Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöö (Sjö) - Sk. - s. k. - Skabb - Skabbkvalster, skabbdjur - Skabersjö - Skabrös - Skade - Skadedjur, skadliga djur, skadliga rovdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Sk.—Skadedjur
306
sex flyglar, uppfört på 1670-talet. Det är ritat
av N. Tessin d. ä. och byggt under ledning av
J. De la Vallée; restaur. 1925. S. är känt sedan
början av 1400-talet. Det har tillhört bl. a.
Gustav Vasa och Erik XIV, ätterna Tre Rosor,
Stenbock och De la Gardie (1705—1813). Därpå
såldes S. till friherre J. G. Banér, och samtidigt
överflyttades till S. fideikommissrätten till
Djursholm och Björkvik.
Sk., förk. för s k i 11 i n g.
s. k., förk. för så kallad.
Skabb (lat. sca’bies, av sca’bere, riva). 1)
(Med.) Vanlig hudsjukdom, framkallad av
skabbdjuret, Acarus scabiei. S. angriper hela kroppen
utom huvudet; i regel dröjer det omkr. 4
veckor, innan s. nått fullständig utbredning hos den
smittade. Hudpartier, vilkas överhud är särskilt
tunn och fin, ss. mellan fingrar och tår, i
arm-bågs- och axelveck, angripas med förkärlek. Då
djuren vandra i hornlagret, åstadkomma de en
inflammatorisk hudretning, som visar sig genom
rodnad, blåsbildning och en intensiv klåda,
särskilt nattetid. S. överföres mest nattetid direkt
från individ till individ men även indirekt genom
kläder, sänglinne o. dyl. S. kan från varmblodiga
djur, däribland husdjuren (se nedan 2),
tillfälligtvis överföras till människor. S. botas lätt på ett
par dagar genom ingnidning med salvor, som
innehålla skabbdödande och avfjällande medel.
Kläder och sänglinne böra desinficieras (enklast
genom bykning).
2) (Veter.) S. hos husdjuren orsakas av olika
slags kvalster av fam. Sarcoptidae. Hos hästar
förekomma Sarcoptes scabiei (se Skabbkvalster),
Dermatocoptes communis samt Dermatophagus
equi, som angriper benens nedre del (s. k.
fotskabb). Vid behandling böra hästens ben
rentvättas med ljumt såpvatten. Viktigt är, att all
såpa därefter tvättas ut med rikligt med vatten.
När benen torkat, tvättas de med rotanolextrakt,
fentiazinsprit el. DDT-emulsion. Hos nötkreatur
uppträda Dermatocoptes-zVMo och
Dermatopha-t/uj-skabb. Hos får är Dermatocoptes-skabb
allmännast och finns vanl. utbredd över hela
kroppen. Hos svin är s. ganska sällsynt, varemot
hos hunden Sarcop tes-skabb är mycket allmän.
Hos höns förekommer ett slags fotskabb,
”kalkben”, förorsakad av arter av släktet
Cnemidocop-tes. Sjukdomen behandlas med såptvättning och
därpå följande ingnidning med perubalsam.
Svårast att bota är s. hos
hundar och
Dermatocoptes-skabb hos får, hos vilka s.
ganska länge förblir dold,
varigenom smittan hinner
sprida sig.
Skabbkvalster,
skabbdjur, Sarco’ptes scabiei
(jfr Kvalster), orsakar
sjukdomen skabb (jfr d. o.)
hos människan och några
husdjur. Katt och kanin ha
en annan art, Sarcoptes
minor. Skabbdjur av släktet
Dermatocoptes förorsakar
Skabbkvalster, sett
underifrån. Stark
förstoring.
Skabersjö.
en elakartad fårskabb, som stundom (i Tyskland
och Frankrike) antar rent farsotartad karaktär.
Den yttrar sig genom pustel- och blåsbildning
över större el. mindre hudytor med tjocka,
gulbruna beläggningar i huden och bortfall av ullen,
avmagring och stark klåda. S. tillhör gruppen
Atracheata inom kvalstren. Larverna genomgå
flera hudombyten; de unga djuren söka sig
nattetid upp på huden, där de para sig, varefter
hannarna dö och honorna gräva nya gångar.
Skabersjö. 1) Sn i Malmöhus län, Bara hd,
s. ö. om Malmö, 26,28 km2, 637 inv. (1954).
Småkullig slättbygd och, särskilt i ö., bokskog.
1,668 har åker. Egendom: Skabersjö (se S.2).
Romansk kyrka från slutet av iioo-talet. Ingår
i S. och Törringe pastorat i Lunds stift, Bara
kontrakt. Tillhör storkommunen Bara.
2) Gods i S.i), omfattar med underlydande i
huvudsaki. S.i), Hyby, Törringe och Svedala
3,713 har, därav 2,175 åker, med ett
taxeringsvärde av 6,193,000 kr. S. är berömt för sina
välskötta skogar. Slottet uppf. av Holger
Ulfs-tand, 1629 delvis ombyggt och tillökat med en
4:e länga (nuv. huvudbyggnadens nedre våning)
och slutl. hela komplexet ombyggt 1775—82. Det
rymmer bl. a. dyrbara möbler, en rik saml.
släktporträtt o. a. målningar. Trädgården, en av de
vackraste i Skåne, anlades av arkitekten friherre
A. Barnekow vid slutet av 1700-talet. S. är känt
sedan 1200-talet. Från 1600 har godset med
undantag för tiden vid reduktionen tillhört ätten
Thott, från 1805 som fideikommiss. Det innehas
nu av greve O. Thott.
Skabrös, oanständig, slipprig.
Skade, fornnordisk gudinna av jättebörd, maka
till guden Njord. S. räknades som skidans gud,
älskade fjällen, var hålogajarlarnas ättemoder.
Hon har antagl. aldrig varit dyrkad utanför
Norge. Oviss är en kombination med svenska
ortnamn av typen Skövde (fsv. Sködhvi).
Skadedjur, skadliga djur, skadliga
rovdjur, jaktv. Bland de jaktbara djuren har
man sedan gammalt skilt mellan nyttiga djur
och skadliga (rov-)djur, och jaktlagstiftningen
har uppmuntrat till de mest skadligas
efterhål-lande. I 1864 års jaktstadga räknades till
skad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
