Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skelleftefältet - Skelleftehamn - Skelleftestrand - Skellefteå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343
Skelleftehamn—Skellefteå
344
Godkänd för publicering av rikets allmänna kartverk 15ln 1954.
Kankberg, Åkulla och Renström i Jörn,
Ked-träsk, Åsengruppen, Svanselegruppen,
Malå-näsfältet, Elvaberget och Mensträskfältet i
Nor-sjö, Rakkejaurfältet, Näsliden, Brattmyrhögen,
Lainijaur och Adakfältet i Malå samt
Kristine-berg och Rävlidenfältet i Lycksele kommun.
Rationell malmbrytning förekommer f. n. vid
Boliden, Åkulla och Kristineberg samt vid de tre
huvudmalmerna inom Adakfältet. Vid
Kristineberg och Adakfältet ha uppförts anrikningsverk.
Från Adak forslas anrikningsprodukterna per bil
till närmaste järnvägsstation (36 km), från
Kristineberg föras de medelst en 96 km lång linbana
till Boliden. Under 2:a världskriget utbröts en
kopparrik malmkropp på 200,000 ton inom
Malå-näsfältet (Bjurfors ö. malm), en
koppar-zinkmalm på 500,000 ton i Rävlidenfältet och vidare
större delen av Lainijaur-malmen, där nickel
utgjorde huvudprodukten. Ett flertal ytterligare
malmer ha undersökts genom gruvarbeten, och
vid några av dessa ha arbetena fått karaktären av
tillredning för kommande brytning. Härigenom
avses en relativt jämn malmproduktion för hela
fältet kunna säkras även för framtiden.
Under det att malmbrytningen vid Boliden (se
d. o.) under perioden 1934—42 ofta översteg
400,000 ton per år, har den till 1952 sjunkit till
c:a 175,000 ton. Den största malmbrytningen
finner man nu vid Kristinebergsgruvan med en
årlig malmbrytning av över 500,000 ton. Här
liksom vid Akulla är det huvudsaki. svavelkis samt
mindre mängder av koppar och zink, som
utvinnas. Inom Adakfältet däremot har intill 1952
endast koppar erhållits; genom öppnandet av
ytterligare en fyndighet i detta fält kommer
därjämte en viss svavelkis- och zinkproduktion att
åstadkommas.
Gruvdriften har bedrivits i Bolidens gruv-ab:s
regi även vid de statsägda gruvorna genom s. k.
legodrift. En dylik form har sålunda tillämpats
vid Bjurfors-malmen, Rävlidenfältet samt
Adakfältet. Genom arrende komma andra av statens
fyndigheter att exploateras genom Bolidens
gruv-ab:s försorg. För utnyttjande av S:s
råvarutillgångar, i första hand Boliden-malmen, har på
Rönnskär, ytterst på Skellefteälvs n. strand, vid
utloppet uppförts ett betydande smältverk med
flera specialverk.
Skelleftehamn, se Skellefteå.
Skelleftestrand, municipalsamhälle i Skellefteå
landskommun 1937—1951, införlivades Vi 1952
med Skellefteå stad.
Skellefteå, stad i Västerbottens län, vid
Skel-lefteälv och Bottenviken; 104,38 km2,
stadsplane-rat område c:a 7 km2; 20,681 inv. (1955). S.
bestod tidigare av två delar, dels den egentliga
staden, som ligger c:a 20 km innanför kusten,
dels en ute vid denna belägen del, bestående av
S:s uthamn, Skelleftehamn med
Kallholmen, inom vilken stadsdel Rönnskär med
Bolidens gruv-ab:s stora smältverksanläggningar är
beläget. Innanför Skelleftehamn lågo en rad
tätorter utmed älven och järnvägen (Yttre och
Inre Ursviken, Klemensnäs, Furunäs samt
Bergsbyns och Hedensbyns jordbruksbyar), vilka 1937
—51 bildade Skelleftestrands municipalsamhälle
inom Skellefteå landskommun. Dessa tätorter
jämte en stor landsbygd upp till Boviksfjärden i
n. inkorporerades med S. 1/i 1952. Därigenom
ökades S:s folkmängd med c:a 5,000 personer.
Omedelbart v. om S. ligger landskommunens
kyrkby, Kyrkobordet, och s. om älven Sunnanå
municipalsamhälle.
S. är en av Norrlands yngsta städer; det
er
SKELLEFTEÅ
1 Busstation
2 Folkets hus
3 Folkskola
4 Rådhus och Stadshotell
5 Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
