkr. 11 g.
Sikelö, nordmännens namn på Sicilien under
vikingatiden.
Sikem, se Nabulus.
Sikeå, samhälle i Bygdeå kommun i
Västerbotten.
Sikfors, del av Hällefors köping i
Västmanland.
Sikfors kraftverk, vid Sikforsen i nedre
delen av Piteälv, 27 km n. v. om Piteå; ägare var
tidigare Sikfors kraft-a b., sedan 1948
Munksunds ab.; c:a 15 m fallhöjd; utbyggt 1912
och 1924.
Sikher, indiskt religionssamfund i Punjab,
tidigare det härskande elementet där, samlat i ett
rike med Lahore som huvudstad men kuvat av
engelsmännen i de s. k. sikhkrigen 1845—46 och
1848—49. Nu fortleva s. endast som religiös
sekt. Deras antal beräknades vid tidpunkten för
Indiens delning till 5,7 mill. — Sekten
grundades omkr. 1500 av Nänak (1469—1538).
Sikh-samfundets senare karakteristika, den obetingade
underordningen under sektens överhuvud, g
u
r u n, och den krigiska organisationen, funnos ej
då utbildade, men redan Nänak predikade
likheten mellan alla människor och upphävande av
kastväsendet. Under den 5:e gurun, Ar jun
(1581—1606), framstodo s. som ett ganska fast
organiserat broderskap med sin religiösa
centralpunkt i Amritsar. Ar jun samlade s:s hymner_och
heliga texter till ett slags bibel, den s. k. Ä d i
Grant h. GovindSingh (1675—1708), som
nästan hela sin tid låg i fejd med mogulriket,
blev sektens siste guru; sedan denna tid är i
stället den heliga urkunden s:s guru. S:s
militära anförare blev Bandä, som efter ett
hänsynslöst hämndkrig tillfångatogs och torterades till
döds (1716). När mogulrikets makt förföll,
gjorde sig s. till det härskande folket i Punjab
(efter 1764). De bildade tolv självständiga
samhällen, misäler (med egna hövdingar, sirdärer), som
genom kulten sammanhöllos till en
förbundsrepublik. Vid 1700-talets slut grundade Ran j it
Singh (1780—1839) ett oberoende rike med
Lahore som huvudstad, vilket han styrde med
stark despotism. Militärdespotismen efter hans
död urartade och gav engelsmännen anledning till
inblandning.
S. predika sträng monoteism och äro eg.
motståndare mot polyteismen; dock ägna de den
heliga boken, Granth Sähib, ett slags gudomlig
vördnad. Tolerans mot andra läror ingick i Nänaks
föreskrifter. — Jfr J. D. Cunningham, ”A
histo-ry of the sikhs” etc. (1849; ny revid. uppl. 1918).
Si-kiang, Hsi-kiang, Västfloden,
Sydkinas största flod och viktigaste vattenväg
(flodområde omkr. 400,000 km2, 1,800 km lång),
mynnar jämte Pei-kiang och Tung-kiang närmast
s. om vändkretsen med ett c:a 8,000 km2 stort
och utomordentligt tättbefolkat delta. Dess v. arm
mynnar v. om Macao, medan en östligare under
namn av Pärlfloden passerar Kanton. Trots
talrika forsar är S. segelbar till Wu-chou.
Sikker Hansen, A age, dansk tecknare (f.
1897), var teatermålare vid Odense teater 1917—
20, utställde f. f. g. 1932 och blev 1934 medl. av
Grönningen. S. har som tecknare särsk.
intresserat sig för djur. På världsutställningen i
Bryssel 1935 dekorerade S. Danmarkssalen, så också
på världsutställningen i Paris 1937 och i New
York 1939. 1938—39 dekorerade S. festsalen i
Köbenhavns boldklubs byggnad. S. har utg. flera
böcker och album.
Sikkim, protektorat under Indiska unionen,
beläget på Himalayas sydsluttning ö. om Nepal;
7,140 km2, 135,646 inv. (1951), huvudsaki.
nepale-ser. Huvudstad är Gangtok.
Siklöja, zool., se Siksläktet.
Sikorski [sjikå’rskj i], Wladyslaw, polsk
general och politiker (1881—1943). Han deltog i
1 :a världskriget med de polska legionärerna och
blev sedan general i aktiv tjänst, 1921 chef för
generalstaben. Han var 1922—23
ministerpresident och inrikesminister, 1924—25 krigsminister.
I sept. 1939 begav sig S. till Frankrike och trädde
i spetsen för därvarande polska exilregering, 1940
överflyttad till London. S. innehade jämväl
posten som krigsminister. Vid tysk-ryska krigets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>