- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 19. Selenga - Stening /
231-232

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sioux Falls - Šipkapasset, Schipkapasset - Siporex - Sippa - Sippar - Sippola - Sippranka - Sippsläktet - Siqueiros, David Alfaro - Sir - Siracusa - Sirap - Sirat - Sirdar - Sir-darja - Sire - Sireköpinge - Sirelius, Uuno

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

231

Sipkapasset—Sirelius

232

c:a 53,000 inv. (1950). Slakterier, kvarnar,
spannmålsmarknad.

Sipkapasset [Ji’pka-], Schipkapasset,
pass över Balkan, Bulgarien, mellan Gabrovo och
Kazanlik. I rysk-turkiska kriget besattes S. i
juli 1877 av ryssarna under Gurko, och
upprepade turkiska anfall av Soliman pascha
tillbaka-slogos. I jan. 1878 blevo de belägrande
turkarna kringrända och slagna.

Siporex, byggn., ett med gasbetong (se
Betong, sp. 882) nära besläktat byggnadsmaterial
men framställt av finmalen kvartssand, cement,
kalk och aluminiumpulver. Av s. tillverkas
iso-leringsplattor med en volymvikt av 0,4 kg/dm3,
ett värmelednings tal av 0,08 och en
tryckhållfasthet av 20 kg/cm2. För byggnadsblock äro motsv.
siffror o,«, 0,12 och 40.

Sippa, arter av släktena Anemone (se
Sipp-släktet), Dryas (se Fjällsippa) och Pulsatilla (se
Backsippa).

Sippar (bibelns Sefarvaim), gammal
babylonisk stad. Utgrävdes 1881—82 av H. Rassam
och 1894 av Bedry Bej och V. Scheil. Solguden
Babbar eller Samas hade här ett berömt
tempel, Ebabbar. Staden blomstrade under
Ham-murapidynastien.

Sippola [si’påla], kommun i Kymmene län,
Finland; 568 km2, c:a 16,000 inv., finskspråkiga.

Sippranka, dets. som skogsreva, se Clematis.

Sippsläktet, Anemöne, hör till fam.
ranunkel-växter och kännetecknas av enkelt blomhylle,
talrika ståndare och pistiller samt nötlika
småfrukter. Hit höra omkr. 75 arter, fleråriga örter
med förlängd och vågrät el. uppstigande el. kort
och mer el. mindre uppsvälld jordstam. Bladen
sitta på jordstammen och äro oftast trekluvna el.
trefingrade. Stängeln är vanl. enblommig och
alltid försedd med tre i krans sittande högblad.
I Sverige finnas 4 arter. Vitsippan, A.
ne-morosa, och b 1 å s i p p a n, A. hepatica, äro
allmänna vårväxter i större delen av landet men
saknas i Lappland och vidsträckta områden i
Norrland. G u 1 s i p p a n, A. ranunculoides, som
liknar vitsippan men har gula blommor, vanl. 2
el. 3, är någorlunda allmän endast i s. Sverige.
Tovsippan, A. silvestris, som har stor, vit,
ensam blomma, växer sällsynt på torr, stenig
mark på Öland och Gotland. I Orienten och Syd-

europa har A. coronaria odlats sedan urminnes
tid; den odlas även i Sverige. — Sipporna,
särskilt vitsippan, äro giftiga.

Siqueiros [sikei’rås], David Alfar o,
mexikansk målare (f. 1898). S. är en av det unga
Mexicos främsta konstnärer, som jämte D.
Rivera, J. C. Orozco och R. Tamayo skapat en
nationell monumentalkonst av internationell
ryktbarhet. S. framför det agitatoriska innehållet
med ett revolutionärt patos, som har benägenhet
att slå över till nationell propaganda el. dunkel,
svårgripbar symbolik. Hösten 1952 deltog S. i
den stora och uppmärksammade mexikanska
utställning i Liljevalchs konsthall, Stockholm. —
Se bild vid Mexico, sp. 910.

Sir [sa], eng. (av lat. se’nior, äldre herre),
adelstitel för baronet och knight (användes
framför hela namnet eller framför förnamnet men
aldrig direkt framför släktnamnet).

Siracusa [-ko’za], prov, i Italien, s. ö.
Sicilien; 2,208 km2, 323,066 inv. Om huvudstaden
S. se Syrakusa.

Sirap. 1) (Kem.) Benämning på olika
tjockflytande, mer el. mindre renade sockerlösningar.
Vanl. erhållas de som biprodukt vid rening av
socker. Efter renhetsgraden skiljer man mellan
m a t s i r a p och restsirap el. melass.
Stärkelsesirap framställes genom
kokning av stärkelse med utspädda syror och består
av en blandning av druvsocker och dextriner. Den
brukas mycket som ersättning för vanlig s.

2) (Farm.) Stark lösning av socker i vatten
el. i en vattenlösning av diverse andra mestadels
smakförbättrande ämnen. Det enklaste
siraps-preparatet är sockersirap, Syrupus
saccha-ri, som beredes av 37 dir destillerat vatten och
63 dir socker. Sv. farmakopén innehåller
ytterligare 18 sirapspreparat, av vilka några
väsentligen brukas såsom smakförbättrande medel, andra
som bröstmedicin, avförande el. stärkande medel.

Sirät, prydnad, utsirning.

Sirdar [sä’dä] eng., dets. som serdar (se d. o.).

Sir-darja, se Syr-darja.

Sire [sir], fr., ”Eders majestät”, tilltalsord till
kejsare och konungar.

Sireköpinge. 1) Sn i Malmöhus län,
Rönne-bergs hd, n. ö. om Landskrona; 22,43 km2, 849
inv. (1954). Småkullig, bördig slättbygd kring
övre loppet av Kvistoftaån. 2,090 har åker;
skog saknas. Många egendomar, bl. a.
Sireköpinge, Spargott och Hedegården. I v. vid ån
stations- och industrisamhället T å g a r p (349
inv. 1951). Kyrkan är urspr. romansk från
1100-talets slut. Ingår i Halmstads och S. pastorat
i Lunds stift, Luggude s. kontrakt. Tillhör
storkommunen Rönneberga.

2) Gods i S.i); 390 har, därav 330 har åker.
Tillhörde på 1500-talet ätten Tott, på 1700-talet
ätten Ramel och senare bl. a. släkterna v.
Schwe-rin och Haage.

Sirelius, U u n o Taavi, finländsk etnograf
(1872—1929). Han blev 1921 prof, i
finsk-ugrisk etnografi vid Helsingfors univ. och var
från 1917 intendent vid nationalmuseum. S.
utgav stora finskspråkiga arbeten om fisket i Fin-

Vitsippa (t. v.) och blåsippa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffs/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free