Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsrå, Skogs(s)nu(v)a, skogs(jung)fru - Skogssamhällen - Skogsskolor - Skogsskötsel - Skogs(s)nu(v)a - Skogsstaten - Skogsstatik, skogsekonomi - Skogsstjärna - Skogsstyrelsen - Skogssvinet - Skogssådd - Skogssällskapet - Skogstaxator - Skogstaxering - Skogsteknologi - Skogs-Tibble
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
Skogssamhällen—Skogs-Tibble
402
kosvans. S. anses råda för skogen och beskydda
dess djur. Skogsmän och jägare äro därför ofta
föremål för hennes förförelsekonster, men den,
som äger hennes gunst, har en otrolig tur. —
Litt.: G. Granberg, ”S. i yngre nordisk
folktradition” (1935).
Skogssamhällen, skogsv., se Skogstyper.
Skogsskolor, av staten inrättade och
underhållna lägre läroanstalter, som utbilda
kronojägare och skogvaktare. Senaste stadga rörande
undervisningen är utfärdad 29/e 1951. S. står
under tillsyn av en lokalstyrelse. Lärarpersonalen
utgöres av 1 jägmästare (föreståndare) 1
biträdande lärare och 1 yrkeslärare. Lärjungeantalet
är 18 å 20 vid varje skola. Kursen är i-årig
och avgiftsfri samt pågår */n—15/io. F. n. finnas
5 statens skogsskolor: Hällnäs i Västerbottens
län, Bispgården i Jämtlands län, B j u
r-f o r s i Västmanlands län och Kolleberga
i Kristianstads län samt en tillfällig, F ä r n a i
Västmanlands län. Som påbyggnad å s. har
från och med 1945 inrättats Statens
skogs-m ä s t ar s k o 1 a vid Skinnskatteberg. På
enskilt initiativ har tillkommit Värmlands och
Örebro läns skogvaktareskola vid
Gammelkroppa, som med understöd av
Jernkon-toret samt Värmlands och Örebro läns landsting
och hushållningssällskap arbetar efter i huvudsak
samma normer som Statens s.
Skogsskötsel, se Skogshushållning.
Skogs(s)nu(v)a, se Skogsrå.
Skogsstaten, den under Domänstyrelsen
lydande lokala förvaltningspersonalen, som handhar
skötseln av de under domänverket hörande
stats-skogarna. Se Statens skogsförvaltning.
Skogsstatik, skogsekonomi, den gren av
skogsvetenskapen, som har till uppgift att
analysera produktionen och kostnaderna för
densamma och ger det teoretiska underlaget för all
värdering av skogsmark och växande skog.
Skogsstjärna, bot., se Duvkulla.
Skogsstyrelsen. 1) Se Skogshushållning. — 2)
1941 inrättat ämbetsverk med uppgift att handha
administrativa, kamerala, tekniska och andra
ärenden, berörande det enskilda skogsbruket. S., som
sorterar under Jordbruksdep., är organiserad på
två skogsbyråer och en avd. för virkesmätning.
Bl. a. övervakar S. skogsvårdsstyrelsernas
verksamhet och beviljar på deras förslag bidrag från
Statens skogsförbättringsanslag och lån från
Statens skogslånefond. Den har enl. 1947 års
”lag om virkesmätning” att utfärda närmare
bestämmelser i hithörande frågor.
Skogssvinet, husdjurssk., den äldsta svenska
inhemska tama svinrasen, talrik ända in på
1840-talet men nu sannolikt utdöd. Den anses
härstamma från europeiska vildsvinet och hade
hoptryckt och hög kropp, uppåtböjd rygg, stupande
kors, spetsigt huvud, täml. små öron, riklig
borstbeklädnad och täml. höga ben. Ungarna voro
randiga.
Skogssådd, sätt att erhålla återväxt av skog.
Det frö, som därvid skall användas, bör vara av
lämplig härkomst (se Skogsfrö) och ha god
grobarhet. Den bästa såningstiden är i allm. på
våren, strax sedan tjälen gått ur marken, i s.
Sverige från slutet av mars till maj, i Norrland
en månad senare. Vid s. användas flera olika
kulturmetoder. Vanligast är r u t- el.
fläcksådd, då fröet sås i uppluckrade fläckar på
skogsodlingsfältet. Efter dessa såddfläckars
beskaffenhet skiljer man på vanlig rutsådd,
där markbetäckningen avflås omkr. 30 cm i
fyrkant, strecksådd, med längre och smalare
rutor, och gropsådd, med djupt luckrade
rutor. Någon gång sås fröt (särskilt ek- och
bokollon) i uppluckrade rader tvärs över
skogsodlingsfältet (r a d s å d d), och ibland tillgripes (på
avdikade mossar) bredsådd, varvid fröt
liksom i jordbruket utsås likformigt över fältet.
Skogssällskapet, en organisation, som under
namn av Sydvästra Sveriges skogssällskap 1912
bildades på initiativ av disponenten A. E. Öhlsson
genom sammanslutning av skogligt intresserade
personer i avsikt att inom Göteborgs och Bohus,
Älvsborgs, Hallands, Kronobergs och Jönköpings
län i främsta rummet verka för kultiverandet av
dessa läns vidsträckta ljungmarker men även för
att med sitt arbete främja andra skogliga
intressen. Detta mål söker S. nå genom att framför
allt av sådana områden bilda allmänningsskogar,
som skötas under samverkan mellan
allmänning-arnas ägare och sällskapet. S:s nuv.
verksamhetsområde omfattar Götaland utom Gotland samt
Södermanlands, Stockholms och Uppsala län. S.
har sitt säte i Göteborg.
Skogstaxätor, se Statens skogsförvaltning.
Skogstaxering, uppmätning av
skogstillgångarna på en trakt. Ofta avser s. blott själva
virkesförrådets kubikmassa, dimensioner el. värde,
t. ex. vid utstämpling el. planerande av
omedelbar avverkning, men ej sällan utrönas jämväl
ålder och tillväxt hos skogen, varjämte
skogsmarkens areal och produktionsförmåga undersökas.
Sådan fullständigare taxering företages t. ex.
alltid som underlag för uppgörande av
hushållnings-planer (se Skogsindelning) men har också
använts t. ex. vid den av staten bekostade s. k.
riksskogstaxeringen. — S. försiggår vanligast
genom trädens räkning och samtidig uppmätning
av vissa dimensioner, t. ex. brösthöj dsdiam.,
totala höjden och avsmalningen.
Diametermätningen, som sker med hjälp av en klave, 1,3 m från
marken, företas vanl. på varje träd, medan
övriga mått pläga tagas endast på vissa
representativa, fällda el. stående s. k. provträd el.
modellstammar. Ej sällan förenklas arbetet ytterligare
genom att s. göres blott på särskilt utvalda s. k.
provytor, vilkas taxeringsresultat sedan tillämpas
på kringliggande, likartad skog. En särskild form
av dylik provytstaxering är den s. k.
regelmässiga linjetaxeringen, då provytorna
utläggas i form av smala bälten, jämnt fördelade
över hela skogen.
Skogsteknologi, läran om skogsprodukterna
och deras tillvaratagande. Hit höra i första hand
frågan om virket och dess egenskaper, vidare
trädens avverkning (se Skogsavverkning),
flott-ning och virkets förädling.
Skogs-Tibble, sn i Uppsala län, Hagunda hd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
