Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsen - Litt. - Skolästsläktet - Skolöverläkare - Skolöverstyrelsen - Skomakare - Skonare, skonert - Skonertbark el. barkskonare - Skonertbrigg - Skonertskepp - Skoning - Skoog, Torsten - Skopas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
421 Skolästsläktet—Skopas 422
(1951); ”Skola och undervisning i Sverige och
andra länder”, utg. av C. E. Sjöstedt och W.
Sjöstrand (1952). Av intresse för det högre
undervisningsväsendet äro åtskilliga av 1940 års
skolutrednings betänkanden, publicerade i SOU.
Skolästsläktet, Coryphaen61d.es (Macrürus),
tillhör fam. långstjärtfiskar, Macruridae, bland
de torskartade benfiskama. Den långsträckta,
framtill täml. tjocka kroppen avsmalnar bakåt
i en lång, spetsig stjärt utan stjärtfena, ögonen
äro mycket stora. Hithörande arter äro alla
djuphavsfiskar. Skolästen, C. rupestris, anträffas
vid Bohuslän. Den lever huvudsaki. av
nordhavs-räkan och blir 1 m lång.
Skolöverläkare, se Skolhälsovård.
Skolöverstyrelsen, ett under Ecklesiastikdep.
lydande centralt ämbetsverk. I samband med den
1904 beslutade omorganisationen av de allm.
läroverken tillkom 1905 en central styrelse för
dessa läroanstalter, överstyrelsen för
rikets allmänna läroverk, med en
överdirektör och fyra läroverksråd. Dess namn
förändrades 1914, då Folkskolöverstyrelsen
inrättades, till Läroverksöverstyrelsen.
Sedan Folkskolöverstyrelsen utvidgats med en
yr-kesskolavd. till ett gemensamt ämbetsverk,
Skolöverstyrelsen, sammanslogs denna enl.
beslut av 1919 års riksdag med
Läroverksöverstyrelsen. Härigenom uppkom 1920 nuv. S. Till
ämbetsverket överfördes fr. o. m. 1922
Ecklesiastikdep :s statistiska byrå, som har bildat särskild
avd. inom S. 1 övrigt har det funnits en
läroverks- och en folkskoleavd. samt en
administrativ avd. och en yrkesskoleavd. Den bröts 1944 ut
ur S. och bildar sedan dess överstyrelsen för
yrkesutbildningen. — En omorganisation av S.,
medförande viss personal förstärkning, beslöts av
1952 års riksdag och ny arbetsordning, gällande
från 1/u s. å., fastställdes 27/io. Enl. denna är
S. uppdelad på 4 avd. och 2 fristående rotlar.
Avd. är i sin tur uppdelade på rotlar, var och
en med sitt speciella verksamhetsområde.
Under-visningsavd. är uppdelad på 7 rotlar, försöksavd.
på 3, organisationsavd. på 4 och administrativa
avd. på 3. De två fristående rotlarna handlägga
skolhygien-, resp, folkbildningsärenden. Utom en
generaldir. som chef skall S. bestå av u ord.
undervisningsråd, 1 undervisningsråd el. byråchef,
3 byråchefer, 1 skolöverläkare, 1 arkitekt, 2
by-rådir., 1 1 :e aktuarie, 1 1 :e gymnastikkonsulent
och 1 gymnastikkonsulent, 1 bibliotekskonsulent,
1 konsulent för allmän folkbildning och 10 i:e
byråsekr. jämte övrig kansli- och
expeditionsper-sonal. E. o. tjänster ha inrättats för 3
undervisningsråd, 4 byrådir., 1 skolpsykolog, 2 bitr,
arkitekter, 1 bibliotekskonsulent, 1 1 :e konsulent för
hemkunskap och skolmåltider, 1 inspektör för
sinnesslöundervisningen, 1 bitr, skolöverläkare, 4
konsulenter, 1 för vardera allmän folkbildning,
teckning samt manlig slöjd och kvinnlig slöjd,
samt 4 1 :e byråsekr. och viss expeditionspersonal.
Led. av S. äro också 2 lekmannarepr., genom
vilka både landsbygd och tätort skola vara
representerade. Dessutom tjänstgöra en rad experter
på olika områden på arvodesuppdrag. — S. har
till uppgift att övervaka, leda och främja
skolväsendets utveckling och är fastställande
myndighet i fråga om flertalet organisations- och
undervisningsfrågor. S. utfärdar anvisningar och
arbetsplaner, avger förslag vid tillsättning av vissa
lärare och skolledare samt har i andra fall
ut-nämningsrätt. S. är även instans för yttranden
och förslag till K. m:t i fråga om sådana
skol-ärenden, som prövas av K. m:t. Under S.
sorterar praktiskt taget hela skolväsendet med
undantag för sådana utpräglade
yrkesutbidningsan-stalter, som sortera under överstyrelsen för
yrkesutbildning el. under Social-, Inrikes-,
Jordbruks- el. Handelsdep. — Nyheter på skolans
område publiceras i allm. i publ. Aktuellt från
Skolöverstyrelsen (1048 ff.).
Skomakare, zool., se Sutare.
Skönare, skonert [el. -ä’rt], segelfartyg
med fock- och stormast. Den ursprungliga s.,
kallad märssegelskonert, har rår
(råsegel) på fockmasten; nu vanligast
förekommande typer äro toppsegelskonerter med
lättare råsegel på fockmasten och slättopp
a-d e s. utan rår. S :s stormast saknar alltid rår.
Skonertbark el. barkskonare, tremastat
segelfartyg med lättare (övre) råsegel på
fock-och stormasterna.
Skonertbrigg, se Brigantin.
Skonertskepp, segelfartyg med tre el. flera
(ända upp till sju) master. Ursprungliga s. ha
råsegel på fockmasten (se fig. 4 vid Segel),
under det att övriga master sakna rår. S 1
ätto p p a t s. saknar råsegel (tremastat sådant s.
benämnes ofta ”hundraelva”; se bild 4 å pl. vid
Segelfartyg); toppsegelskonertskepp
(se bild 3 å pl. vid Segelfartyg) har lätta (övre)
råsegel på fockmasten.
Skoning, se Hovbeslag.
Skoog, Torsten Olof, läkare (f. 1894 2/s),
med. lic. i Lund 1922, med. dr där 1930, doc. i
allmän kirurgi i Lund 1930, i öron-, näs- och
halssjukdomar 1931, bitr, överläkare vid
öron-kliniken i Lund 1933—40, därefter prof, i öron-,
näs- och halssjukdomar vid Karolinska inst. och
överläkare vid Karolinska sjukhuset; led. av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd sedan 1944.
S. har i ett flertal arbeten behandlat bl. a.
allergiska problem inom otorhinolaryngologien,
förändringar i innerörat som följd av skallskador,
kemoterapien inom otorhinolaryngologien och
under de senare åren framför allt den kirurgiska
behandlingen av otoskleros.
Sko’pas, från ön Paros, jämte Praxiteles den
störste marmorkonstnären i mitten av 300-talet
f. Kr. En rad statyer av S. nämnes av antika
skriftställare, bl. a. en Afrodite, som vissa
konstkännare satte över Praxiteles’ knidiska Afrodite.
Den fasta punkten för S:s konstnärskap är
underrättelsen, att han byggt Athena Aleas ett
tempel i Tegea efter branden 395. Ty de huvuden
från gavelgrupperna, som påträffats, måste vara
S:s verk. Även statyn av Meleagros tillskrives
S. (se bild 19 å pl. vid Grekisk konst). Av
de i litteraturen omnämnda verken ha några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
