Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skopas - Skopelos - Skoplje - Skopolamin - Skoptser - Skopverk - Skorbutisk - Skorped - Skorpionen - Skorpioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
Skopelos—Skorpioner
424
identifierats men i otillfredsställande kopior, t. ex.
den i extatisk yra dansande menaden i Dresden
och Herakles i Lansdownesamlingen. Ung. 350
arbetade S. jämte andra på Mausoleets
konstnärliga utsmyckning; enl. uppgift härstammar ö.
sidan av frisen med amasonstriderna från honom
och visar också hans stil. Detsamma göra
skulpturerna från kolonnerna på det efter branden 356
återuppbyggda Artemistemplet i Efesos. De
tillskrivas därför ofta S.
Sko’pelos, grek, ö, se Sporaderna.
Skoplje [skå’p-], huvudstad i folkrep.
Make-donien i Jugoslavien, vackert belägen kring övre
Vardar inom ett c:a 400 km2 stort sänkningsfält;
122,000 inv. I antiken var S. under namnet Scupi
huvudstad i den romerska prov. Dardania. Staden
förstördes vid en jordbävning 518 men blev
sedan återuppbyggd av Justinianus. 1392—1912 var
S. turkiskt under namnet Ü s k ü b. Bulgarerna
intogo staden 23/io 1915 och ryssarna 14/n 1944.
Här mötas på ett föga harmoniskt sätt
väster-och österland, kåkbebyggelse och modern
arkitektur. Ett 50-tal minareter sticka upp över den
orientaliska stadsdelen. Vår Frälsares kyrka från
omkr. 1700 med skeppet halvt under markytan
har en ikonostas av ädel skönhet. Resterna av den
antika staden invid S. utgrävdes på 1930-talet.
S. har bl. a. filosofisk fakultet och lantbruksinst.
samt är säte för en metropolit. Det är den
strategiskt viktigaste orten i Makedonien samt ett
betydande kommunikations- och handelscentrum.
Skopolamin, hos potatisväxterna
förekommande alkaloid, identisk med det tidigare ur bolmört
m. fl. framställda hyoscinet. S., C17H21NO4,
innehåller 2 väteatomer mindre samt 1
syreatom mer än de andra närstående ”tropeinerna”,
atropin och hyoscyamin. S. är ett av våra
starkaste gifter. Redan en dos på V2 mg
åstadkommer avslappning av muskulaturen med en känsla
av mattighet och efterföljande sömn, pupillen
vidgas och ögats ackommodation förlamas. S.
användes i form av hydrobromid som lugnande
medel och har även kommit till användning som
s. k. sanningsdrog.
Skoptser (ry. skoptsy, kastrater), även kallade
”vita duvor”, religiös sekt i Ryssland, som leder
sitt ursprung från bonden Kondratij Selivanov
(d. 1832) från guv. Orel och vars tidigast kända
församlingar äro från 1770-talet. S. lära, att
människorna urspr. som syndfria voro skapade utan
könsorgan, efter syndafallet delades de i 2 kön
som följd av sina synder, och för att åter bli
syndfria anbefalla s. kastrering samt avskärning
av kvinnornas bröst. Trots förföljelse från
myndigheterna vunno s. stor utbredning särsk. i
Syd-ryssland samt sedermera genom rörelsens
emigranter även i Rumänien och Turkiet. En nyare
riktning, de s. k. ”andliga s.”, förkasta
kastre-ringen men tro på Kristi reinkarnation bland
olika av sektens ledare.
Skopverk, tekn., gemensam benämning på
sådana för finstyckigt massgods (t. ex. kol, koks,
grus, spannmål) avsedda transportörer, vid vilka
gods forslingen sker i skopor. Skopornas storlek
kan härvid variera betydligt, varvid volymer av
Pendelbägarverk.
i—50 1 äro
vanliga. Skoporna
anbringas vid s k o
p-elevatorer på
en el. två kedjor
(kedj eelevatorer)
el. på en rem av
gummi, balata el.
bomull
(remeleva-torer). De utföras
av plåt el.
aducer-gods. Konstruktionerna bli enklast,
när transporten
sker i vertikal
riktning. Lutande s.
kunna för vissa
lastningsändamål
utföras åkbara
(lastningselevatorer) och monteras ev. på en
traktor. Andra varianter av s. utgöras av
skrapskopverk, en kombination av
skop-elevator (anordningens vertikala del), och
skrap-transportör (dess horisontella del), vidare
pendelbägarverk, där skoporna äro pendlande
upphängda mellan två kedjor, samt s k o p h i
s-sar, vilka ha endast en skopa, som efter vanl.
automatisk fyllning hissas upp och tömmer sig
genom stjälpning mot ett fast anslag.
Skorbütisk, som har avseende på s k ö
r-b j u gg (se d. o.).
Skorped, sn i Västernorrlands län,
Ångermanlands n. domsaga, kring övre loppet av Nätraån;
511 km2, 1,607 inv. (1954). Skogsbygd med många
sjöar. Når flerstädes 400 m ö. h. 1,099 har åker.
Stationssamhället Skorped har 228 inv. (1951).
Kyrkan av trä byggdes 1848. Pastorat i
Härnösands stift, Nätra kontrakt. Tillhör
storkommunen Anundsjö.
Skorpiönen (lat, Sco’rpius), stjärnbild på s.
hemisfären, en av zodiakens el. djurkretsens tolv
stjärnbilder, mellan Vågen och Skytten. De
ljusaste stjärnorna inom denna konstellation äro a
Antares, Iklil och l Shaulah.
Skorpiöner, Scorpiönida, ordning av
spindeldjuren. Bakkroppen, som utefter hela sin bredd
är sammanväxt med cephalothorax el. prosorna,
är uppdelad i två delar, en främre (ntesosoma)
Ett par skorpioner, Buthus occitanus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
