Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjömanskåren - Sjömanslagen - Sjömansmission - Sjömanspräst - Sjömansrulla - Sjömansskola - Sjömansvård, sjömansmission - Sjömarken - Sjömil, nautisk mil - Sjömilitär femkamp - Sjöminister - Sjömärke - Sjömätning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjömanslagen—Sjömätning
291
stående av artilleri-, eldlednings-, signal-,
hydro-fon-, radar-, ubåts- och minmatroser;
ekonomiavdelning, bestående av sjukvårdare,
hovmästare, kockar, förrådsmän och musikmän;
maskinavdelning, bestående av eldare,
motormän, elektriker och ubåtsmotormän; samt
hantverksavdelning, bestående av
artilleri-, torped-, skepps- och telehantverkare samt
radiotelegrafister. Tjänstegraderna inom s. äro:
högbåtsman, furir, korpral och menig.
Utbildningen kan ske antingen s t a m 1 i n j en
(kon-traktsanställning under de 2 å 2 V4 första åren)
el. värnpliktslinjen (efter fullgjord
värn-pliktsutbildning om 444 dagar, som motsvarar
kontraktsanställningen). Lägsta anställningsåldern
är 17 år — för värnpliktiga förtidsinskrivning.
Befordran till korpral sker efter c:a 15 mån.
Båda linjernas anställda gå som furirsaspiranter
igenom gemensam furirskola om ett år och kunna
därefter bli furirer. Befordran till högbåtsman
sker tidigast efter 6 år. Manskap, uttaget för
utbildning till officer i flottan
(Marinintenden-turkåren) el. underofficer, påbörjar sådan
utbildning efter 4 resp. 5 tjänsteår. Befordran till
officer el. underofficer sker tidigast efter
sammanlagt 9, resp. 7 tjänsteår.
Sjömanslagen, jur., se Sjölagstiftning.
Sjömansmission, se Sjömansvård.
Sjömanspräst, präst, verksam inom
sjömans-vården.
Sjömansrulla, ombord medförd förteckning
över på handelsfartyg påmönstrat sjöfolk, enl.
k. f. ang. sjömanshusen i riket upprättad av
mönstringsf ör rättare.
Sjömansskola, sjökrig sv., se Flottans
sjö-mansskola.
Sjömansvård, sjömansmission,
benämning på kyrkornas el. andra religiösa samfunds
verksamhet bland sjömän i in- el. utländska
hamnar. Engelska kyrkan gick här i spetsen genom
det 1834 av pastorn John Ashley påbörjade
arbetet bland sjömän, som besökte Bristolkanalen,
vilket gav upphov till bildandet av fören. The
Mission to Seamen (1856). I Norden togs
initiativet av den norske prästen J. Storjohann, som
1864 grundade Föreningen til evangeliets
forkyn-delse for skandinaviske sömæn i fremmende
hav-ne. Genom hans "impulser kom Evangeliska
fosterlandsstiftelsens
sjömansmission till stånd i Sverige 1869. Svenska
kyrkan trädde in i detta arbete 1876, då
riksdagen beviljade medel för anställande av
sjömanspräster i Kiel och Westhartlepool. Denna mission
sorterade först under Svenska kyrkans
missionsstyrelse men ledes sedan V? 1933
av Svenska kyrkans
sjömansvårds-styrelse med ärkebiskopen som självskriven
ordf, och 6 led., lika antal präster och lekmän.
S. arbetar medelst sjömanskyrkor, läs- och
skrivrum, skeppsbesök m. m. Svenska kyrkan verkar
f. n. i 21 hamnar i Belgien, England, Frankrike,
Polen, Italien, Holland, Tyskland, Finland,
Danmark, Norge, Argentina, Brasilien, U.S.A. och
Australien. En viktig verksamhetsgren är S j
ö-mansvårdens tidningsdepå, som årl.
292
utsänder c:a 160,000 tidn. och tidskr. till ett 1
ootal nordiska och engelska läsrum världen runt.
Organ för verksamheten äro Ute och hemma
samt De våra i främmande land. Evang.
fosterlandsstiftelsen verkar i Liverpool, Grimsby,
Im-mingham, Hamburg-Altona och Lübeck. Organ:
S j ömansvärmen. w
Sjömarken, samhälle i Sandhults sn i
Västergötland, förort till Borås.
Sjömil, nautisk mil, se Nautiska
längdmått.
Sjömilitär femkamp, se Marin femkamp.
Sjöminister, inofficiell benämning på
regeringsmedlem (statsråd), som förestår
departement för sjöförsvaret.
Sjömärke, märke till ledning för sjöfarande.
S. kunna vara naturliga (t. ex. bergformationer,
kyrktorn, träd) el. för sjöfartens behov byggda
el. målade (fasta s., ss. fyr [torn], båk, kummel,
stångmärke, målad fläck) el. flytande s. (t. ex.
fyrskepp, boj, prick).
Sjömätning, sättet att utforska vattnens
djupförhållanden, inmäta strandkonturer,
lägebestämma för navigering erforderliga
säkerhetsanstal-ter, ss. prickar, bojar och fyrar, samt redovisa
resultatet i speciella mätningskartor.
Mätnings-kartorna utgöra primärmaterialet vid konstruktion
av sjökort. Beroende på vattenområdets karaktär
skiljes numera mellan kustmätning och
utsjömät-ning. I vid kustmätning upprättad karta i
skala 1:10,000—1:15,000 konstrueras först det
geografiska koordinatsystemet, i vilket
tillgängliga numeriskt beräknade fixpunkter inläggas.
Med utgångspunkt från dessa kartlägges
strandlinjen antingen grafiskt därigenom, att från minst
två uppställningsplatsers fixpunkter i kartan
syft-linjer dragas mot utefter strandlinjen målade el.
på annat sätt anordnade märken (”signaler”), el.
genom stereokar ter ing i specialinstrument från på
förhand tagna flygbilder. Vattendjupet utrönes
genom att med båt under lödning med ekolod följa
i kartan uppdragna parallella kurslinjer.
Avståndet mellan kurslinjerna varierar mellan 25 och
75 (för större djup) m. Det registrerande
ekolodet, som kontinuerligt uppvisar
bottentopografien, tillåter, att lödningen utföres under full fart.
Båtens läge på kurslinjen bestämmes genom att
med vinkelinstrument (sextant, kvintant) två
vinklar tagas mellan tre lägesbestämda objekt i
naturen. Vinklarna inställas på en
vinkelavsät-tare, vilken inpassas mot motsv. objekt i kartan.
De med bestämda tidsintervaller avlästa djupen
antecknas och införas i mätningskartan. I
kartbilden framkomna uppgrundningar,
”anledningar”, underkastas en ingående undersökning enl.
detaljerade föreskrifter, varefter grundets minsta
djup kontrolleras genom svepning el. ramning.
Kustmätningen utföres från mindre båtar,
tilldelade ett moderfartyg. En båt bemannas med
1—2 mätningsförrättare och en besättning på
3—6 man. Utsj ömätning utföres från
fartyg i princip på samma sätt som kustmätning
men i mindre skala, 1:30,000—1:50,000.
Positionsbestämning till havs ur sikte av land, vilken
tidigare utgjort ett svårlöst problem, har defini-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
