Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöhistoriska samfundet - Sjöholm - Sjöhästar, hästfiskar - Sjöhävning - Sjöjungfru - Sjökadett - Sjökapten - Sjökarteverket - Sjökocksläktet - Sjökor el. havskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
283
Sjöholm—Sjökor
284
Sjöhästar i ett akvarium.
en serie ”Skrifter”, fr. o. m. nr 7 (1946) under titeln ”Forum navale”, samt understöder publiceringen av större monogr. inom sitt forskningsområde.
Sjöho’lm, gods i ö. Vingåkers sn, 4 km v. om Katrineholm, Södermanlands län, med manbyggnaden på en numera landfast holme i sjön Näsnaren; omfattar med underlydande 1,240 har, därav 400 åker. Var säteri på 1400-talet och tillhörde då släkten Ulf. S. köptes 1787 av grevinnan Ribbing, 1793 av H. Gyllenborg, 1831 av E. G. Oxenstierna, 1834 av G. Wachtmeister samt 1859 av A. Lewenhaupt, (som uppf. manbyggnaden) och är ännu i denna släkts ägo.
Sjöhästar, hästfiskar, Hippoca’mpus, till de spiggartade benfiskarna hörande släkte. Kroppen är täckt av benplåtar, buk-och stjärtfenor saknas, huvudet är böjt i rät vinkel mot kroppen och
utdraget till en rörformad nos. S. finnas i varmare hav, där de med stjärten hålla sig fast
vid alger. I Medelhavet finnes den kortnosiga sjöhästen, H. brevirostris. S:s förmåga att
sammansmälta med omgivningen är ännu starkare utbildad hos det närstående släktet Phyl-lopteryx (se Algfiskar).
Sjöhävning, se Vågrörelse (i havet).
Sjöjungfru, nord, myt., i folksagan naturmy-tiskt kvinnligt väsen, som uppehåller sig i havet
och i sjöar. Från Småland berättas om havsfrun, att hon bor på havsbottnen i stora, granna
salar, dräkten är en snövit kjortel och ljusblå tröja, hon sitter i vågsvallet och kammar sitt
ljusgula hår, tvättar sina kläder snövita och breder ut dem till torkning, när det stundar till
oväder.
Sjökadett, elev vid Sjökrigsskolans sjöofficerslinje.
Sjökapten, person, som erhållit av Kommerskollegium utfärdat sjökaptensbrev och därmed
vunnit behörighet att vara befälhavare å fartyg i all fart. För erhållande av sjökaptensbrev
fordras bl. a. att efter erhållet styrmansbrev ha tjänstgjort till sjöss sammanlagt 24 mån. som
befälhavare el. styrman på fartyg om minst 100 ton. Minst 12 mån. skola vara fullgjorda som
främste styrman el. på fartyg om minst 3,000 ton i oceantrafik som näst främste styrman. Vidare
krävs vid sjöbefälsskola avlagd sjökaptensexamen.
Sjökarteverket, under Försvarsdep. lydande ämbetsverk, beläget på Skeppsholmen i Stockholm, vilket huvudsakl. har som åliggande att genom mätningar och undersökningar inhämta så noggrann kännedom om riket omgivande farvatten och dess segelbara inlandsfarvatten, som sjöfartens och försvarsväsendets behov fordrar, samt att utarbeta, författa och tillhandahålla sjökort, seglingsbeskrivningar och underrättelser för sjöfarande, att pröva och undersöka fartygslanternor, kompasser o. a. nautiska instrument vid för ändamålet upprättade kontrollstationer (i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Sundsvall) och att över prövade instrument utfärda certifikat samt att utföra jordmagnetiska mätningar och undersökningar för tillgodoseende av såväl sjöfartens behov som även andra allmänna intressen ävensom att till allmänhetens tjänst offentliggöra resultaten. S. leder sin upprinnelse från 1872, då det övertog det tidigare Sjökartekontorets verksamhet. Verket fick 1937 en i huvudsak civil och självständig organisation. Chefen erhöll tjänsteställning som överdir. 1939, och sedan 1943 har verket egen huvudförvaltning. Verksamheten är organiserad på 3 avd., sjökorts-, sjömätnings- och jordmagnetiska avd., som förestås av var sin byrådir., samt en teknisk avd. och en expedition. Sedan 1929 fungerar för S. en styrelse med chefen för Marinstaben som ordf. — För bedrivande av undersöknings- och mätningsarbeten längs kusterna och till sjöss äger S. 8 fartyg samt ett 30-tal mätningsbåtar. Mätningsförrättare och besättning, i huvudsak
kommenderade från Flottan, uppgå sammanlagt till c:a 250 man. För den jordmagnetiska verksamheten har S. ett observatorium på Lovö invid Stockholm.
Sjökocksläktet, Callio’nymus, tillhör de tagg-feniga benfiskama. Kroppen är långsträckt, saknar fjäll och är brokigt färgad i blått, grönt och gult. Vid Sveriges västkust finnas sjökocken, C. lyra, som blir 25—30 cm lång, och lilla sjökocken, C. maculatus, omkr. 10 cm lång.
Sjökor el. havskor kallas sirendjur i allmänhet, sålunda lamantinsläktet samt dugongsläk-tet, Halicore, som skiljer sig från föreg. genom stjärtfenans halvmånform. Nosen är starkt svälld och tvärskuren framtill. Hos hannen framväxa de båda framtänderna såsom stöttänder, hos honan kvarligga de i alveolen. Dugongerna uppehålla sig vid grunda, sandiga havsstränder, där de nattetid beta havsväxter från bottnen. Man
Sjökock, Callionymus lyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
