Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skovgaard, 2. Joakim - Skovgaard, 3. Niels - Skovgaard-Petersen, Carl - Skovshoved - SKP - Skraffering - Skragge - Skraggmalm - Skrakar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Skovgaard-Petersen—Skrakar
436
(1890, Hirschsprungs saml.), ”Kristus i de
dödas rike” (Kunstmuseet, Köpenhamn), ”Marie
bebådelse” (Helgeandskyrkan, Köpenhamn). Till
bibliska motiv utarbetade han under dessa år
(närmast före och efter 1900) en mängd skisser, som
delvis blevo till större tavlor, ”Den gode herden”
(Prins Eugens saml., Valdemarsudde, en bland
de yppersta), vidare teckningar till Grundtvigs
psalm ”Den signade dag” m. m. Det är den
grundtvigianska livsåskådningen, som här kommer
till ett gripande uttryck i konsten, äkta folklig
och på samma gång fullt modern. S. blev på
detta sätt sin tids störste religiöse målare. Så
fick han i uppdrag att i stället för F. C. Lunds
äldre målningar ge Viborgs domkyrka en
fullständig dekorering, vilken han utförde 1901—06
jämte takmålningen 1912—13. På sidoskeppens
väggar (kring fönstren) samt i mittskeppets
tri-foriefält utfördes scener ur G. T. på långhusets
trätak samt i tvärskeppet scener ur N. T. I
absiden framställes ”Den välsignande Kristus
omgiven av de frälstas skara” (”Den store hvide
flok”). För detta jättearbete använde S.
åtskilliga medhjälpare och lärjungar; det hör i
kompositionelit avseende till nutidens främsta
konstskapelser. Efter målningarna i Viborg fick S.
i uppdrag att utföra altartavlor i flera kyrkor,
ss. den grundtvigianska kyrkan i Holstebro
(”Kristus tvår lärjungarnas fötter”) samt Skagens
kyrka (”Jesu födelse”). Alltjämt arbetade S.
med teckningar till Bibeln, som han också tänkte
utgiva. Men ännu ett större arbete fick han
utföra: absidmålningen i Lunds domkyrka (1924—
27). Mosaikmålningen i Lund blev den största
i Norden. Ämnet är icke eg. ”Yttersta domen”,
det är, med Kristus i mandorlan som den
dominerande centralfiguren, de på änglarnas kallelse
”igenkommande och uppstående”, ”det himmelska
lånet, som Herren skall återkräva förädlat och
nytt och förskönat” (enl. Prudentius’ psalm, som
också Grundtvig översatt). Även för olika arter
av konstindustri har S. varit verksam, i likhet
med sina syskon. Slutl. har han också framträtt
som skulptör, bl. a. vid skapandet av två
springbrunnar vid rådhuset i Köpenhamn (jämte Th.
Bindesböll): Björnspringvattnet på rådhusgården
och Drakspringvattnet på platsen utanför. Den
största saml. bilder och skisser av S. finnes i
Hirschsprungska galleriet i Köpenhamn;
dessutom har ett S.-museum öppnats (1935) i
Viborg. — Litt.: ”J. S:s billeder i Viborg
dom-kirke” (1915); J. Skovgaard, ”Om billederne i
Viborg domkirke” (1940).
3) N i e 1 s Kristian S., den föreg:s bror,
konstnär (1858—1938). S. var lärjunge till fadern och
studerade även vid konstakad., ägnade sig först
åt landskapsmåleriet och hämtade här ofta motiv
från Halland, gjorde långvariga resor i Grekland
och Italien, utförde från 1880-talets mitt
åtskilliga målningar med religiösa ämnen, t. ex.
”Kvinnorna vid Kristi grav” samt ”Pingstdopet”
(1906), den senare i Immanuelskyrkan
(Köpenhamn), som också har flera dekorativa mosaiker
och skulpturer av S. Från Grekland och Italien
märkas hans bilder ”Utsikt från vår bostad på
Niels Skovgaard: Monumentet över
Magnus den gode i Skibelund Krat.
Granit. 1898.
Naxos”,
”Utsikt mot Naxos
från Paros”
samt ”Italienskt
kostall”. I
fres-koteknik har S.
framträtt med
bilder i flera
kyrkor samt i
ett av
borgmäs-tarrummen i
Köpenhamns
rådhus. Stort
erkännande har
S. vunnit som
fantasifull
tecknare, t. ex. till
Poul Möllers
”Den hellige
Laurentius”
samt till
Ro-landssången och
Odysséen. Av
S. har man
också åtskilliga
raderade blad.
S. har vidare
varit verksam
med arbeten i bränd lera (”Aage og Else”
m. fl.). Slutligen framstår S. som en av
Danmarks förnämsta skulptörer, dekorativ och
storslagen i enkla former; särsk. bekant är
hans originella monument över Magnus den gode
i Skibelund Krat; vidare må nämnas ”Brunnen
med sjöhästen” nu uppställd i
Kunstindustri-museets gård, minnesmärket över Tietgen och
hans hustru i Frederikskyrkan, Köpenhamn, samt
staty över Grundtvig i Grönnegården i Vartov
(1932). Som förf, framträdde S. 1905 med ett
uppmärksammat arbete om
västgavelsskulpturer-na på Zeustemplet i Olympia. — Litt.: A. Rode,
”N. S.” (1943).
Skovgaard-Petersen [sgåu’går-], Carl Axel,
dansk präst (f. 1866), dom- och stiftsprost i
Roskilde 1929—36; medl. av kommittén för ny
övers, av G. T. 1919—29, av N. T. 1929. S.
har förf, talrika mycket spridda
uppbyggelseböc-ker, av vilka många finnas i sv. övers., samt de
självbiografiska ”1 vaarbruddets tegn” (1938)
och ”Min arbejdsdag i kirkens tjeneste” (1939).
Skovshoved [sgåushöGö], nordlig förstad till
Köpenhamn, i Gentofte kommun, Danmark; c:a
10,000 inv. S., som ligger vid Öresund, var
urspr. ett fiskläge, och på gr. av gammal
tradition sälja ännu kvinnor därifrån fisk vid
Gam-mel Strand i Köpenhamn.
SKP, förk. för Sveriges kommunalanställdas
pensionskassa.
Skraffèring, se Sgraffera.
Skragge, se släktart. Hermelin och Lagerborg.
Skraggmalm, se Sjömalm.
Skrakar, Merginae el. Me’rgidae, under fam.
av fågelordn. andfåglar. Kroppen är långsträckt,
halsen lång, huvudet vanl. försett med tofs,
näbben rak, smal, trind med hakformig näbbnagel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
