Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skadegörelsebrott - Skadeinsekter - Skadestånd - Skadeståndsbanken - Skadliga djur - Skadliga rummet - Skadskjutning - Skaffa - Skaft - Skaftö - Skag - Skagastölstind, Store - Skagen - Skagerak - Skagerakslaget, Jutlandslaget, slaget utanför Horns rev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Skadegörelsebrott—Skagerakslaget
310
Skadegörelsebrott. Bestämmelser om s.
återfinnas sedan 1949 i Strafflagen kap. 24, som
indelar s. i tre svårhetsgrader: åverkan,
skadegörelse och grov skadegörelse. S. innefattar
upp-såtligt förstörande el. skadande av lös el. fast
egendom till men för annans rätt därtill. Det
behöver ej innebära vinning för gärningsmannen
och utgör ej förmögenhetsbrott i egentlig
mening. För åverkan, som är den lindrigaste
formen av s., straffas emellertid även den, som i
skog el. mark olovligen tillgriper vissa
naturprodukter (träd el. delar av träd, löv, näver, sten,
torv etc.), om brottet är att anse som ringa.
Straffet för åverkan är böter, för skadegörelse
fängelse el. böter och för grov skadegörelse
fängelse el. straffarbete i högst 4 år. — Vissa i
Strafflagen kap. 19 upptagna s. k. allmänfarliga
brott (mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse,
sabotage m. fl.) kunna även medföra skadegörelse på
egendom men straffas i regel endast med
tillämpning av resp, lagrum i kap. 19. Motsvarande
gäller skadegörelse (genom t. ex. dynamit el.
annat sprängämne) vid inbrottsstöld el. inbrott.
Endast om skadan i sådana fall är mera betydande,
kan samtidigt särskilt straff för s. ådömas.
Skadeinsekter, zool., se Insekter, sp. 54, samt
Lantbrukets skadedjur, Skogsträdens skadedjur
och Trädgårdens skadedjur, Lövskogsnunnan och
Sköldlöss.
Skadestånd, jur., se Skadeersättning.
Skadeståndsbanken, se Internationella
regle-ringsbanken.
Skadliga djur, se Skadedjur.
Skadliga rummet, se Luftpump, sp. 76.
Skadskjutning, jaktv. På jägarspråk kallas ett
sårat djur, som ej blir på platsen utan flyr,
”skadskjutet”. Det var enl. 1864 års jaktstadga
tillåtet att, om man sårat ett djur på mark, där
man har jakträtt, förfölja det in på annans
ägor, men denna bestämmelse borttogs redan 1892.
I nuv. svensk jaktlagstiftning finns ingen rätt att
förfölja villebråd på annans mark. Den, som
under idkande av lovlig jakt sårar villebråd, så
att det faller på annans område inom 100 m från
gränsen av den jagandes jaktmark, må dock
tillvarataga och behålla detsamma. Är det fråga om
älg, hjort el. rådjur, får bortförandet ske endast
i närvaro av 2 ojäviga vittnen, och
jakträttsinnehavaren skall underrättas om saken. Den, som
sårat ett villebråd, är skyldig att vidtaga nödiga
åtgärder för det sårade djurets uppspårande och
dödande samt att, då det är fråga om älg, hjort
el. rådjur, som sårade flytt in på annans
jaktområde, skyndsamt underrätta jaktgrannen.
Skaffa, intaga måltid ombord.
Skaft, text., se Vävning.
Skaftö, storkommun i Sunnervikens
domsaga i Bohuslän, omfattande den förutv.
mindre kommunen Skaftö (24,80 km2 land; 901
inv. 1952) samt Dragsmarks och Bokenäs
socknar; tillsammans 91,49 km2, 3,209 inv. (1954). Till
S. höra öarna Skaftö, Gåsö, Källsö m. fl.,
fiskeläget Grundsund (982 inv. 1951), Fiskebäckskil
(371 inv.), samhällena Stockevik och Råggärdsvik
samt badorten Gåsö. 1,639 har åker. Flera
kon
servfabriker. Vid Klubban i östersidan biologisk
station. Fiskebäckskil och Grundsund ingå i
Skaftö förs., som utgör ett pastorat i Göteborgs
stift, Orust och Tjörns kontrakt.
Skag, lots- och fyrplats vid Skagsudde,
utanför fiskläget Skagshamn, 18 km s. ö. om
Örnsköldsvik.
Skägastölstind [-tin], Store, se Horungerne.
Skagen [sgä’gan], den nordligaste staden i
Jylland, Danmark, belägen på Skagens Odde, endast
4 km från Grenens spets; c:a 8,000 inv. S. består
av Gammel Skagen el. Höjen (279 inv.)
vid Skagerak och, vid Kattegatt, det egentliga S.,
som indelas i Vesterby, Kappelborg och österby.
Det största företaget i S. är den av staten ägda
fiskehamnen. Denna har en egen stor fiskeflotta
men anlöpes även av många främmande, spec.
svenska fiskebåtar. Till hamnen äro förlagda
fryshus, fisknotbinderi, konservindustri,
fiskmjölsfab-rik, skeppsbyggeri och maskinindustri.
Fiskauk-tionshall. S. är ändstation för en järnvägslinje
från Freder ikshamn. — In. ligger S:s gamla fyr,
för länge sedan ersatt av den nuv. Skagens fyr,
som är 46 m hög. I s. ligger Klitgården, förr
drottning Alexandrines sommarbostad, nu tillh.
prins Knut. Bland andra byggnader kunna
nämnas svenska kyrkan (1925) med läsesal och
bibliotek samt rådhuset och Skagens museum. S. om
staden ligger den 1795 igensandade och övergivna
medeltida kyrkan, av vilken endast tornet står
kvar, delvis begravt i sand. Den tillhör
Nationalmuseet. Efter 1870 blev S. samlingspunkt för
en dansk konstnärskoloni, vars främste
representant, P. S. Kröyer, ligger begravd här. Hans
hus har nu inretts till museum. Så har även
skett med H. Drachmanns hus. över hans
mausoleum med dess tunga bronsdörr har uppförts en
sten dös. Även över den berömde
räddningsför-mannen L. Kruse har rests ett minnesmärke. Som
badort är S. internationellt känt. Här finnas
många pensionat och badhotell, av vilka det mest
bekanta är Bröndums hotell.
Skägerak [-rack] (av holl. rak, vägsträcka,
således ”vägsträckan vid Skagen”), arm av
Nordsjön, n. v. om linjen
Hanstholm—Lin-desnes, mellan s. ö. Norge, Bohuslän, Kattegatt
(gräns Skagen—Tjörn) och n. v. Jylland. Har
utmed Jyllandskusten ringa djup, som sakta ökas
mot n. till omkr. 100 m för att sedan, i
fortsättningen av Norska rännan, hastigt stiga till 500
m i v. delen av S., över 600 m utanför
Lindes-nes och max. 809 m utanför Tvedestrand.
Grundhavet utmed den hamnfattiga och farliga
Jyllandskusten har övervägande sandbotten.
Ytvatt-nets salthalt är minst i n. (omkr. 30 %o), där
det särskilt sommartid avsevärt påverkas av den
från Östersjön kommande starka ytströmmen;
under och s. om östersj öströmmen är salthalten
34—35 °/oo. Tidvattensvariationerna inskränka sig
till 0,3—0,4 m.
Skagerakslaget, Jutlandslaget, slaget
utanför Horns rev, utkämpades 31 maj—
1 juni 1916 mellan brittiska Grand fleet och tyska
Hochseef lotte. 30 maj utlöpte från 3 olika
engelska hamnar följande brittiska sjöstyrkor:
hu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
