Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skelett, benrangel - Skelettgrav - Skelettmuskel - Skelleftefältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
Skelettgrav—Skelleftefältet
342
i Långsele, 2 Bjurvattnet, 3 Renström, 4 Kedträsk, 5 Åsen, ö Bjurfors, 7 Ö. Högkulla, S Näsliden, 9
Adak-Kuorbevare, 10 Vindelgransele, 11 Kristineberg.
Skelettgrav, arkeol., grav, där den döde ej
bränts: motsats är brandgrav.
Skelettmuskel, eg. sådan muskulatur, som
fäster vid del av skelettet, i vidare bemärkelse all
tvärstrimmig muskulatur utom hjärtmuskeln.
Skelleftefältet, en urberget tillhörande
formation i n. ö. delen av Västerbottens och en
angränsande del av Norrbottens län, sträckande
sig från Bottenvikens kust vid Skellefteå över
15 mil mot v. och n. v., varjämte betydande
områden nedanför Storuman och Storjuktan
uppbyggas därav. Formationen sammansättes av en
Skelett av däggdjur (kanin).
1 kranium, 2 halskotor, 3 första, 4 andra halskotan, 5 bröstkotor, 6 ländkotor,
7 korsbenet, 8 svanskotor, 9 skulderblad, 10 korpbenet, 11 bröstkorg, 12
bröstbenet, 13 överarmsben, 14 strålben, 15 armbågsben, 16 handlovsben, 17
mellan-handsben, 18 fingrar, 19 höftben, 20 blygdben, 21 sittben, 22 lårben, 23 vadben,
24 skenben, 25 vristben, 26 mellanfotsben, 27 tår.
undre avd. av gamla lavabergarter med
tillhörande tuffer och agglomerat, leptit och
underordnat kalksten samt en övre avd., huvudsaki.
bestående av omvandlad lerskiffer (fyllit), ofta
rik på grafit. I vidsträckt mening räknas till S.
jämväl en inom samma område förekommande
yngre bergartsserie (”Vargforsformationen”) av
konglomerat, gråvacka, sandsten och lerskiffer.
1918 upptäcktes den första egentliga
malmförekomsten i S., och sedan dess ha ett 80-tal
malmförekomster upptäckts tack vare systematiska
malmletningsarbeten, utförda dels av staten, dels
av Centralgruppens
emis-sionsbolag (numera Bolidens
gruv-ab). Samtliga malmer
äro sulfidmalmer, som anses
ha uppkommit samtidigt med
metasomatiska omvandlingar
av leptiterna. Malmmineralen
äro kopparkis, svavelkis,
magnetkis, arsenikkis,
zink-blände, blyglans och en del
antimon- el. arsenikhaltiga
falertser. Dessutom ha
konstaterats halter av guld,
silver, platinametaller,
kvicksilver, selen, kobolt och
vis-mut. I Boliden förekommer
guld gediget och synligt för
blotta ögat.
De mest betydande
malmförekomsterna äro Boliden,
Långsele och Långdal i
Skellefteå landskommun,
B E RG G R U N DS K A R TA
över
SKELLEFTEFÄLTET
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
