Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Självmedvetande - Självmord - Självmordsflygare - Självmordstorped - Självpollination - Självreglering - Självrisk - Självspilling - Självstart - Självsterilitet - Självstympning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265 Självmedvetande—Självstympning 266
Självmedvetande, filos., medvetandet om sig
själv, om det egna jaget, sålunda ett
omedelbart medvetande, som vore absolut ett med sitt
föremål och som därför innebure ett absolut
vetande. Begreppet om s. har alltsedan Cartesius
spelat en oerhörd roll i filosofiens historia. — Litt.: A.
Nyman, ”Själsbegreppets förvandlingar” (1943).
Självmord, handling, varigenom en människa
avsiktligt berövar sig livet. (Bland djuren
förekommer icke s.) — S. är enl. svensk rätt
numera icke belagt med straffpåföljd. Ej heller
försök till, delaktighet i el. annan medhjälp till
s. straffas. Anträffas någon död utan
föregående sjukdom, skall polisundersökning, ev.
obduktion, företagas, innan begravning får ske.
Enl. flera utländska lagar är medhjälp till s.
straffbelagt med ofta långvarigt frihetsstraff.
Engelsk rätt jämställer delaktighet i s. med mord
och påbjuder straff för s.-försök. Enl. äldre
svensk rätt (1600-talet—1864) straffades också
försök till s. samt underlåtenhet att efter
förmåga hindra den, som söker begå s. Påtagligt
ofta förekommer s. hos alkoholister, psykopater
el. eljest sinnessjuka. I övrigt må framhållas, att
antalet s. ökas vid ekonomiska kriser samt är
avsevärt lägre i katolska länder (där kyrkan
stämplar s. som en svår synd) än i protestantiska,
vanligare i storstäder än på landsbygden.
Märkligt är, att antalet s. tydligt minskar under svåra
krig (så vid de båda världskrigen). I Sverige
begås årl. c:a 1,000 s., därav V4 av kvinnor, s/< av
män. I regel välja män ett våldsamt dödssätt
(hängning; med skjut- el. stickvapen) kvinnor
gift. Motiven till s. äro mycket varierande och
forskningen har ej enats om en allmängiltig
orsak. Som ovan antytts, är grunden oftast av
psykisk art. — Litt: K. G. Dahlgren, ”On suicide
and attempted suicide” (1945).
Självmordsflygare, se Kamikazeflygare.
Självmordstorped, se Människotorpeder.
Självpollination, bot., se Pollination.
Självreglering, biol., ett av grundfenomenen
hos alla levande organismer, bestående dels
där-uti, att dessa under det individuella livet såväl
som under artens fasthålla den säregna
byggnaden (morfologisk s.), och däruti, att
organismer inom trånga gränser förmå att
bibehålla sin kemiska sammansättning och sina
fysiologiska funktioner under en normal yttre miljö
(fysiologisk s).
Självrisk, försäkr., innebär, att
försäkringstagaren själv helt el. delvis svarar för risken. Om
t. ex. ett hus, värt 100,000 kr, är brandförsäkrat
för 60,000 kr, står försäkringstagaren s. för
40,000 kr. Om vid bilförsäkring
försäkringstagaren själv svarar för skador intill t. ex. 300
kr per skadefall, föreligger likaså s. En speciell
form av s., där skadan, om den överstiger
s.-beloppet, ersättes fullt, benämnes franchise.
Självspilling, äldre uttryck för självmördare.
S. fick icke begravas på kyrkogård, utan liket
skulle, sedan domaren fastställt självmordet, av
skarprättaren föras till skogs och ”i jord
gräfwas”. Hade självmord skett i
sinnesförvirring, fick jordandet dock ske av annat folk. Enl.
lag 1864 jordfästes s. i stillhet å kyrkogård, och
1894 bortogos alla särregler betr, jordandet av s.
(jfr Självmord). Bestämmelser om insändande
av liket av s. från vissa områden till de
anatomiska inst. i Lund, Stockholm och Uppsala gåvos
redan på 1700-talet men upphörde att gälla 1932.
Självstart (elektrisk) för bil- och båtmotorer
m. m. innebär, att motorn igångsättes med en
elektrisk motor (startmotor), som hämtar sin
kraft från ett ackumulatorbatteri, vanl.
detsamma som användes för tändning, belysning o. s. v.
Självsterilitet, oförmåga hos växter att sätta
frukt efter pollinering med eget pollen, beroende
på att pollenkornen ej gro på det egna märket el.
ge pollenslangar med dålig tillväxt. S.
förekommer huvudsaki. hos arter, vilkas blommor äro
anpassade för insektpollinering, och företrädesvis
hos fleråriga arter. Bland kulturväxterna
förekommer s. hos råg, sockerbeta, klöver, kål,
timo-tej, flera fruktsorter m. fl. S. betingas av
distinkta arvsanlag, som vanl. bilda multipla
allel-serier. Hos vissa tobaksarter och klöver ha dessa
serier visat sig omfatta flera tiotal olika alleler,
vilka bruka betecknas med xi, S2, sa ... s„.
Självsterila individ äro nästan alltid bärare av två
olika alleler och ha t. ex. någon av konstitutio
nerna J1J2, jus, ^2^3 o. s. v. S. innebär, att pol
lenkorn med en viss j-allel ej kan befrukta en
planta, som är bärare av samma allel; d. v. s.
om t. ex. en JU2-planta pollineras med pollen
från en 5U3-planta, där de enskilda pollenkomen
äro bärare av 51 el. m (i lika frekvens), är det
endast 53-pollenet, som kan utföra befruktning.
Hämningen av pollenslangtillväxten sker genom
inverkan av ämnen av hormonkaraktär, som från
fröanlagen stiga upp i stiftvävnaden. Hos
självsterila växter förekomma s. k. interfertila men
intrasterila grupper. De sistn. bestå av individer
med samma uppsättning j-alleler och kunna
därför ej befrukta varandra. Kännedomen om
sådana grupper är av stor praktisk betydelse hos
t. ex. körsbär och äpplen, där vissa
korspotline-ringar helt misslyckas, medan andra ge gott
resultat och därigenom goda skördar.
S.-mekanismens ändamål i naturen är att åstadkomma
korsbefruktning, vilket i sin tur leder till förhöjd
vitalitet samt till omkombination av arvsanlagen.
Självstympning. 1) Jur., ett med våld
åstadkommet avskiljande el. krossande av levande del
från el. å den egna kroppen. S. är belagt med
straff för den, som genom s. el. annorledes gör
sig, för längre el. kortare tid, oduglig till
fullgörande av honom åliggande tjänstgöring vid
krigsmakten el. eljest för rikets försvar. Brottet
innebär ett svikande av försvarsplikt
(Strafflagen kap. 9 § 8) och kan medföra högst
straffarbete i 2 år el., om riket är i krig, i 4 år
(även försök till s. kan straffas). Som en form
av bedrägeri (Strafflagen kap. 21) kan s.
straffas även där den sker för att bedraga
försäkringsgivare, inkl, statsverket, t. ex. för att utfå
olycksfalls- el. invaliditetsersättning.
2) Zool. S. el. s j ä 1 v a m p u t a t i o n (a u t
o-t o m i) kallas den avsnörning el. avstötning av
organ el. kroppsdelar, som vissa djur företaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
