Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Silfversparre, Lars - Silfverstolpe, ätt - Silverstolpe, 1. Axel - Silverstolpe, 2. Fredrik - Silverstolpe, 3. Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Silfverstolpe
166
generalmajor i armén s. å., generallöjtnants
avsked 1827.
Silfverstolpe, adlig ätt, härstammande från en
under Erik XIV :s tid till Sverige överflyttad
skotsk musketerare Påvel Mascol; en sonson till
denne var kyrkoherden i Edsleskog (Hässelskog)
Brynolfus Andreæ (1592—1674), vars barn
uppto-go namnet Hesselgren och vars sonson, kamma
r-revisionsrådet Gudmund Hesselgren (1678—1756),
farfar till nedannämnda S.i)—3), 1759 adlades
S. Åtskilliga av ättens medl. ha skrivit sig el.
skriva sig Silverstolpe, resp. S i 1 f w e
r-stolpe. — Litt.: ”Några anteckningar om
adliga ätten S.” (1884); ”Meddelanden från
Silfver-stolpeska släktföreningen”, 1 (1927).
1) Axel Gabriel Silverstolpe,
författare, politiker (1762—1816). Han tog kansliexamen
i Uppsala 1780, blev handsekr. åt änkedrottning
Sofia Magdalena och 1795 riddarhussekr. Redan
tidigt uppträdde S. som vitter författare med
äreminnen, vilka inbragte honom bl. a. Sv. akad:s
stora pris, och vid unga år, 1794, plats i
densamma. S:s berömda inträdestal 1795 över
föregångaren F. A. von Fersen gav uttryck åt hans mot
väldet oppositionella inställning. Reuterholm
begagnade detta tal till att suspendera akad. Som skald
tillhörde S. den Kellgren-Lenngren-Leopoldska
riktningen; han författade en rad lärodikter,
elegier, sällskapsvisor och skälmstycken, tillh.
tidens bästa andrarangsdiktning. S:s dikter
utkom-mo i 2 bd 1801 (2:a, tillökade uppl. 1814). När
2:a delen utkommit, blevo de föremål för skarpa
angrepp från nyromantikerna. Inom estetiken
uppträdde S. med ”Försök till en afhandling om
vitterhetens inflytelse på allmänna
förståndsod-lingen och sederna” (1802; i Sv. Akad:s Handl.),
där han gör gällande en strängt tendentiös
uppfattning av sedlighetens och det nyttigas krav på
vitterheten liksom fordran på klarhet och
lättfattlighet; den framkallade häftiga angrepp från
nyromantikernas läger. S. utgav även läroböcker
samt skriften ”Försök till en enkel, grundriktig,
och derigenom oföränderlig bokstafverings-teori
för svenska språket” (1811), där han hyllar långt
gående fonetiska stavningsprinciper.
I danandet av Sveriges nya statsskick tog S. en
högst väsentlig andel. Han utgav 1809 en
broschyr, ”Hvad synes allmänna opinionen önska till
en, nu möjlig, förbättring af svenska
statsförfattningen”, som blev den mest inflytelserika av
denna tids många småskrifter. Som medlem av
konstitutionsutskottet 1809 blev han i tillfälle att
göra sina åsikter gällande vid utarbetandet av rikets
grundlagar. I en småskrift från 1812 försvarade
och utlade han den nya R. F. Varmt hyllande
tryckfriheten, verkade S., som var led. av
konstitutionsutskottet även vid riksdagarna 1810, 1812
och 1815, bl. a. för förbättrad folkundervisning.
— Litt.: A. Brusewitz, ”Ett bidrag till A. G. S:s
politiska biografi” (i Personhist. Tidskr. 1913);
N. Gobom, ”A. G. S.” (1923); C. G. S. Mörner,
”Johan Wikmanson und die Brüder Silverstolpe”
(1952).
2) Fredrik Samuel Silverstolpe, den
föreg:s bror, diplomat, konstälskare (1769—1851),
2:e sekr. i Kabinettet för utrikes brevväxlingen
1793, chargé daffaires i Wien 1796—1802, i
Petersburg 1805—07, deltog efter hemkomsten i
riksdagarna och var 1809 led. av Hemliga utskottet,
1810 av Konstitutionsutskottet samt 1813—36
överintendent, preses i Konstakad. och chef för
Kungl. museum; han ägnade sig härvid främst åt
Konst-akad:s angelägenheter och arbetade
energiskt för akademiundervisningens främjande och
samlingarnas förökning. En varm vän av
litteraturen och musiken, utgav han bl. a.
”Skaldestycken i fri öfversättning” (2 bd, 1829—32) och
”Några återblickar på rygtets, snillets och
konsternas verld” (1841).
3) Gustaf Abraham Silverstolpe, de
föreg:s bror, publicist, historiker (1772—1824).
Han blev fil. mag. i Uppsala 1794 samt kallades
1797 till politices
do-cens. S. blev tidigt
ledande i en krets av
liberalt orienterade
unga män. I denna
”Junta” dryftades
litterära, politiska och
filosofiska ämnen;
särskilt följdes de nya
företeelserna på det
andliga området i
Tyskland. Den, som på
S. övade största
inflytandet, var Höi jer. S.
uppehöll sig med bok-
förläggarverksamhet,
som underlättade utgivandet av de av honom
redigerade tidskrifterna Litteraturtidningen (1795—
97) samt Journal för Svensk Litteratur (1797—
1803). Särskilt den senare avsåg att motsvara
Tysklands litterära tidningar och på det hela taget
införa den tyska filosofiens och humanismens
idéer till Sverige. S:s politiska radikalism och bitande
skämt följdes med oblida blickar av de
akademiska fäderna. Sedan S. stämplats såsom en av
huvudarrangörerna av störande uppträden vid en
akademisk fest 1800 till firande av Gustav IV
Adolfs kröning, blev S. avsatt från docenturen
och förvisad från akad. Han flyttade till
Stockholm, där hans bokhandel ställdes under censur.
Här utgav han tidskr. Läsning i Ett och Annat
(1800—07) och fortsatte med bokhandeln. Efter
en resa i Tyskland inrättade han en gosspension;
han intresserade sig nu särskilt för musiken.
Under titeln ”Strödda af handlingar i ämnen rörande
de fria konsterna” (1808—09) offentliggjorde han
dels översättningar från tyskan rörande bildande
konst, dels en originalavh., ”Anmärkningar i
anledning af Kongl. målare- och
bildhuggareacade-miens exposition 1809”, som är ett första försök
i svensk konsthistoria, utgående från
nyklassici-tetens idéer. 1808 gjorde S. konkurs. I 1809 års
riksdag deltog han på riddarhuset och räknades
till ”1809 års styrande klick”. Livligt intresserad
för folkundervisningen, inlämnade han vid
riksdagen ett förslag om offentliga
undervisningsanstalter för alla folkklasser. 1812 insattes han i
en kommitté för undervisningens ordnande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
