Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skjutning - Skjutregler - Skjutskola - Skjutsväsen - Skjuttabell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
379
S k j utr egler—S k juttabell
380
niatyrgevär (vid 1948 och 1952 års spel ökades
åter grenarnas antal). — Litt,: Tidskr. ”Svenskt
skytte” (1932 ff.); K. A. Larsson, ”Skytte” (5:e
uppl. 1941); Th. Holmberg och E. B.
Zachris-son, ”Skjutskicklighet och skjutteknik” (2:a uppl.
1944); G. Lundgren, ”Lerduveskjutning och
hagel-skytteteknik” (i "Jakten i Sverige”, 2:a uppl.
1948).
Skjutregler, krigsv., skjuttekniska
bestämmelser för att leda och avge eld vid skjutning med
eldvapen. — För handeldvapen,
kulsprutor, granatkastare, pansarvärn
s-och stridsvagnskanoner omfatta s.
bestämmelser rörande eldens utsträckning,
hållpunkter för val av riktelement, ammunition och
eldgivningssätt (vid automatvapen), regler för
inskjutning och verkningsskjutning m. m. —
Artilleriets s. i vidsträckt bemärkelse
omfatta bl. a. bestämmelser och anvisningar för
åtgärder före skjutning (fältmätning, bestämning
av måls läge och beskaffenhet, val av
skjutelement m. m.), för eldobservation samt för den
egentliga skjutningens genomförande under olika
förhållanden. Skjutningens viktigaste avsnitt är
verkningsskj utningen, vilken vid
modernt svenskt markartilleri i regel utföres i form
av överraskande eldöverfall med minst en
division och med troppvis (2—3 pjäser) parallella
eldrör. För att samla elden från en division mot
ett mål förfares t. ex. så, att en centralt, inom
målområdet belägen och för divisionens batterier
gemensam utgångspunkt i terrängen (upt) i
n-skjutes medelst en pläs (hjälppjäs).
Samtidigt sammanknytas batteri- och hjälppjäsplatser
geodetiskt genom fältmätning, varefter
batterierna kontrollskjutas mot upt. Genom att
närbelägna divisioner dels inskjuta varandras upt,
dels sammanknytas geodetiskt, kunna flera
divisioners eld samlas mot samma mål. Efter dyl.
eldtekniska förberedelser kan verkningsskjutning
med sammanknutna divisioner snabbt flyttas från
mål till mål, vilkas lägen vanl. anges i polära
koor dina ter relativt upt. Vid såväl inskjutning
som kontroll- och verkningsskjutning utföres
eldobservation, varvid om möjligt eldens
läge i förhållande till målet direkt iakttages från
observationsplatser. Eldobservation grundar sig
vanl. på måttobservation i sida och höjd
tvärs linjen observationsplats—mål (olinjen) och
på teckenobservation längs denna linje,
t. ex. vänster 25 m och bortom. Vid
måttobservation flyttas elden genom
träffpunktsför-flyttning till olinjen (målet), och vid
teckenobservation inneslutes målet inom en gaffel
av lämplig storlek (g a f f e 1 b i 1 d n i n g). För
eldobservation utnyttjas stundom speciella
hjälporgan, t. ex. ljudmät- och radar förband. I vissa
fall observeras och ledes eld från flygplan, s. k.
artilleriflygning. — Betr, luftvärnets s. se
Luftvärnsskjutning. — Vid sjöartilleriet
sker inskjutningen vanl. med salvor med
minst 2 skott i varje och med olika uppsättningar
för de olika salvorna, el. också successivt med
efter observation av nedslagen ändrad
uppsättning. Då nedslagen täcka målet, övergår
inskjut
ningen omedelbart till verkningsskj
ut-n i n g, vilken utföres som oberoende eld,
då varje kanon avfyras, så snart den är laddad
och inriktad, el. som sal veld, då eldledaren
avfyrar samtliga kanoner på en gång el. med
särskild salvsignal angiver det moment, under
vilket kanonerna få avfyras. — På gr. av de snabbt
växlande lägena mellan eldgivande och beskjutet
flygplan omöjliggöres en oavbruten
omställning av siktmedlen, vilka därför konstruerats med
tillämpande av vissa på förhand antagna värden
på eget flygplans och målets farter, skjutavstånd
m. m. Förutom siktmedlen erfordras därför
andra hjälpmedel för målspaning och korrektioners
görande, ss. spårljus och radar. Eld öppnas i
regel icke på längre avstånd, än att kulbanan
praktiskt taget kan betraktas som rak; träff
procenten skulle eljest bli för ringa. Vid skjutning
med i flygplanet fast inmonterat automatvapen,
då skjutriktningen i allm. sammanfaller med
flygplanets rörelseriktning, göres korrektion endast
för målets läge och rörelse. Vid eldgivning med i
flygplanet rörligt inmonterat vapen göres
korrektion även för det skjutande flygplanets rörelse,
då rörelseriktningen icke sammanfaller med
skjutriktningen. Vid skjutning från ett flygplan mot
ett annat göres icke korrektion för vinden, enär
denna påverkar båda planen i samma grad; vid
skjutning mot markmål göres vindkorrektion
på vanligt sätt. — S. för de olika vapnen
återfinnas i för resp, vapen gällande
skjutinstruktioner.
Skjutskola, militär utbildningsanstalt i
skjutning. Vid svenska armén finnas 3 fast
organiserade s.: Infanteriskjutskolan (InfSS),
Artilleriskjutskolan (ArtSS) och
Luftvärnsskjutskolan (LvSS). Vid
InfSS, förlagd till Rosersberg i Uppland,
bedri-ves utbildning i skjutning med handeldvapen,
kulsprutor, granatkastare, pansarvärnspj äser m. m.,
vid ArtSS, förlagd till Villingsberg i Närke,
med artilleripjäser och vid LvSS, förlagd till
Väddö i Uppland vid Älandshav, med
luftvärns-pjäser av alla slag. Vid dessa s. bedrivas även
bl. a. utbildning i truppslagens taktik och
stridsteknik samt teknisk försöksverksamhet. — Vid
marinen finnas flottans artilleri-s. och
torped-s., vilka årl. under c:a 2 mån. anordnas ombord
på kustflottans fartyg, som då äro förlagda till
Hårsfjärden. Vidare finnas
kustartilleriet s s. och luftvärns-s., vilka förläggas till olika
batterier. — Vid flygvapnet finnes
Flygvapnets bomb- och skjutskola (FBS),
under sommarhalvåret förlagd till någon med
hänsyn till materielen lämplig flygflottilj.
Skjutsväsen. I äldre tid var spörsmålet om
resandes fortskaffande ett viktigt samhälleligt
ärende. Se Gästgivarskj uts och Kronoskjuts. Efter
biltrafikens införande, med fastställda taxor
även i avlägsnare orter, har stadgan om s., den
senaste av 1911, upphävts 1933.
Skjuttabell, krigsv., sammanställning av de
ballistiska storheterna för ett visst vapen med
viss ammunition, förekommer vanl. i
numerisk tabellform men även i grafisk form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
