Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjögren, Emil - Sjögren, Iwar (försäkringsman) - Sjögren, Nils - Sjögren, Otto (geograf) - Sjögren, Otto (historiker) - Sjögren, Peder - Sjögren, Torsten - Sjögren, 1. Vilhelm - Sjögren, 2. Ivar (rättslärd) - Sjö-Gunnarsbo - Sjögurka - Sjögång - Sjöhare - Sjöhistoriska museet - Sjöhistoriska samfundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
Sjögren—Sjöhistoriska samfundet
282
ro, ögonsten”, ”Alt vandrer maanen sin vej”, ”1
drömmen du är mig nära”, ”Der driver en dug
over Spangebro”, ”Og jeg vil drage” och
”Sover du, min sjæl”. Inom pianostycket (liksom
i sångerna) framträder hans förmåga att ge en
kort karaktärsbild med
enkla men skarpt
profilerade tema. I de 5
violinsonaterna, som
höra till hans
lyckligaste skapelser (1. g
moll, 2. e moll, 3. g
moll, 4. h moll och 5.
a moll), visade han
sig behärska den
breda sonatf ormen. Även
för pianosolo skrev
han två sonater.
Jämte Grieg är han en
av den franska
impressionismens främ
sta föregångare; det var därför fullt naturligt,
att han i utlandet först erkändes i Paris. S:s
”Samlade sånger” utgavs i 3 bd 1949—52.
Sjögren, I w a r Gustaf Adolf, försäkringsman
(f. 1888 24/n), fil. lic. i matematik 1913, i
statistik 1915, verkst. dir. i Skandiakoncernen sedan
1944, avgår 1955. S. är led. av styrelserna för
ett flertal centrala försäkringsorganisationer samt
av ett antal statliga utredningar.
Sjögren, Nils Axel Gustav, bildhuggare
(1894—1952), studerade först arkeologi och
konsthistoria i Uppsala, övergick senare till
skulpturen. S. var i Paris elev av Bourdelle
och arbetade därefter hos Christian Eriksson. S.
var först påverkad av den bourdelleska
arkaismen, skapade sig sedan en egen kärv, storformig,
ibland tung stil. Han erhöll ett stort antal
offentliga monumentaluppgifter; framför allt
ägnade han sig åt brunnar, t. ex. i Kalmar (se bild
5 å pl. vid d. o.), Skara och Borås (se bild 3 å
pl. vid d. o.). Störst är den mångfiguriga
”Tra-gos” (off. ”Teaterbrunnen”) framför
Stadsteatern i Malmö (avtäckt 1953; se bild u å pl. vid
Malmö). Hans mest bekanta och även förnämsta
arbete torde vara Finn Malmgren-monumentet i
Uppsala (1930). S. var lärare vid Konsthögsk.
1929—41 och hade som sådan stor betydelse.
Sjögren, Gustaf Otto Teodor, geograf (f.
1881 15/e), fil. dr i Uppsala 1909, doc. i
geografi vid Uppsala univ. 1912—21, adjunkt vid
Nya elementarskolan i Stockholm 1921, lektor där
1936—46. Han har bl. a. utg. ”Geografiska och
glacialgeologiska studier vid Torneträsk”
(gra-dualavh., 1909) och 2:a uppl. av ”Sverige.
Geografisk beskrivning” (5 bd, 1929—35).
Sjögren, Karl August Otto, historiker (1844
—1917), fil. dr i Uppsala 1869, kollega vid
Katarina lärov. i Stockholm 1879—1908. S.
utvecklade ett omfångsrikt historiskt författarskap
av populär art.
Sjögren, Gösta Tage Filip Peder, journalist
och författare (f. 1905 29/4), medarbetare i
Dagens Nyheter 1930—43. S. framträdde som
skönlitterär förf. 1943 med skådespelet ”Vilans natt”
och har sedan gjort sig beaktad som berättare
med några romaner, som kännetecknas av
komplicerad komposition, inträngande psykologi,
exotiska miljöer och melankolisk livssyn, bl. a.
”Svarta palmkronor” (1944), ”Kärlekens bröd”
(1945), där miljön är ett finskt vinterlandskap,
”Jag vill gå ned till Thimnath” (1947), som
skildrar en handfull vinddrivna svenskar i Tunis,
”Mannen som försökte smita” (1949) och
”Damen” (1951).
Sjögren, Karl Gustaf Torsten, psykiater
(f. 1896 30/i), med. lic. i Stockholm 1925, med.
dr och doc. i Lund 1931, hospitalsläkare där 1927
—31, överläkare 1931, överläkare och styresman
vid Lillhagens sjukhus i Göteborg 1932—35,
överläkare vid psykiatriska avd. på Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg 1935—45, kallad till prof,
i psykiatri vid Karolinska inst. 1945; medl. av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd sedan 1946.
S., som blivit internationellt känd genom sina
djupgående och omfattande forskningar rörande
nerv- och psykiska sjukdomars arvsbiologi, blev
1933 led. av International Federation of
Euge-nics Association (dess president från 1936) och
var sakkunnig i befolkningskommissionens
arvsbiologiska delegation 1935. S. har utg. arbeten
om olika egenskapers beroende av arv och miljö
samt ärftlighetsförhållandena i fråga om
psykiska defekter.
Sjögren. 1) Karl Johan Vilhelm S.,
rätts-lärd (1866—1929), fil. dr 1888, jur. kand. 1892,
doc. i juridisk encyklopedi och romersk rätt 1894,
prof, i rättshistoria 1898, prof, i civilrätt 1907,
allt i Uppsala. 1904—09 led. av Lagberedningen,
har S. stor och förtjänstfull andel i dess 1905—
09 utkomna ”Förslag till jordabalk”. S. var
justitieråd 1909—18 och blev ordf, i
Lagberedningen 1918. På offentligt uppdrag utgav han
”Förarbetena till Sveriges rikes lag” (8 bd, 1900
—09) •
2) Ivar Wilhelm S., den föreg:s son,
rätts-lärd (1897—1953), jur. kand. 1921, jur. dr 1930,
doc. i rättshistoria s. å., allt i Stockholm, doc. i
Lund 1934, prof, där i romersk rätt och
rättshistoria 1939. S. har utg. bl. a. ”Rättshistoriska
studier ang. ogulden köpeskillings rätt vid
föryttring av fast egendom” (1930) samt uppsatser
i juridiska tidskr.
Sjö-Gunnarsbo, sanatorium, tillhörigt
Älvsborgs läns landsting och beläget 7 km s. om
Ulricehamn (c:a 150 vårdplatser).
Sjögurka, zool., se Tagghudingar.
Sjögång, se Vågrörelse (i havet).
Sjöhare, Aplysia, gastropodsläkte. Djurets
huvud bär två par tentakler. De bakre likna
hararnas öron. Det rudimentära, inre skalet
döl-jes av djurets mantel. Det är skivformigt,
böjligt och genomskinligt. S. finns i de flesta hav,
mest i de varmare. Vid Sveriges västkust lever
A. rosea (punctata).
Sjöhistoriska museet i Stockholm, se Statens
sjöhistoriska museum.
Sjöhistoriska samfundet, Stockholm,
grundades 1939 för utforskandet av i första hand den
svenska sjöfartshistorien. S. utger sedan 1940
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
