Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppsbyggeri - Skeppsbyggeriundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Skeppsbyggeriundervisning
352
Fig. i. Konstruktionen av ett träfartyg, a köl, & förstäv, c akterstäv, d bottenstock, e och f upplängor
(d—e—f spant), g kölsvin, h lösköl, i däcksbalk, k balkvägare, l vaterbord, m bordläggning, n garnering, o
däcksplankor, p brädgång, q akterspegel, r gallion.
likaledes efter det för fartyget uppgjorda
utslaget före uppsättandet på stapelbädden (fig. 2).
På kölen el. kölplåtarna anbringas
bottenstockarna, spanten uppresas på sina platser, inriktas och
kvarhållas medelst sänten, varefter dubbelbotten,
om sådan finnes, jämte de vattentäta skotten samt
axeltunneln inbyggas. Sedermera insättas
däcks-balkarna och uppresas och stöttas stävarna,
varefter bordläggningen fullbordas samt däcken
inläggas. Efter sjösättningen ombordtages
maskineri, ångpannor m. m. samt avslutas inredningen.
För konservering av fartygsskrov användes
målning med blymönja som grundfärg och för
un-dervattenskroppens yttersida patentfärg. För
mindre fartyg av tunt material galvaniseras el.
metalliseras som rostskydd såväl plåt som
profiler. Otillgängliga platser i för- och akterskarp
fyllas ofta med cement, som även användes till
slamning (bestrykning med tunt cementlager) av
färskvattentankar. Stålmaterialet i fartygsskrov
förbindes företrädesvis genom nitning och numera
även genom svetsning. Svetsning, som vanl.
ut-föres elektriskt, medför avsevärd besparing i
materialvikt, vid användning av för svetsning
lämpliga konstruktioner upp till c:a io°/o. Vid
slutet av 1930-talet började man bygga
helsvetsa-de fartyg, och svetsning användes nu i stor
utsträckning vid fartygsbyggnader, ehuru även
nitning fortfarande i betydande omfattning
förekommer inom s.
Såväl trä- som järn- och stålfartyg byggas
vanl. på en särskilt uppbyggd, mot vattnet
slut
tande bädd, s. k. stapelbädd, på vilken de för
kölens uppläggning (”sträckning”) avsedda
kölblocken uppställas. Fartygets akter är oftast
vänd mot vattnet, dock förekommer det, att
stapelbädden är parallell med strandkanten ävensom
att fartyget bygges i torrdocka.
Svenskt s., som under 1860—70-talen uppnådde
ganska stora produktionssiffror, nedgick i
betydelse avsevärt till tiden kring sekelskiftet.
Bestämd tendens till ökad livaktighet visade sig först
omkr. 1913—14, då tonnageproduktionen uppgick
till c:a 15,000 bruttoton per år. Sedan dess har
en av endast ett fåtal krisår avbruten stegring
ägt rum, så att produktionen 1928—29 översteg
100,000 bruttoton per år. 1943 levererades 31
handelsfartyg om tillsammans 115,000 bruttoton.
Vid årsskiftet 1951/52 voro 210 handelsfartyg
om tillsammans 2,7 mill. ton dw. under byggnad
el. beställda vid svenska varv.
Skeppsbyggeriundervisning på högre stadium
har i Sverige tidigare bedrivits vid Tekniska
högsk. i Stockholm och vid Chalmers tekniska
inst. i Göteborg. 1936 beslutade riksdagen, att
den egentliga s. skulle koncentreras till Chalmers
i Göteborg, och sedan Chalmers tekniska inst.
V7 1937 ombildades till högskola, har den
egentliga s. varit förlagd till denna högsk. Sedan
läroåret 1941/42 äro där inrättade två
professurer i skeppsbyggeri, näml, en i praktiskt och en i
teoretiskt skeppsbyggeri, ävensom
speciallärarbe-fattningar i nämnda ämnen. Statens
skeppsprov-ningsanstalt med sin stora modelltank är uppförd
Fig. 2. Konstruktionen av ett järnfartyg, a köl, b kölsvin, c akterstäv, d förstäv, e (tvärskepps-)spant, f
långskeppsspant el. vägare, g bordläggning, h däcksbalk, i och k däcksplankor, l brädgång, m roder.
Jfr bild 19 å pl. vid Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
