Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skenfrukt - Skenäs (Södermanland) - Skenäs (Östergötland) - Skepp - Skeppare - Skepparslöv - Skepperstad - Skepphult - Skepplanda - Skeppsbottenfärg - Skeppsbro - Skeppsbroadeln - Skeppsbyggeri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349 Skenfrukt—Skeppsbyggen 350
Skenfrukt, bot., se Frukt, sp. 245.
Skenäs, gods i V. Vingåkers sn i
Södermanland, vid sjön Kolsnaren 14 km v. n. v. om
Katrineholm, omfattar med underlydande 2,174
har, därav 647 åker. Slottet av sten i två
våningar med fyra hörntorn är uppfört 1876—79
efter ritningar av E. Langlet. S. har tillhört
Julita kloster, därefter Kronan och senare Eric
Dahlbergh, som på 1660-talet uppförde två
numera rivna flyglar. 1720—1832 tillhörde S. ätten
Gyllenborg och tillhör sedan 1865 ätten
Palm-stierna.
Skenäs, gammal kungsgård, belägen i ö.
Husby sn i Östergötland, vid Bråviken. Sedan 1938
är S. fångvårdens huvudanstalt för till
ungdomsfängelse dömda män i åldern 18—21 år
(normalfallen). Anstalten, som är öppen, saknar helt
fängelsekaraktär och är mera att betrakta som
en ungdomsskola. S. är i alla avseenden modernt
utrustat och kan mottaga c:a 100 elever.
Skepp. 1) (Sjöv.) Större segelfartyg med tre
el. flera master; i dagligt tal: fartyg. Inom
ör-logsmarinerna benämnas de stora artillerifartygen
s., t. ex. linje-, pansar- och slagskepp.
2) (Byggnk.) Se Kyrka, sp. 129.
3) (Boktr.) Sättskepp, se Boktryckarkonst,
sp. 407 och bild 12—13 å pl.
Skeppare, a) äldre benämning på
befälhavaren på handelsfartyg, numera person, som avlagt
östersjö- el. nordsjöskepparexamen vid
sjöbefäls-skola och för befäl på mindre fartyg i viss fart;
b) äldre benämning på yrkesgren inom Flottans
underofficerskår.
Skepparslöv, sn i Kristianstads län, Gärds hd,
strax v. om Kristianstad, på Kristianstadsslätten
och sluttningarna av Nävlingeåsen; 26,78 km2,
1,123 inv. (1954). 1,246 har åker. Tätorter:
Skepparslöv och ö 11 s j ö (resp. 324 och
296 inv. 1951). Nuv. kyrkan från 1841. Ingår
i Vä och S:s pastorat i Lunds stift, Gärds
kontrakt. Tillhör storkommunen Vä.
Skepperstad, sn i Jönköpings län, Västra hd,
s. om Sävsjö; 52,35 km2, 505 inv. (1954).
Kuperat skogs- och mossområde, i s. v. och s.
begränsat av Linnö- och Frissjöarna. 634 har åker.
Kyrkan av sten har medeltida ursprung. Ingår
i Hultsjö, S:s och Hjärtlanda pastorat i Växjö
stift, V. härads kontrakt. Tillhör storkommunen
Bäckaby.
Skepphult, sn i Älvsborgs län, Marks hd, s.
om Borås; 46,42 km2, 395 inv. (1954). Höglänt
platåområde med bygd kring den till Frisjön i
n. flytande Skepphultsån. 369 har åker. Nuv.
kyrka av trä är från 1844. Ingår i Seglora,
Fritsla, Kinnarumma och S:s pastorat i
Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt.
Tillhör storkommunen Fritsla.
Skepplanda, sn i Älvsborgs län, Ale hd, vid
Göta älv v. n. v. om Alingsås; 95,78 km2, 1,622
inv. (1954). Höglänt platåområde med odlade
dalslätter; i ö. vidtar Risvedens skogsbygd. 2,433
har åker. Kyrkan av medeltida ursprung,
om-och tillbyggd 1698. Ingår i S., S:t Peter och
Tunge pastorat i Göteborgs stift, Ale och Vättle
kontrakt. Utgör tills, m. Hålanda storkommunen
Skepplanda; 174,09 km2, 2,184 inv. (1954);
i Vättle, Ale och Kullings domsaga.
Skeppsbottenfärg (”patentfärg”), färg för
målning av fartygs botten. Utgöres antingen av
linoljefernissor el. av färger, uppslammade i
bensol el. solventnafta. I allm. tillsättes en giftig
beståndsdel till färgen, ss. en kvicksilver-,
koppar- el. arsenikförening, för att döda alger,
smådjur o. dyl., som ev. sätta sig fast på skrovet
och därvid lätt förstöra färgbeläggningen. Även
asfaltlösningar användas ibland som s.
Skeppsbro, äldre benämning på tilläggsplats
för större fartyg, kaj.
Skeppsbroadeln, från 1700-talets senare hälft
härstammande beteckning för de förmögna och
ansedda köpmansfamiljerna vid Skeppsbron i
Stockholm, vilka bildade en grupp för sig inom
huvudstadens borgerskap.
Skeppsbyggen, framställandet av flytbara,
sjödugliga och för bestämda ändamål avsedda
transportmedel till sjöss. — S:s utveckling till
byggande av större enheter samt till större
skicklighet i konstruktion och utförande
framtvingades väsentligen av de stora upptäcktsfärderna på
1500- och 1600-talen samt av den därpå följande
kolonisationen och handeln på främmande
världsdelar. Vetenskapligt förfarande förenades
alltmer med den praktiska kunskapen i s. Märkesmän
härutinnan förekommo redan under 1700-talet,
t. ex. H. af Chapman. S:s utveckling leddes
under 1800-talets förra hälft in på helt nya
banor genom införandet av järnet som s.-material i
st. f. trä och ångan som drivkraft i st. f. segel.
Byggandet av ett fartyg sker med ledning av
konstruktions- och inredningsritningar jämte
detalj ritningar på olika byggnadsdelar. På
kon-struktionsritningen framställas själva
fartygs-kroppens form och huvuddimensioner (se d. o.),
näml, längden, vanl. mätt mellan perpendiklarna,
största bredden på spant, ev. bordläggning, jämte
djupet i rummet och djupgåendet. Efter denna
ritning uppritas (”utslås”) fartygets linjer i full
storlek på mallboden el. utslagsvinden, och efter
detta utslag formas de olika byggnadsdelarna,
ss. spant, timmer el. balkar.
Ett träfartygs byggnad tillgår därefter i stora
drag sålunda (fig. 1): kölen tillhugges och
utlägges på kölblocken, stävar och stävföljare resas
och fästas, resningsknän och resning insättas,
spanten uppresas på sina platser, däcksbalkar o. a.
förbindningar samt bordläggning och garnering
insättas, varjämte däcken inläggas. Under
upp-byggningen inriktas och kvarhållas spanten
ge-nam s. k. sänt, tills däcksbalkar och bordläggning
anbragts. Sedan de olika delarna av fartyget
hopfogats, tätas fartygsskrovet genom drivning,
varefter fartygets sjösättning äger rum. Till sist
utföras el. avslutas inrednings- och
utrustnings-arbeten.
Ett järn- el. stålfartyg bygges i stort sett i
samma ordning som ett träfartyg, och materialet,
som numera huvdsakl. utgöres av valsat s. k.
fartygsstål i form av plåt och profiler, formas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
