Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skjutelement - Skjutfält - Skjutmått - Skjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Skjutfält—Skjutning
378
värns- samt kust- och sj ö a r t i 11 e r i
bestämmas s. ur mätelementen medelst mer el.
mindre automatiserade eldledningsinstrument (jfr
Centralsikte, Eldledningscentral och
Luftvärns-skjutning).
Skjutfält, för skarpskjutning med artilleri-,
luftvärns- och pansarvärnspjäser samt
stridsvagnar avsett terrängområde. På ett s. finnas i regel
permanenta anordningar för fasta och rörliga
mål samt för skydd av personal vid pjäser och i
målterräng, förrådslokaler m. m. S. för
luft-värnspjäser ligga så, att skjutningen utföres utåt
hav el. större insjö med c:a 15—20 km ”fritt
område”. — På 1500-talet användes S:ta Clara
Svenska arméns viktigaste skjutfält.
Namn Läge Yta (har) Disp. av
Artilleriskjutfält
Villingsberg ....ö. Värmland 10,135 A 91)
Skillingaryd ....mell. Småland 2,500 A 6
Tofta ...........v. Gotland 1,744 A 7
Grytan ..........mell. Jämtland 1,500 A 4
Marma ...........n. Uppland 1,130 A 1
Bofors ..........ö. Värmland8) 9.600’) ab. Bofors
Luftvärnsskjutfält
Karlsborgs s.....n. om Karlsborg 700 Lv 1
Väddö ...........ö. Uppland 300 Lv 3*)
S. för
pansartrupper
Utö .............Stockholms
skärgård 1,417 P i och P 3
Ravlunda ........ö. Skåne 754 P 2
Kråk ............s. om Karlsborg 200 P 4
’) Jämte art:s skjutskola. — ’) Gränsar till
Villings-bergs s. — *) Bredd 3 km, längd 32 km. — ’) Jämte
luftvärnets skjutskola.
gärde vid Stockholm som artilleri-s., senare
Ladugårdsgärde. Art:s skjutskolor använde som s.
Tånga hed 1865—84, Marma från 1885,
Skillingaryd från 1903 och Villingsberg från 1949.
Skjutmått, se Måttverktyg, sp. 514.
Skjutning, skottlossning med skjutvapen (jfr
Eldgivning). Ordet s. förekommer mest i
sammansättningar för angivande av olika slags
eldgivning, ss. med olika slags vapen, pistol-,
gevärs-, kulsprute-,
artilleriskjutning o. s. v., el. med olika slags ammunition,
lösskjutning (med ”lösa skott”),
kammarskjutning (med kammarammunition),
skarpskjutning (med ”skarp”
ammunition), övningsskjutning (med
övnings-ammunition) o. s. v. •— Vid utbildning i s. med
gevär m. fl. finkalibriga vapen utföres s.
först med lösa skott och med
kammarammunition, därefter med halvskarp och skarp
ammunition, varvid man skiljer mellan
skolskjut-ni n g, som utföres på kända avstånd mot
precisionstavlor, figurtavlor och figurer, f ä
1t-skj utning, som utföres utan taktisk
förutsättning och utan krav på fältmässigt uppträdande
mot fristående figurer på varierande, okända
avstånd, och stridsskjutning, som utföres
under taktisk förutsättning och fältmässigt
uppträdande mot fältmässigt anordnade mål på
väx
lande avstånd. S. utföres dels som enskild s.,
dels som s. i trupp. — Vid art:s utbildning i
s. med pjäser föregås skarp-s. ofta av s. med
tubkanon, varefter skarp-s. utföres som
öv-ningsskjutning med relativt billig
ammunition och som stridsskjutning med
strids-ammunition. S. med art.-pjäser utföres ”i
trupp” med avd. (1 pjäs), tropp, batteri,
division och högre förband. — Stundom skiljer man
på inskjutning, avseende bestämmandet av
lämpligaste skjutelement,
kontrollskjutning, närmast en förkortad inskjutning,
avseende kontroll av förut noggrant bestämda
skjutelement, och verkningsskj utning,
avseende åstadkommandet av verkan i målet. —
Vid flottan utföres s. som
skolskjut-n i n g med särskilda kanongevär, apterade på el.
inuti kanonen, för övning av riktaren; som
förberedande stridsskjutning, med
insatstuber i kanonerna, varigenom s. förbilligas,
för eldledarens, riktarnas och siktinställarnas
övning, samt som stridsskj utning, med
kanonernas egen ammunition och under så vitt
möjligt stridsmässiga förhållanden under dager
och mörker. — Jfr Eldgivning,
Eldledningscentral och Skjutregler.
Sportv. S., som idrott (sport) vanl. benämnd
sky t te, indelas i 6 olika grenar:
armégevärs-skytte (se Skytterörelsen), frigevärs-, jakt-,
korthålls-(kortdistans-), pistol- och bågskytte. Bortsett
från s. inom armén äger c:a 90% av all s. rum
inom den frivilliga skytterörelsen.
— Svenska avd. av
internationella skytteunionen (SAIS) var den
organisation, som internationellt sett först
representerade s. och handhade mera avancerade former av
gevärsskyttet. Riksförbundet för k o r
t-distansskjutning organiserade å sin sida
bl. a. jaktskytte och pistolskytte med finkalibriga
vapen. 1939 tillsattes
Sportskytteför-b un dens överstyrelse för internationell
representation och för samarbete med
Riksidrotts-förbundet. 1943 bildades Svenska
sport-skytteförbundet genom sammanslagning
av SAIS och Riksförbundet för kort
distansskjutning, varvid Sportskytteförbundens överstyrelse
nedlade sin verksamhet. Fristående från detta
förbund finnas fortfarande Svenska
pistol-skytteförbundet för s. med armé- och
annan tjänstepistol samt Svenska
jägar-f örbundet, som (jämte Svenska
sportskytte-förbundet) handhar jaktskyttet. De
internationella förbunden i s. äro Internationella
skytteunionen (fr. Union Internationale
de tir), stiftad 1907 med säte i Paris, för
gevärs-grenarna, pistolskytte och delvis jaktskytte samt
Internationella
jaktskytteförbun-d e t (fr. Federation Internationale de tir aux
armes sportives de chasse), stiftat 1921 med säte
i Paris, för bl. a. duv- och lerduveskytte. — S.
medtogs redan vid i:a Olympiska spelen (1896)
och har vid vissa av spelen utgjorts av
flertalet av ovan angivna grenar. Inskränkning har
dock sedermera gjorts, och 1932 samt 1936 års
spel omfattade endast pistol-s. och s. med
mi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
