Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolastik - Skolastiker - Skolbarnsbespisning - Skolbibliotek - Skoldistrikt - Skoldrama - Skolecit - Skolfartyg - Skolfilm, undervisningsfilm, pedagogisk film
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409 Skolastiker—Skolfilm 410
Abailards dialektiska metod och
Platon-Augusti-nus för Aristoteles; i universalief rågan hävdade
han en mildrad realism. Den aristoteliska
filosofiens skarpa dialektik visade sig emellertid med
tiden innebära en viss fara för religionens
dogmatiska underlag. Detta kom till synes hos
medeltidens störste dialektiker, franciskanen
Johannes Duns Scotus. Lärjunge till Duns var
William Occam. Medan Duns menade, att tro och
förnuft ej nödvändigt behövde stå i strid mot
varandra, fann Occam dogmat ha irrationell och
överförnuftig karaktär. Som motvikt häremot
betonades kyrkans auktoritet, vari dogmat trots
alla upplösande tendenser på positivistiskt vis fick
en fast grund.
Senskolastiken (efter 1350) var till
stor del uppfylld av striderna mellan thomismen
och scotismen (via antiqua) och nominalismen
(via moderna). Den nominalistiska teologien kom
ofta att urarta till tomma ordstrider och
spetsfundigheter, som senare, ehuru felaktigt, ansetts
som ett kännemärke på s. över huvud. Dock
förelågo samtidigt inom denna teologi
(occamis-men) impulserna till ett nytt andeliv. Det är
en känd sak, att Luther rönt starka inflytelser
från occamismen. — Litt.: M. Grabmann,
”Geschichte der scholastischen Methode” (2 bd, 1909
—11); G. Aulén, ”Dogmhistoria” (4:e uppl.
1946).
Skola’stiker, representant för skolastiken.
Skolbarnsbespisning, se Skolmåltider.
Skolbibliotek finnas vid många offentliga
läroanstalter. Folkskolornas s. ordnas vanl. i form
av ett för hela skolan gemensamt s., kombinerat
med klassbibi., som omhänderhas av klassläraren.
Härtill kommer gärna en särskild handbokssaml.
för lärarna. De högre allmänna lärov :s bibi,
bestå, utom av lärarnas handbokssaml., av 2
relativt fristående avd., dels ”det stora biblioteket”
(som ibland vid sidan av ett modernt bestånd
har en ganska stor saml. äldre litteratur), dels
ett särskilt lärjungebibliotek, om möjligt med
eget rymligt läsrum. Mindre avd. bruka
därjämte finnas i anslutning till lärov :s inst. Andra
skoltypers bibi, ansluta sig i sin allmänna
organisation till endera av här nämnda former. —
Statens understöd till s. vid åtskilliga skolformer
ha reglerats 1931. Antalet statliga el.
statsunderstödda s. utgjorde 1951 2,545 med 6,861,000 bd,
670,000 låntagare och 10,732,000 lån. — Litt.:
A. Norbeck, ”S. och undervisningen” (1935);
”Folk- och skolbibl.” (i SOU, 1949:28); L.
Larson, ”Enhetsskolans bibi.” (1952).
Skoldistrikt, det område, som med avseende på
den obligatoriska folkundervisningen utgör en
enhet. Från folkskolestadgans tillkomst 1842
sam-manföllo i regel s. och kyrkoförsamling. S. kan
uppdelas i skolområden med var sin
skola, tidigare i skolrotar, särsk. där flyttande
skolor funnos. 1909 erhöllo städer med
fullmäktige rätt att förvalta sitt skolväsen som en för
staden gemensam angelägenhet. I lag om
skolstyrelse i vissa kommuner av 6/e 1930 bestämmes, att
folkskoleväsendet skall utgöra en gemensam
angelägenhet, då s. sammanfaller med lands- el. stads-
kommun, där fullmäktige finns. Under 1930- och
1940-talen har antalet s. varit c:a 2,450. I vissa
fall förekom även bildande av
skoldistriktsför-bund mellan en el. flera kommuner för vårdande
av gemensamma skolangelägenheter. Den 1952
genomförda kommunindelningsreformen har
medfört, att antalet s. nu nedgått till 1,034.
Ledningen och förvaltningen av folkskoleväsendet inom
ett s. utövas av folkskolestyrelsen och i vissa,
numera sällsynta fall av skolråd. — För
Stockholms stad, som sedan 1861 haft egen
folkskolestadga, gälla icke dessa bestämmelser, utan motsv.
myndighet är Stockholms folkskoledirektion.
Skoldrama, en art av skådespel, som
tillkommit i pedagogiskt syfte och för att utföras av
skollärj ungar. Redan mycket tidigt lät man som
språkövning i skolorna uppföra dramer ur den
antika litteraturen; den mest spelade författaren
var Terentius. Med humanismens genombrott blev
s. allt vanligare. Snart uppstod en hel litteratur
av komedier på latin, i stil och hållning
anslutande sig till de klassiska mönstren. Framför allt
frodades s. i Nederländerna och Tyskland.
Ämnena till s. äro vanl. tagna ur den bibliska
historien. Jämte dessa möter man emellertid även
komedier, där motiv ur samtidens liv behandlas.
Även kunna nämnas några dramer, som stå i
förbindelse med den medeltida farslitteraturen.
Skoldramatikens blomstringsperiod infaller under
1500-talet. Ända fram på 1700-talet lever dock
s. kvar vid enstaka undervisningsanstalter.
En annan viktig form av s. är jesuitdramat.
Ett viktigt medel i jesuiternas pedagogiska
system var teatern. Ordensmedlemmarna utvecklade
en särdeles livlig författarverksamhet. Ämnena
äro vanl. hämtade ur bibeln el. ur kyrkohistorien,
och tonen är allvarlig och strängt kristlig.
Framför allt äro martyrtragedier omtyckta.
Kompositionen följer vanl. därför de klassiska mönstren,
framför allt Seneca. På den samtida litteraturen
utövade jesuitdramat ett vittgående inflytande.
S. omtalas i Sverige f. ggn i ordinantian av
1575. Sedermera skrevos och spelades flera
svenska s., särskilt omkr. mitten av 1600-talet (t. ex.
Brasks ”Filius prodigus” och Jacob Chronanders
”Surge” och ”Bele-Snack”). — Litt.: A.
Peterson, ”Studier i svenska s.” (1929).
Skolecit, miner., vattenhaltigt, basiskt
kal-cium-aluminium-metasilikat, CaAl(Al .2OH)
(SiOa)», vitt, monoklint kristalliserande
zeolit-mineral, uppträdande som mandlar med strålig
struktur i eruptiva bergarter, framför allt i yngre
ytbergarter.
Skolfartyg, se Skolskepp.
Skolfilm, i Sverige gängse beteckning på all
undervisningsfilm el. pedagogisk
film, d. v. s. film, som framställts i pedagogiskt
syfte för användning i organiserade studier i el.
utanför skolan. — S. tillhandahålles nästan
undantagslöst som 16 mm smalfilm, huvudsaki.
svartvit och ännu av kostnadsskäl endast
undantagsvis i färg. Alltefter ämnets art produceras
s. som stumfilm el. ljudfilm. — I mera vidsträckt
bemärkelse produceras i Sverige s. av ab. Svensk
filmindustri, som nu är världens äldsta s.-pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
