Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogs-Tibble - Skogstorp - Skogsträdens skadedjur - Skogsträdsförädling - Skogstyper, skogssamhällen - Skogsvecka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403 Skogstorp—Skogsvecka 404
vid gränsen mot Västmanlands län, v. om
Uppsala; 68,25 km2, 491 inv. (1954). Skogs- och
myrområde med öppna bygder kring den lilla
Säve-ån. 1,629 har åker. Egendomar: Onsike, Helgesta
m. fl. Kyrkan är från noo-talet, senare
tillbyggd. Ingår i Järlåsa, S. och Ålands pastorat
i Ärkestiftet, Lagunda och Hagunda kontrakt.
Tillhör storkommunen Norra Hagunda.
Skogstorp, industri- och villasamhälle
huvudsaki. i Husby-Rekarne sn i Södermanland, vid
Hyndevadsån och järnvägen Oxelösund—Kolbäck,
s. förort till Eskilstuna; 1,812 inv. (1951) tills,
m. Rosenfors söderut (härav 548 inom
staden). Här finnas bl. a. sågverk och hyvleri,
tillhörande Skogstorps sågverks ab., bildat 1915.
Skogsträdens skadedjur. De skogbildande
träden angripas av en stor mängd insekter från
olika ordningar, främst skalbaggar, fjärilar,
stek-lar och skinnbaggar. Man skiljer på primära
och sekundära skadegörare. De förra äro
sådana, som endast angripa fullt friska träd, och
omfatta de flesta former, som förtära trädens
blad, barr, skott, knoppar, blommor el. frukter,
således bland fjärilarna tallspinnaren, tallflyet,
tallmätaren, nunnan, lövskogsnunnan, frostfjärilen,
tallskottvecklaren, hartsgallvecklaren m. fl. samt
bland steklarna tallsteklarna och spinnarsteklarna
(ss. tallspinnarsteklar, Acantholyda [Lyda]) m. fl.
De senare äro sådana, som oftast föredraga sjuka
el. på ett el. annat sätt försvagade träd, och
omfatta bland skalbaggarna barkborrarna, många
långhorningar och vivlar samt varvsflugor, bland
fjärilarna träfjärilar och glasvingar och bland
steklarna vedsteklar. Hos flera insekter med
fullständig förvandling äro dock stundom larverna
sekundära, medan de fullvuxna äro primära
skadedjur. Ex. härpå äro bl. a. märgborrarna, där
de fullvuxna skalbaggarna urholka fullt friska
tallars skott, medan modergångarna och därför
också larverna förekomma framför allt under
barken av undertryckta tallar. Anledningen till
att just bark- och kambiumminerande insekter
föredraga sjuka träd är otvivelaktigt, att friska
träd reagera med så kraftigt kådflöde mot deras
tunnelarbete, att detta måste övergivas.
Skogsträdsförädling har till uppgift att
åstadkomma kvantitativt och kvalitativt förbättrade
stammar av olika skogsträd för ernående av
ökad värde- och massaproduktion. S. arbetar med
samma metoder som vid förädling av
jordbruks-växter. I första hand går man fram efter u
r-valsmetoden. Träd, som i önskade
avseenden fördelaktigt avvika från populationen i
övrigt, plusträd, inventeras och användas som
utgångsmaterial. Ett riksregister, omfattande (1952)
2,500 å 3,000 sådana plusträd av tall, gran och
björk, har upplagts vid Statens
skogsforsknings-inst. Detta första urval måste kompletteras med
individuell avkommebedömning, för att
odlingsvärdet skall kunna avgöras. Denna
avkommebedömning sker genom att frö från kontrollerad
korsning el. självbefruktning utsås under
varierande betingelser. Trädet, som skall undersökas,
uppförökas på vegetativ väg genom ympning på
dvärgstammar el. medelst sticklingar, som sedan
på olika sätt tvingas till tidig blomning,
varefter pollinering kan ske artificiellt.
Jämsides med urvalsförädlingen med
avkommebedömning användes ko
rsningsföräd-1 i n g, då man försöker att i en typ förena
önskade egenskaper från olika håll. Man söker
också att utnyttja den stegring i tillväxt, som kan
uppstå vid korsning mellan artfrämmande
individ. Goda resultat, med avkomma betydligt
överlägsen föräldraformerna, ha erhållits bl. a. vid
korsning mellan svensk och amerikansk asp.
Genom Nilsson-Ehles upptäckt av triploid jätteasp
har s. letts in också på
kromosomföräd-1 i n g, varvid man söker att genom på konstlad
väg åstadkomna mutationer med fördubblat el.
flerdubblat kromosomantal få fram typer med
ökad arvsmassa och större värde än normala
träd. — 1936 bildades på initiativ av
Nilsson-Ehle och Sylvén Föreningen för växtförädling
av skogsträd, som kunde börja den praktiska
verksamheten 1938. 1941 bildades Sällskapet för
praktisk skogsförädling. Vid den till Statens
skogsforskningsinst. ombildade
skogsförsöksan-stalten inrättades 1946 en genetisk avd. för
forskning rörande s. En samarbetsnämnd verkar för
arbetsfördelningen mellan dessa olika inst.
Skogstyper, skogssamhällen, de
grupperingar, som på olika växtplatser bildas på ett
lagbundet sätt av träden och markvegetationen.
Enl. den moderna skogstypsläran föras till en
viss skogstyp alla de bestånd, vilkas
markbetäckning i det nästan mogna och slutna
skogsbeståndet karakteriseras av i det väsentliga samma
artsammansättning och som ha samma
ekologiskt-biologiska karaktär. Skogsbeståndets ålder,
slutenhet, uppkomstsätt m. m. påverka visserligen
markflorans sammansättning men på ett för olika
skogstyper karakteristiskt sätt. Den på så sätt
definierade skogstypen avser alltså att ge
uttryck åt växtplatsens s. k. primära, av klimat och
jordmån betingade faktorer. Enär
skogsmarkens produktionsförmåga, dess bonitet, i
huvudsak bestämmes av dessa primära faktorer, har
man, särskilt i Finland, ansett sig kunna i stor
omfattning gradera skogsmarkernas bonitet med
tillhjälp av skogstypen. Det är dock påtagligt,
att markfloran i bestånden ger ett säkrare uttryck
för tillståndet i skogsmarkens ytlager, framför
allt i humustäcket. Av dettas beskaffenhet är
bl. a. föryngringsförloppet i hög grad beroende.
De olika s. visa härvidlag karakteristiska och
väsentliga olikheter.
Ett flertal olika skogstypssystem finnes. De
allmänt urskilda större huvudgrupperna äro:
lavrika, mossrika och örtrika skogar samt
sumpskogar. Dessa huvudgrupper ha av olika forskare
ytterligare uppdelats på olika sätt för olika
trakter el. för olika ändamål.
Begreppet skogstyp bör hållas isär från bl. a.
beståndstyp (tall-, björk- o. s. v. bestånd)
och beståndsform (likåldrig, tvååldrig,
olikåldrig).
Skogsvecka. Andra veckan i mars samlas
årl. i Stockholm medl. av alla på skogsbrukets
och träförädlingsindustriernas område arbetande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
