Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöhistoriska samfundet - Sjöholm - Sjöhästar, hästfiskar - Sjöhävning - Sjöjungfru - Sjökadett - Sjökapten - Sjökarteverket - Sjökocksläktet - Sjökor el. havskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Sjöholm—Sjökor
284
Sjöhästar i ett akvarium.
en serie ”Skrifter”, fr. o. m. nr 7 (1946) under
titeln ”Forum navale”, samt understöder
publiceringen av större monogr. inom sitt
forskningsområde.
Sjöho’lm, gods i ö. Vingåkers sn, 4 km v.
om Katrineholm, Södermanlands län, med
manbyggnaden på en numera landfast holme i sjön
Näsnaren; omfattar med underlydande 1,240 har,
därav 400 åker. Var säteri på 1400-talet och
tillhörde då släkten Ulf. S. köptes 1787 av
grevinnan Ribbing, 1793 av H. Gyllenborg, 1831 av
E. G. Oxenstierna, 1834 av G. Wachtmeister samt
1859 av A. Lewenhaupt, (som uppf.
manbyggnaden) och är ännu i denna släkts ägo.
Sjöhästar, hästfiskar, Hippoca’mpus, till
de spiggartade benfiskarna hörande släkte.
Kroppen är täckt av
benplåtar,
buk-och stjärtfenor
saknas,
huvudet är böjt i
rät vinkel mot
kroppen och
utdraget till en
rörformad nos.
S. finnas i
varmare hav, där
de med stjärten
hålla sig fast
vid alger. I
Medelhavet finnes
den k o r t n
0-s i g a
sjöhästen, H.
brevirostris. S:s
förmåga att
sammansmälta
med
omgivningen är ännu
starkare utbildad hos det närstående släktet
Phyl-lopteryx (se Algfiskar).
Sjöhävning, se Vågrörelse (i havet).
Sjöjungfru, nord, myt., i folksagan
naturmy-tiskt kvinnligt väsen, som uppehåller sig i havet
och i sjöar. Från Småland berättas om
havs-f r u n, att hon bor på havsbottnen i stora, granna
salar, dräkten är en snövit kjortel och ljusblå
tröja, hon sitter i vågsvallet och kammar sitt
ljusgula hår, tvättar sina kläder snövita och
breder ut dem till torkning, när det stundar till
oväder.
Sjökadett, elev vid Sjökrigsskolans
sjöoffi-cerslinje.
Sjökapten, person, som erhållit av
Kommerskollegium utfärdat sjökaptensbrev och därmed
vunnit behörighet att vara befälhavare å fartyg
i all fart. För erhållande av sjökaptensbrev
fordras bl. a. att efter erhållet styrmansbrev ha
tjänstgjort till sjöss sammanlagt 24 mån. som
befälhavare el. styrman på fartyg om minst 100
ton. Minst 12 mån. skola vara fullgjorda som
främste styrman el. på fartyg om minst 3,000 ton
i oceantrafik som näst främste styrman. Vidare
krävs vid sjöbefälsskola avlagd
sjökaptensexamen.
Sjökarteverket, under Försvarsdep. lydande
ämbetsverk, beläget på Skeppsholmen i
Stockholm, vilket huvudsaki. har som åliggande att
genom mätningar och undersökningar inhämta
så noggrann kännedom om riket omgivande
farvatten och dess segelbara inlandsfarvatten, som
sjöfartens och försvarsväsendets behov fordrar,
samt att utarbeta, författa och tillhandahålla
sjökort, seglingsbeskrivningar och underrättelser för
sjöfarande, att pröva och undersöka
fartygslan-ternor, kompasser o. a. nautiska instrument vid
för ändamålet upprättade kontrollstationer (i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och
Sundsvall) och att över prövade instrument utfärda
certifikat samt att utföra jordmagnetiska
mätningar och undersökningar för tillgodoseende av
såväl sjöfartens behov som även andra
allmänna intressen ävensom att till allmänhetens tjänst
offentliggöra resultaten. S. leder sin upprinnelse
från 1872, då det övertog det tidigare
Sjökarte-kontorets verksamhet. Verket fick 1937 en i
huvudsak civil och självständig organisation.
Chefen erhöll tjänsteställning som överdir. 1939,
och sedan 1943 har verket egen huvudförvaltning.
Verksamheten är organiserad på 3 avd., sjökorts-,
sjömätnings- och jordmagnetiska avd., som
förestås av var sin byrådir., samt en teknisk avd.
och en expedition. Sedan 1929 fungerar för S.
en styrelse med chefen för Marinstaben som ordf.
— För bedrivande av undersöknings- och
mät-ningsarbeten längs kusterna och till sjöss äger
S. 8 fartyg samt ett 30-tal mätningsbåtar.
Mät-ningsförrättare och besättning, i huvudsak
kommenderade från Flottan, uppgå sammanlagt till
c:a 250 man. För den jordmagnetiska
verksamheten har S. ett observatorium på Lovö invid
Stockholm.
Sjökocksläktet, Callio’nymus, tillhör de
tagg-feniga benfiskama. Kroppen är långsträckt,
saknar fjäll och är brokigt färgad i blått, grönt och
gult. Vid Sveriges västkust finnas sj ökocken,
C. lyra, som blir 25—30 cm lång, och lilla
sjökocken, C. maculatus, omkr. 10 cm lång.
Sjökor el. havskor kallas sirendjur i
allmänhet, sålunda lamantinsläktet samt
dugongsläk-tet, Halicore, som skiljer sig från föreg. genom
stjärtfenans halvmånform. Nosen är starkt svälld
och tvärskuren framtill. Hos hannen framväxa
de båda framtänderna såsom stöttänder, hos
honan kvarligga de i alveolen. Dugongerna
uppehålla sig vid grunda, sandiga havsstränder, där
de nattetid beta havsväxter från bottnen. Man
Sjökock, Callionymus lyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
