Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skoga kraftverk - Skogalund - Skogekär Bärgbo - Skogen - Skogens skadeinsekter - Skoger - Skoghall - Skoglund, Gunnar - Skoglund, Martin, i Doverstorp - Skoglund & Olson, ab. - Skoglunds bokförlag, ab. - Skogman, Carl David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Skoga kraftverk—Skogman
388
Skoga kraftverk, ett av Uddeholms ab. ägt
och i Klarälven, ej långt från Uddeholm
beläget vattenkraftverk. Det byggdes 1941—43 och
fjärrmanövreras från det c:a 10 km s. därom
belägna kraftverket i Forshult.
Skogalund, del av Nacka stad.
Skogekär Bärgbo (Skogekiär Bergbo), pseud.
för en icke med säkerhet ännu identifierad förf,
under 1600-talet, vid sidan av Stiernhielm årh:s
mest betydande litterära personlighet, förf, till
”Thet swenska språketz klagemål” (1658),
”We-nerid” (1680) och ”Fyratijo små wijsor” (1682).
Den förstn. dikten är en klagodikt över
svenskarnas oberättigade förakt för sitt språk. Förf,
efterlyser ett estetiskt bruk av modersmålet.
Härpå har han tydligen själv velat ge prov i sina
båda diktsaml., av vilka särsk. ”Wenerid”, en
saml. erotiska sonetter i Petrarcas stil, vittnar
om psykologiskt intresse och konstnärlig ambition.
Man ansåg länge, att bakom pseud. dolde sig
Gustaf Rosenhane. J. Nordström försökte 1917
visa, att den förstn. dikten måste vara skriven
1631—32 och att dess förf, var Schering
Rosenhane. Mot denna uppfattning, som ytterligare
understötts av E. Källquist, har A. Lindström
hävdat, att dikten måste ha tillkommit kort före
dess publicering; frågan om författarskapet
lämnar han öppen. B. Sundborg anser, att Gustaf
Rosenhane döljer sig bakom signaturen och att
S:s författarskap härrör från omkr. 1650;
bakom ”Wenerid” anser han Ebba Sparre stå. S:s
skrifter äro utg. av P. Hanselli i ”Samlade
vitterhetsarbeten af svenska förf.”, 1 (1871), och
G. Klemming i ”Vittra skrifter af Gustaf
Rosenhane” (1853). — Litt.: J. Nordström, ”Till
frågan om S.” (i Samlaren, 38, 1917) ; E. Källquist,
”Thet swenska språketz klagemål” (1934); A.
Lindström i ”Nysvenska studier”, 14 (s. å.); ”S.,
Wenerid’ ”, inledn. och kommentarer av B.
Sundborg (1951).
Skogen, tidskrift, sedan 1914 utg. av Svenska
skogsvårds fören ingen.
Skogens skadeinsekter, zool., se Skogsträdens
skadedjur.
Skoger, herred i Vestfold fylke, ö. Norge, s.
om Drammen; 106,69 km2, c:a 12,000 inv. Av
invånarna höra c:a 8,000 till Drammens
förstadsbebyggelse, den övervägande delen i
Strömsgodset (c:a 7,000 inv.), industriförstad med
stora fabriker.
Skoghall, industrisamhälle i Värmland, inom
Hammarö köpings område, på v. sidan av
Ham-marön i Vänern, 6 km s. s. v. om Karlstad vid
Nordmark—Klarälvens järnvägars dellinje
Karlstad ö.—Skoghall; 6,310 inv. (1951), fördelade
på ett flertal egnahemsområden, Vidön, Mörmon,
Gunnarskär m. fl. S. domineras helt av
Uddeholms ab., som sedan 1913 koncentrerat sin
träindustri hit och äger Skoghallsverken,
bestående av sågverk, elektrokemisk fabrik,
sulfit-och sulfatfabrik (även konstsilkecellulosa),
pappfabrik och pappersbruk m. m. Bolagets hamn
har c:a 500 m kajer vid 5—2,5 m djup. — S.
utgör eget kyrkobokföringsdistrikt (6,075 æv.
1954).
Skoglund, Gunnar, filmregissör (f. 1899
2/g). Efter idrottsjournalistisk verksamhet blev
S. 1927 sekr. och regiassistent till Per Lindberg
på Konserthusteatern och medverkade även som
skådespelare i mindre uppgifter. Han
samarbetade också med Ernst Rolf, var 1929—32
anställd vid ab. Radiotjänsts teateravd. och
engagerades sistn. år vid ab. Svensk filmindustri, där
han till 1941 var verksam som kort- och
spel-filmsregissör, från 1943 dessutom som
produktionsledare. Under 1930-talet gjorde S. en
banbrytande insats för den svenska kortfilmen, särsk.
journalfilmen. S. har även gjort iscensättningar
för talscenen och radioteatern.
Skoglund, John Martin, i Doverstorp,
lantbrukare, politiker (f. 1892 2/g). Efter
genomgången lantmannaskola övertog S. vid 21 års
ålder fädernegården,
tillhör sedan 1930
Östergötlands läns
landsting och är sedan
1933 led. av
hushållningssällskapets förvaltningsutskott. Led.
av A. K. sedan 1929,
har S. gjort en
synnerligen uppmärksammad politisk insats
både inom och utom
riksdagen och blev snart
en av riksdagens mest
inflytelserika medl.
Livligt intresserad av
bl. a. jordbruks-, sociala och utrikesfrågor, har
S. framträtt som en skicklig debattör och en av
högerpartiets främsta krafter. 1935 blev han
sekr. i Lantmanna- och borgarepartiet, i jan.
1935 i riksdagshögern och i juni s. å. I :e v. ordf,
i Allmänna valmansförbundet samt ordf, i
riks-dagshögerns A. K.-grupp. S. blev 2:e v.
talman i A. K. 1949 och är 1 :e v. talman där sedan
1950 och v. ordf, i högerns riksdagsgrupp sedan
1950. S. har varit v. ordf, i Utrikesutskottet och
är sedan 1950 Statsutskottets ordf.; han var led.
av 1942 års försvarsutskott. S. har tillhört
åtskilliga utredningar, bl. a. 1931 års
bostadsutred-ning och 1937 års socialvårdskommitté. Han är
sedan 1940 led. av Vattenfallsstyrelsen och
sedan 1948 ordf, i Svenska lantmännens
riksförbunds förtroenderåd och ordf, i
länsbostadsnämnden i Östergötlands län. Led. av Lantbruksakad.
1946.
Skoglund & Olson, ab., se Gävle.
Skoglunds bokförlag, ab., bokförlag, grundat
i Stockholm 1865 av Fredrik Skoglund (1839—
1917). S., som 1919 ombildades till aktiebolag,
har utg. huvudsaki. skönlitterär samt historisk
och politisk litteratur. Chef är sedan 1918 Bertil
Sterner (f. 1891).
Skogman, Carl David, frih., ämbetsman
(1786—1856). Han inträdde redan 1804 i Inrikes
civilexpeditionen, anställdes 1809 vid
Handels-och finansexpeditionen och blev 1811 förste
ex-peditionssekr. 1811—15 företog S. på offentligt
uppdrag resor till England, S:t Barthélemy och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
