Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjökrigsrätt - Sjökrigsskolan (KSS) - Sjölagstiftning - Sjölander, Waldemar - Sjölejon el. hårsälar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Sjökrigsskolan—Sjölejon
288
krig utgöres dels av sedvanerätt, dels av mellan
staterna slutna överenskommelser. Sedvanerätten
kan sägas ha vuxit fram ur århundradenas
växlande uppfattningar om handelsfartygs
behandling under krig, den i sjökriget mest brännande
frågan, alltifrån de första i ”Consolato del mare”
på 1300-talet fastställda principerna, att fientligt
gods får uppbringas i neutrala fartyg och att
neutralt gods i fientliga fartyg är fritt, över
1600- och 1700-talens hävdande, att nationaliteten
hos fartyget avgör rätten till uppbringning av
såväl fartyg som last enl. principen ”ofritt skepp,
ofritt gods och fritt skepp, fritt gods”, till
Parisdeklarationens (1856)
överenskommelse, att neutral flagga skyddar fientligt
gods utom krigskontraband och att neutralt gods
ej må uppbringas i fientligt fartyg. Under
denna period tillämpades även den beväpnade
neutralitetens princip i form av örlogskonvoj från de
nordiska staternas sida av neutrala handelsfartyg
(jfr Konvoj). Med Parisdeklarationen (där
bl. a. kaperiet förbjöds) inleddes det allmänna
avslutandet av internationella konventioner i
avsikt att få regler fastställda för krigföringen.
De viktigaste internationella överenskommelserna
på s:s område efter Parisdeklarationen voro de
konventioner, som utarbetades under H a a g k o
n-f er ens er na och under Londonkonferensen
1909, Londondeklarationen, vartill
under senare tid tillkommit det s. k. g a s k r i g
s-protokollet i Genève 1925. Liksom
internationella överenskommelser i allm. äro de
avtalade och endast i vissa fall ratificerade
konventionerna och deklarationerna rörande
krigförandes och neutralas skyldigheter och rättigheter i
sjökrig bindande endast mellan de
fördragsslu-tande staterna inbördes och detta, enl. vissa
klausuler, endast därest samtliga i kriget deltagande
makter anslutit sig till överenskommelsen.
Bestämmelserna rörande s. ha också under 1 :a och
2:a världskrigen visat sig i praktiken vara
illusoriska.
Sjökrigsskolan (KSS), militär
undervisningsanstalt med ändamål att utbilda aspiranter och
kadetter dels på en sjöofficerslinje till
officerare vid flottan, dels på en mar in in
ten-dentslinje till officerare vid
Marinintenden-turkåren. Vidare meddelas aspiranter och
kadetter på en k u s t a r t i 11 e r i 1 i n j e en del av
den utbildning, som erfordras för vinnande av
anställning som officer vid kustart. Till S. är
även förlagd utbildningen av r e s e r vof f
i-cersaspiranter och -kadetter. S:s
verksamhet pågår vid skola, dels i land, dels ombord.
Villkor för antagning till aspirant vid de 3
linjerna är bl. a. avlagd studentexamen med el.
utan tidigare fast anställning vid marinen.
Antagning för dem, som icke tidigare varit fast
anställt manskap, sker i maj, varpå följer
rekrytkurs i land till i okt., därefter underbefälskurs
på långresefartyg till i april, varpå
sjöofficers-aspiranterna fortsätta utbildningen ombord,
övriga i praktisk tjänst i land till i okt. Då sker
antagning till kadett, varpå samtliga börja lägre
klassen vid S. i land. 2 år härefter avlägges
officersexamen. Till reservofficersaspirant vid
flottan antagas samtidigt med övriga dels elever,
som avlagt sjökaptensexamen (linje A), dels
elever, som avlagt studentexamen (linje B).
Utbildningen är förlagd i land och ombord, för de
förstnämnda i 1 Vs år, för de sistnämnda 2 V3
år. Reservofficerslinjer äro anordnade jämväl
för marinintendents- och
kustart.-officersaspiran-ter. — Kadettskolan för utbildning av
sjöofficerare inrättades i Karlskrona 1757 och ingick
från 1792 i den då inrättade Krigsakad. (nuv.
Krigsskolan) å Karlberg. 1867 inrättades S. som
en särskild (till 1914 6-årig) läroanstalt,
förlagd till Skeppsholmen, Stockholm. Den har
sedan 1943 sitt säte på Näsby slott (Djursholm).
— Litt: ”Kungl. S. 1867—1942” (2 bd, 1942).
Sjölagstiftning, den lagstiftning, som berör
med sjöfart sammanhängande förhållanden. De
viktigaste författningarna på s:s område äro:
Sjölagen, den äldsta utfärdad l2/e 1667, den
nu gällande 12/e 1891 och i sina huvuddrag
överensstämmande med de danska och norska
sjölagarna, innehåller rättsregler och föreskrifter
rörande fartyg, rederi, fartygsbefälhavare, befraktning,
haveri, begränsning av redaransvaret,
sjöpanträtt, laga domstol och rättegång i sjörättsmål
m. m.; Sjömanslagen, av 3% 1952, med
bestämmelser om befälhavares och besättnings
tjänsteavtal, om skeppstjänsten, om disciplinbot,
ansvarsbestämmelser m. m.; S j ö a r b e t s t i d
s-lagen, av 26/s 1948, med bestämmelser om ord.
arbetstid för sjöman, säkerhetstjänst och
övertidsarbete m. m. — Andra författningar rörande
sjöfarten, hänförbara till s., äro lagarna om
inteckning i fartyg; tillsyn å fartyg; straff för
olovlig varuinförsel samt k. f. ang. Svenska
skeppshypotekskassan; registrering av svenska
fartyg; pass- och nationalitetshandlingar;
signalbokstäver för svenska fartyg; fartygs byggnad
och utrustning; bostäder m. m. å fartyg för
ombord anställda; befäl å svenska handelsfartyg;
vissa säkerhetsåtgärder vid nyttjande av fartyg
(nyttjandeförordning); sjömanshusen m. m. —
Litt: ”Sjölagen”, utg. av C. O. Hiljding och
N. Grenander (8:e uppl. 1951).
Sjöla’nder, Waldemar, målare och grafiker
(f. 1906 ®/i), tillhör den yngre gruppen av
göte-borgskoloristerna, har studerat vid Slöjdfören:s
skola och vid Valand samt företagit studieresor
i Europa. Han är sedan 1946 bosatt i Mexico.
Tidigast väckte S. uppmärksamhet som grafiker.
I Mexico började S. som realistisk skildrare av
det exotiska folklivet men söker under inflytande
av mexikansk konst tränga vidare förbi
realismen och fånga något av landets själ. 1952
utställde S. sin mexikanska produktion i Stockholm
och Göteborg; han rönte stor uppmärksamhet,
och detta år betecknar hans egentliga
genombrott.
Sjölejon el. h å r s ä 1 a r, Otäria, släkte av
fam. öronsälar av säldj urens ordning.
Hithörande former utmärkas av ytteröron, stödda av
brosk, nakna fotsulor och tydlig hals.
Extre-miteterna äro långa, och bakbenen kunna böjas
under kroppen. S. förekomma runt kusterna av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
