Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sikorski, Władysław - Sikorsky (Sikorskij), Igor - Skisjöbergsfältet - Siksläktet - Sikt - Siktbarhet - Sikte, Siktkikare, Siktlinje, Siktmedel - Siktmätare - Siktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Sikorsky—Siktning
162
utbrott närmade sig S. Ryssland och avslöt med
denna makt i juli 1941 ett fördrag, som vid S:s
besök i Moskva i dec. s. å. utvidgades till en
vänskaps- och biståndspakt. Katyn-affären ledde
dock i april 1943 till brytning med Ryssland. S.
omkom s. å. vid en flygolycka vid Gibraltar.
Sikorsky [sikå’ski] (S i k o’r s k i j), Igor,
amerikansk flygplanskonstruktör (f. 1889), född
i Kiev, Ryssland. S. tjänstgjorde 1912—18 som
konstruktör i rysk-baltiska järnvägs bil fabriken
och byggde härvid och flög 1913 det första
fler-motoriga flygplanet, konstruerade och tillverkade
under 1 :a världskriget bl. a. 75 stora 4-motoriga
bombplan för ryska armén. S. grundade 1923 ett
flygingenj örsbolag och organiserade 1938 ett
flygbolag. 1931 konstruerade S. den första
4-moto-riga klippern med beteckningen S-40, vilken blev
föregångare till kommersiella transportflygplan av
större typ. 1935 följde S-42, som utnyttjades för
pionjär flygningar över Stilla havet och för de
första kommersiella flygningarna över Atlanten.
1939 byggde S. den första lyckade helikoptern
i Amerika, som senare följts av flera typer. S.,
som f. n. tjänstgör som chefsingenjör i Sikorsky
Aircraft Division of the United Aircraft Corp.,
har utg. böcker i flygfrågor.
Siksjöbergsfältet, järnmalmsfält i Norrbärke
sn, Kopparbergs län, bearbetat redan på
1600-talet. Brytningen upphörde 1931.
Siksläktet, Coregönus, tillhör laxfiskarnas fam.
Kroppen är långsträckt, hoptryckt från sidorna
och täckt av löst sittande fjäll, huvudet litet,
munnen liten, och tänderna äro antingen små, lätt
avfallande el. saknas. Stjärtfenan är djupt
inskuren. Färgen är ovan grön, på sidorna
silver-glänsande. Flertalet arter lever i insjöar, några
finnas även i havet men leka i sötvatten. Med
hänsyn till levnadssättet kunna de svenska
sikarna indelas i planktonätande med gälräfständema
utbildade till en silapparat och bottendj
ursätande med korta, glesa gälräfständer. Till de
senare hör den vanliga siken, C. lavaretus,
som blir 60—90 cm lång och, liksom följ.,
förekommer från Öresund runt Sveriges s. och ö.
kust samt i många insjöar. Den har trubbig nos,
medan den närstående storsiken, C. maraena,
utmärkes av tvär nos. Näbbsiken, C.
oxy-rhynchus, högst 60 cm lång, igenkännes på den
långt utanför munnen utskjutande överkäken. Den
lever huvudsakligen på djupt vatten i Vänern.
Planktonätare är den i många lokalraser i
insjöarna förekommande g r å s i k e n, C. wartmanni,
som kan bli 60 cm lång men vanl. blir betydligt
mindre än föreg. arter. Till undersläktet
Argyro-somus hör siklöjan, A. albula (finnarnas
NF XIX — 6
muikko), högst 30 cm lång. Den igenkännes
på den framskjutande underkäken. Den
förekommer dels i ö. skärgården, dels i en mängd insjöar.
Rommen brukas som kaviar under namnet
löj-rom. Alla medlemmar av s. spela en viktig roll
som matfisk. De odlas även. De flesta arterna,
även de svenska, äro mellanvärdar för den breda
binnikemasken.
Sikt. 1) (Hand.’) Uppvisande; vid sikt, vid
uppvisandet (se A vista).
2) (Tekn.} Se Siktning.
3) (Sjöv.’) Luftens grad av genomskinlighet.
Vid ”god s.” synas föremål på stort avstånd,
varvid luften säges vara ”siktig”; råder motsatt
förhållande, är det ”dålig s.” Sikta ett
föremål till sjöss betyder att få föremålet inom
synhåll, att man får syn på det.
Siktbarhet, den på atmosfärens tillfälliga
beskaffenhet beroende möjligheten att urskilja mer
el. mindre avlägsna föremål. S. är störst, då
luften är fri från såväl stoft- och vattenpartiklar
som ojämnheter i temp. och täthet; den minskas
genom dis (solrök, calina) o. a. grumling av
luften. Enl. internationell överenskommelse anges s.
medelst en 10-gradig skala, enl. vilken man
räknar med dimma, då synvidden är under 1 km.
Sikte, Siktkikare, Siktlinje, Siktmedel, krig sv.,
se Riktning, sp. 86 f., samt för sikte och
siktkikare även Centralsikte.
Siktmätare, meteor., instrument för bestämning
av sikten (synvidden), cg. luftens naturliga
grumling, bl. a. medelst glasfilter med flera steg
insatta successivt, tills föremålet blir osynligt, el.
med hjälp av glaskil med kontinuerligt ändrad
genomskinlighet. Även andra metoder finnas.
Siktning, metoder för mekanisk sortering av
finkornigt el. pulverformigt material efter någon
viss önskad norm med avseende på kornstorlek.
Härtill användas siktar av metalltrådsnät el.
av plåt, som perforerats med runda, kantiga el.
slits formade hål, ävensom gallerverk. Ang.
vindsi k t n i n g se Separering. Den med sikt
analoga anordningen s å 11 hänför sig till material,
som ej kan sägas vara finkornigt. Gränsen är
härvid ej fixerad, men enl. vedertaget språkbruk
ligger den vid 1 å 2 mm kornstorlek hos det
genomsläppta materialet. Med kornstorlek
förstås vanl. kubikroten ur kornvolymen, oavsett
kornformen. Härav inses, att mekanisk s. ej med
nödvändighet ger samma resultat som
materialsortering medelst vindsiktning el. slamning.
S. utföres i regel torrt men kan även
genomföras med tillhjälp av vätska. S.-förloppet
påskyndas genom skakning el. vibrering (ska
k-sikt, s k a k s å 11), vanl. i siktens eget plan. Vid
många tekniska applikationer, särsk. för
analysändamål (kontroll av graderingen hos cement,
sand m. m.), anordnas ett flertal siktar i serie, så
att gods för delningskurvor kunna erhållas
(sikt-analys). Härvid utväljas siktarnas fria
maskvidder enl. vissa normerade s i k t s k a 1 or, så
att maskvidden bildar en fallande geometrisk
serie. I Sverige användes i stor utsträckning den
tyska DIN-skalan, vilken likväl icke är strängt
Vanlig sik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
