Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppslag - Skeppslista - Skeppsmask - Skeppsmäklare - Skeppsmätning - Skeppspengar - Skeppssättning - Skeppsvarv - Skeppsvist - Skeppsås - Skepptuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
355
Skeppslista—Skepptuna
356
indelningen och oftast sammanfallande med
tingslaget. Ännu fortlever i Roslagen beteckningen s.
i vissa tingslagsnamn och som administrativ
motsvarighet till härad. — Litt.: E. Hjärne, ”Rod
och runor” (1947); G. Hafström, ”Ledung och
marklandsindelning” (1949).
Skeppslista, nationsvis upprättad förteckning
över landets fartyg med dessas data, ägare,
hemort m. m. samt signalbokstäver el.
igenkännings-signal för varje enskilt fartyg. Sveriges s.
utges av Kommerskollegium och omfattar samtliga
i fartygsregistret införda fartyg, d. v. s. fartyg
om minst 20 ton nettodräktighet.
Skeppsmask, Terédo, släkte av fam.
borrmusslor, avviker från andra musslor genom sin
mask-likt förlängda kropp, i vars främre ända de små
skalen sitta. Med dem borrar s. i trä gångar,
klädda med kalk. Träflisorna tjäna djuret som
föda. Flertalet s. lever i havet. S. är ett
utomordentligt svårt skadedjur på bryggor,
skeppsskrov av trä m. m. Man skyddar trävirke dels
genom förhydning med bly, koppar el. järn, dels
genom impregnering med i vatten olösliga
arsenikföreningar. I Sverige förekommer bl. a.
Teredo navalis.
Skeppsmäklare, se Skeppsklarerare.
Skeppsmätning, uppmätning av den
invän-diga rymd el. dräktighet, efter vilken
skeppsum-gälderna för ett fartyg skola beräknas. Som
grund för s. infördes 1854 av engelsmannen
M o 0 r s 0 m fartygets invändiga rymd, uppmätt
i registerton om 100 eng. kubikfot el. 2,83 m3,
vilket system fortfarande gäller i alla
sjöfarts-idkande länder. S. omfattar bestämmandet av
fartygets såväl brutto- som nettodräktighet och
verkställes i Sverige antingen, om fartyget är
tomt, efter en fullständig metod (den s. k. regel
I) el., om fartyget är lastat, efter en provisorisk
(den s. k. regel IT). Först uppmätes rymden
under ett särskilt bestämt däck, mätningsdäcket,
därefter rymden av de över detta däck fast
an-bragta och inneslutna rummen. Summan av dessa
uppmätta rum utgör fartygets brutto- el. totala
dräktighet. Den bestämmes efter ung. samma
grunder i olika länder. Fartygets nettodräktighet
(antal nettoton) erhålles genom att
brutto-dräktigheten (antal bruttoton) minskas med
rymden av vissa i denna ingående rum. De
av-dragsberättigade rummen äro i regel sådana,
vilka icke användas till last el. passagerare, ss.
maskin- och ångpannerum (det s. k.
maskinrums-avdraget), rum för befäl och besättning och
na-vigeringsrum. Beträffande dessa avdrag finnes
föga skillnad i olika länder med undantag för
maskinrumsavdraget, som bestämmes efter tre
olika mätningsregler, näml, den tyska och den
engelska regeln samt Donauregeln. Den tyska
regeln tillämpas i Sverige. Den engelska regeln
är den vanligaste. Till bestyrkande av fartygs
bruttodräktighet och nettodräktighet utfärdas (i
Sverige av tullkammare) m ä t b r e v, som j
äm-väl innehåller uppgift om fartygets
igenkännings-mått m. m. S. utföres av skeppsmätare,
som i Sverige finnas stationerade i de flesta
sjöfartsstäder. För kontroll av mätningarna
fin
nas skeppsmätningskontrollörer i
Stockholm, Göteborg och Malmö. I
Kommerskollegium, som är chefsmyndighet, finnes en
överinspektör för skeppsmätningsväsendet.
Mätning skall äga rum i samband med fartygens
nybyggnad och sedan efter förändringar, som
företagits med fartygen.
Skeppspengar, eng. ship money, engelsk skatt.
Sedan ätten Plantagenets tid hade engelska
kronan rätt att i krigstid av sjöstäder och
sjögrevskap utkräva skepp el. ersättning för dessa i
pengar. Denna rätt förblev oberoende av parlamentets
samtycke. Karl I upptog s. vid flera tillfällen,
även i fredstid och av hela landet, utan
parlamentets sanktion. Detta väckte stort missnöje,
då man förstod, att Karl genom att göra s. till
en allmän och stående skatt ville kringgå
parlamentets uteslutande rätt att bevilja direkta
skatter. 1636 vägrade ett antal personer, däribland
J. Hampden, att betala s. Den process, som följde,
avdömdes till kronans förmån. S. voro en av
orsakerna till revulotionen mot Karl och
avskaffades 1641 av Långa parlamentet.
Skeppssättning, arkeol., stensättning med
skeppsformig (spetsoval) grundplan, anlagd som
grav el. kenotaf; någon gång äro tofterna
markerade. S. förekomma huvudsaki. i Sverige och
Norge men äro i Danmark kända från Bornholm,
Vendsyssel och Själland, där en av de allra
största finns vid den gamla kungsgården i Lej re.
På Gotland tillhöra de äldsta s. mitten av
bronsåldern. Från slutet av samma period är den
ståtliga s. i Lugnarohögen i Halland. Utom på
Gotland och möjl. Bornholm förmodas s. tillhöra
huvudsaki. vikingatiden, men alltför få äro
undersökta, för att man med säkerhet skall kunna
ange ens huvudtypernas datering. En av de
största kända s. är den vid Kåseberga. — Se bild
vid Anundshögen. — Litt.: O. Almgren,
”Sveriges fasta fornlämningar” (3:0 uppl. 1934).
Skeppsvarv, se Varv.
Skeppsvist (fsv. skipzist), urspr. den proviant,
varmed de ledungspliktiga bönderna i Sverige
skulle förse de i ledungståg deltagande männen,
uttogs senare även sådana år, då ledung ej
utgick, och blev en på jorden vilande, fast skatt.
Skeppsås, sn i Östergötlands län, Bobergs hd,
på östgötaslätten, n. ö. om Skänninge; 13,85
km2, 319 inv. (1954). Bördig slättbygd med
ås-kullar och lövdungar. 997 har åker. Vid Svartån
Vågforsens elektr. kraftstation. Romansk
kalk-stenskyrka från uoo-talet, senare om- och
tillbygd. Ingår i Fornåsa, Lönsås, S. och Älvestads
pastorat i Linköpings stift, Gullbergs och
Bobergs kontrakt. Tillhör storkommunen Boberg.
Skepptuna, sn i Stockholms län,
Seming-hundra hd, s. ö. om Uppsala; 38,88 km2, 488 inv.
(1954). Kring vattendragen slättbygd, omgiven
av högre skogspartier. 1,973 har åker. Egendom:
Vasa. I kyrkan finnas delar av 1200-talets
romanska kyrka. Ingår i S. och Lunda pastorat i
Ärkestiftet, Seminghundra och Ärlinghundra
kontrakt. Utgör tills, m. Husby—Långhundra,
Gott-röra, Närtuna, Lunda och Vidbo storkommunen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
