Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrivmaskin - Skrivsjuka, skrivarsjuka - Skrjabin, Aleksandr Nikolajevitj - Skrock - Skrock- och ofsokner - Skrodera - Skrofler, skorfulos - Skromberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
447
Skrivsjuka—Skromberga
448
hetligats, bl. a. genom att det dubbla
tangentbordet försvunnit och likaså det ända till mitten av
1920-talet särsk. vid rese-s. vanliga systemet med
dubbel omskiftning (3 teckentyper på
typarmarna). Bland de mera kända märken, som
framträdde före sekelskiftet, märkas de amerikanska
”Smith Premier” (1888), konstruerat av A. T.
Brown, ”Underwood” (1898), konstruerat av
tyskamerikanen F. Wagner, ”Bar-Lock” (1887),
konstruerat av amerikanen Ch. Spiro, som bl. a. är
uppfinnare till den rörliga färgbandshållaren, så
att skriften blir fullt synlig, ”Adler” (1898),
tysk konstruktion, samt den svenska maskinen
”Halda” (1896; moderniserad i klass med
utländska fabrikat 1914). — Den vid moderna s.
numera vanliga metoden att åstadkomma
omskiftning genom höjning av typkorgen i st. f. av valsen
lanserades genom det amerikanska märket
"Mo-narch” (1904). Vid ung. samma tidpunkt
infördes accelererad typarmsrörelse genom fabrikatet
”Royal” (1906). — Servomotordrivna
s. konstruerades 1914 av amerikanen J. F.
Sma-thers, varvid drivkraften dock ej var elektrisk
utan mekanisk; drift med inbyggd elektromotor
infördes försöksvis omkr. 1925 (”Electromatic”)
och har lett till att de flesta större s.-fabriker
numera tillverka även elektriska s. Mindre
s., bl. a. rese-s., äro i regel utrustade med 42
typtangenter, större s. med 44 å 46.
Huvudtecknens placering är så långt som möjligt
gemensam inom alla germanska språkområden och
grundar sig på engelsk bokstavsfrekvens; däremot
råder alltjämt i flertalet länder en viss
förbist-ring betr, hjälptecknens placering. I Sverige
avslutades 1953 ett standardiseringsarbete betr,
hjälptecknens platser, varvid man utgått från
42-tangentbordet och låtit de viktigaste av dess
hjälp-tecken behålla samma platser på de större
borden; jfr fig. 1 och 2. Ett annat
standardiseringsarbete gäller radavstånd och bokstavsavdelning.
Här avser man att införa ett typometriskt
system, grundat på boktrycksgraden cicero (1
ci-cero = 4,52 mm), varvid enkelt radavstånd göres
exakt I cicero och bokstavsavdelningen V2 cicero
(i st. f. V10" el. V12" = 2,54, resp. 2,12 mm).
Avsikten med denna anordning är att utan
förflyttning av papperet i förhållande till valsen
möjliggöra radriktig ifyllning av typografiskt
normala blanketter, även med avseende på tabulering
(kolumnskrivning). — På Tekniska museet i
Stockholm finnes av äldre s. en samling, som
omfattar c:a 200 nr. — Litt.: E. Martin, ”Die
Schreibmaschine und ihre
Entwicklungsgeschich-te” (s:e uppl. 1934).
Fig. 1. 1953 års standard för 42-tangentbord.
Fig. 2. 1953 års standard för 45-tangentbord.
Skrivsjuka, skrivarsjuka, en form av
kramp i de muskler, som användas vid skrivning,
varigenom den sjuke blir urståndsatt att skriva
(skrivkramp). S. tillhör de s. k.
yrkesneuro-serna, vilka karakteriseras av att endast de
rörelser, som användas för det bestämda arbetet,
äro omöjliggjorda, medan handen el. armen (som
det vanl. gäller) i övrigt är fullt funktionsduglig.
Sådana tillstånd iakttagas hos pianister,
violinister, telegrafister, maskinskriverskor etc. Man är
mest benägen att uppfatta s. som ett nervöst el.
hysteriskt symtom.
Skrja’bin (fr. S criabine), Aleksandr
Nikola jevitj, rysk tonsättare (1872—1915),
företog konsertresor som pianist och var 1898—
1904 lärare vid konservatori et i Moskva. S.
komponerade huvudsaki. pianostycken och
orkesterverk: ”Prometheus” (1911), ”Réverie”, ”Le
poéme divin”, ”Poéme de 1’extase” m. fl. S.
tillhör den ryska skolan, som i anslutning till
Mu-sorgskij sökt nya klangmöjligheter och friare
konstformer. Han är i viss mån föregångare
till Stravinskij. — Biogr. av bl. a. A. E. Hull
(3:e uppl. 1922) och A. Swan (1923), båda
på eng. — En brorson till S. är ryske
utrikesministern Molotov.
Skrock (fsv. skrok; även ”lögn”),
vidskepelse, åsyftande folktraditionens magiska bruk och
sedvänjor samt folksägnens övernaturliga
gestalter och tilldragelser.
Skrock- och ofsokner, yngre medeltida
rättsuttryck, omtalade i samband med konungens
domsrätt. Skrocksokner betyder käromål,
som blivit avdömt på falska utsagor, ofsokner
ett krav, som blivit för högt utsökt, el. ett straff,
som blivit för högt utdömt. Konungen ägde
”bryta” dylikt s.
Skrodéra (blott känt i sv., av oviss
härledning), skryta och skrävla. — Skrodör
skräv-lare.
Skrofler, skrofulos [-å’s] (av lat. scröfa,
sugga), äldre benämning på ett sjukdomstillstånd,
främst karakteriserat av ansvällda
halslymfkörtlar hos barn och ungdom. Dylik ansvällning
förekommer vid olika inflammatoriska tillstånd i
munhåla, svalg, ögon och öron, främst av
tuber-kulöst ursprung.
Skromberga, industrisamhälle i Ekeby sn i
Skåne, 17 km ö. om Hälsingborg; tills, m.
Valle-berga och Truedstorp 2,549 inv. (1951).
Höga-näs-Billesholms ab. äger här stenkolsgruva och
lerindustri med tillv. av golv- och väggplattor,
lerrör och syrafast tegel. Kolgruvan upptogs
1875 och tillhör nuv. ägaren sedan 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
