Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolfilm, undervisningsfilm, pedagogisk film - Skolflygplan - Skolhem - Skolhälsovård, skolhygien - Skolidrott - Skolidrottsförbundet - Skolidrottsmärket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Skolflygplan—Skolidrottsmärket
412
ducent, ab. Europa film och ab. P. A. Norstedt
& söner, medan ett antal andra företag
producera s. för vissa specialområden, ss. industri,
jordbruk och militär undervisning. För att öka
resurserna och effektivisera verksamheten
etablerades 1950 samarbete mellan de skandinaviska
länderna. Vidgad internationell kontakt har
skapats genom det likaledes 1950 bildade
International Council for Educational Films. — I mots.
till förhållandet i t.ex. de anglosaxiska länderna
har i Sverige framför allt folkskolan tagit s.
i sin tjänst. Enbart folkskolan investerar sålunda
årl. millionbelopp i s. och använder s. i större
utsträckning än motsv. skolform i något annat
land. I de högre skolformerna liksom i praktiskt
taget all annan undervisning vinner s. snabbt
terräng. Skolan organiserar i dominerande
omfattning sin försörjning med s. genom inköp av
filmkopior till filmotek med lokalt el. regionalt
verksamhetsområde.
Skolflygplan, flygplan med jämförelsevis ringa
storlek och motorstyrka (vanl. 100—150 hk);
användes vid första utbildning till flygare.
Skolhem, inackorderingshem för barn, som ha
lång el. svår väg till skolan, avsedda att
underlätta deras skolgång och ge dem bästa möjliga
tillsyn, vård och uppfostran. S. förekommo
tidigare företrädesvis för skolpliktiga barn i de
nordligaste delarna av landet samt i vissa
skär-gårdsdistrikt. Numera kunna s. även inrättas för
barn i högre skolor, och så har flerstädes skett
på privat initiativ (tidigast i Växjö 1935). På
senare år har man försökt ersätta s. med
statsbidrag för inackordering i enskilda hem. I
Norrbottens och Västerbottens län ha s. sin
motsvarighet i arbetsstugor. 1952 funnos c:a 60 s. för
folkskolebarn (därav c:a 20 arbetsstugor) och
c:a 15 s. för elever i högre skolor, vilka åtnjöto
statsbidrag.
Skolhälsovård, skolhygien, omfattar dels
allmän s., som till föremål har skolan som
institution, dels speciell s., vars objekt är den
enskilde eleven. Den förra söker verka genom
allmänna medel, medan den egentliga
skolelevs-hygienen är en individuell hälsovårdskontroll, som
ingår i det under de senaste decennierna införda
sammanhängande systemet av hälsoövervakning
och rådgivning. — Först på 1880-talet började
s. i Sverige tillvinna sig mera allmänt intresse.
Skolläkare har sedan slutet av 1880-talet
funnits vid de statliga lärov. i Sverige. 1914
funnos läkare vid folkskolor o. a. kommunala
skolor i ett 40-tal städer och större samhällen,
och vid denna tidpunkt började man här och
var införa regelbundna läkarundersökningar i
landsbygdens skolor. Skolöverstyrelsen fick 1943
sin förste skolöverläkare. Under dennes
ledning har ett riksomfattande system för
statsunderstödd s. införts. Systemet innebär för
folkskolorna, att alla elever skola genomgå minst 3
noggranna läkarundersökningar under sin
skoltid, för högre skolor skall sådan
läkarundersökning företagas i varannan klass med början i
första. Skolläkaren skall därjämte vara
anträffbar på särskilda mottagningar i skolan, för större
skolor en gång i veckan. Skolläkaren åligger
dessutom bl. a. att biträda vid
skolmognadspröv-ningar av underåriga och vid sortering av
elevmaterialet på olika specialklasser. I
avgångsklasserna meddelar skolläkaren yrkesrådgivning åt
föräldrarna till de barn, som äro kroniskt sjuka
el. klena. — I flertalet städer finnas anställda
särskilda skolsköterskor, på mindre orter
och på landsbygden medverka
distriktssköterskorna vid s. Genom att skolsköterskorna som
hel-el. halvtidsanställda få mera kontinuerlig kontakt
med skolan bli de utmärkta förmedlare mellan
bl. a. skolan och hemmen. — Litt.: ”Skolhygien”,
utg. av Skolöverstyrelsen (2:a uppl. 1952).
Skolidrott. Med s. avses vanl. alla former av
obligatorisk och frivillig idrott samt
idrottsbeto-nad lek, som utövas av ungdom i skolåldern. S.
i denna bemärkelse har sitt ursprung i England,
där redan under 1700-talet och början av
1800-ta-let s. vann insteg i de större internatskolorna.
Danmark fick redan på 1860-talet impulser härifrån
(t. ex. s. vid Sorö akad.). I Tyskland och Sverige
var det icke de idrottsliga spelen utan Jahns
turn-övningar, resp. Lings gymnastik, som präglade
skolans kroppsövningar under 1800-talet. Mot
slutet av 1800-talet fann emellertid i Sverige de
vuxnas idrott (skridsko- och skidåkning, fotboll,
fri idrott) vägen till skolungdomen och efter
sekelskiftet var s. i Sverige en faktor att räkna
med: Lundsbergs internatskola hade från starten
(1896) obligatorisk s.; 1902 avhöll Malmö lärov:s
idrottsfören. de första mera omfattande
tävlingarna i fri idrott, och sedan tillkommo
Skolungdomens vinteridrottstävlingar (1909),
Skolungdomens hösttävlingar (1912), Svenska
skolidrotts-förbundet (1915) o. s. v. Redan under V. Balcks
tid som föreståndare för Gymnastiska
central-inst. (1907—09) undervisades de blivande
gymnastiklärarna i olika slag av idrott, och
undervisningen intensifierades här år från år, så att,
när skolidrottsdagarna (friluftsdagarna) 1928
upptogos på de högre lärov:s kursplaner (i
folkskolorna 1940), övningsämnet gymnastik fått
namnet ”gymnastik med lek och idrott” (i
folkskolestadgan redan 1921; sedan 1950 ”gymnastik,
lek och idrott”) och idrottsmateriel genom
tilldelning av tipsmedel hade anskaffats, s. kunde
effektivt och sakkunnigt bedrivas; detta i all
synnerhet som s. i Skolidrottsförbundets
idrotts-märken och i förbundets stora årliga tävlingar
av olika slag ägde goda propagandamedel. —
Litt.: ”Skolungdomens idrottsbok” (1934—39;
från 1940 ”Ungdomens idrottsbok”); ”Sveriges
skolungdoms gymnastik- och idrottsförbund 1916
—1941” (1941); Kungl. skolöverstyrelsen,
”Gymnastik, lek och idrott”, d. II, ”Lek och idrott”,
(2:a uppl. 1952).
Skolidrottsförbundet, se Svenska
skolidrotts-förbundet.
Skolidrottsmärket (instiftat 1919 för pojkar,
1923 för flickor, reviderat senast 1948) är ett
all-roundmärke med proven indelade i 5
olikartade grupper. S. är av 4 slag: järn, brons,
silver och guld; därtill komma ungdomsmärkena
i silver- och guldemalj. Proven få avläggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
