Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skriftermål - Skriftexpert - Skriftexpertis - Skriftgranit - Skriftlärda - Skriftspråk - Skrikfåglar - Skrikörn - Skrinda - Skrinna - Skriptum - Skritt - Skrivarsjuka - Skrivkramp - Skrivkrita - Skrivläsmetoden - Skrivmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skriftexpert—S krivmaskin
445
även att vara obligatorisk
förberedel-s e till nattvardsgång. Numera kan s. infogas i
högmässan (i dennas början). — S. i
ovannämnda mening kallas i 1686 års kyrkolag
”allmänt skriftermål”. ”Hemligt skriftermål”
försiggår enskilt inför prästen.
Skriftexpert, person, som utövar
skriftexpertis (se d. o.).
Skriftexpertis, sammanfattning av de metoder,
som användas för undersökning av skrifts
tillkomstsätt el. därmed sammanhängande frågor.
Den moderna s:s metoder delas vanl. i 2
kategorier, den första omfattande s. k. s t i 1 g r a n s
k-n i n g, d. v. s. undersökningar av handskrift för
att fastställa, om den är äkta, efterapad el.
förställd. Hit hör undersökningen av
namnteckningar, anonyma brev, s. k. ”styrd hand”, tillägg till
skrift etc., i den mån detta icke faller under
de s. k. mekaniska skriftförfalskningarna (se
nedan). Trots alla försök att förläna
stilgranskningen exakthet innebär den fortfarande i många
övergångsfall subjektiva moment vid
bedömningen, som tvinga både experter och domstolar
att räkna med sannolikhetsgrader.
Undersökningen baseras dels på skriftens allmänna
karaktärsdrag, dels på bokstävernas
formbildningstenden-ser, vilka i tur och ordning analyseras. På
grundval härav uppbygges ett identitetskomplex,
som karakteriserar skrivaren och som möjliggör
hans identifiering. Den andra kategoriens
metoder i s. omfatta de s. k. mekaniska
skriftförfalskningarna. Hit räknas analys och
åldersbestämning av bläck o. a. skrivmaterial,
undersökning av papper, bestämning av textens
tidsföljd genom streck- och veckkorsningar,
problem i samband med maskinskrift, kalkeringar
etc. Vid dessa undersökningar användas
mikroskopiska, fotografiska o. a. metoder av
naturvetenskaplig karaktär, som generellt sett förläna
denna andra kategori en betydligt högre grad
av säkerhet för undersökningsresultatens
vidkommande. — Litt.: H. Söderman och E. Fontell,
”Handbok i kriminalteknik” (1930); R. M.
Mayer, ”Die gerichtliche Schriftuntersuchung”
(1933); E. Locard, ”Manuel de technique
poli-cière” (21a uppl. 1934); H. Söderman och J. J.
O’Connel, ”Modern criminal investigation” (2:a
uppl. 1945).
Skriftgranit, petrogr., se Granit, sp. 205.
Skriftlärda (hebr. soferim, grek. grammatei’s)
kallades ett strängt exklusivt andligt stånd bland
judarna, som uppkom i Babylonien efter exilen.
Den förste kände skriftlärde är E s r a på
400-talet f. Kr. S. ägnade sig åt lagstudium och
undervisning. S. voro avgörande auktoriteter i
alla religiösa och juridiska frågor och åtnjöto ett
utomordentligt anseende. Vanl. tillhörde de
fariséernas riktning, men även sadducéerna hade sina
s. Det judiska rabbinatet är en forts, av
skriftlärdomen.
Skriftspråk, se Riksspråk.
Skrikfåglar, Anisomyodi, underordn. bland
tättingarna. S. utmärkas framför allt av
osymmetriskt utbildad sångmuskulatur och omfattar hu-
446
vudsakl. i Amerika hemmahörande former, ss.
ugnfåglar, tyrannfåglar och klockfåglar.
Skriköm, zool., se Kungsörnssläktet.
Skrinda, arbetsvagn med korg av grindar för
forsling av stråfoder m. m., ävensom korgen el.
lådan på en släde, ofta också överfört som namn
på släden i sin helhet.
Skrinna (avledn. av skrida), i vissa dial. och
i finlandssvenska: halka, glida; åka kälke el.
skridsko. — Numera vanlig sportterm för
has-tighetsåkning på skridsko. Subst.: Skrinnare.
Skri’ptum (lat. scriptum, det skrivna), plur.
s k r i p t a, skriftlig (skol)uppsats.
Skritt, hos fyrfota djur en liksidig gångart,
varunder alltid någon fot befinner sig på marken.
Ang. hästens s. se Ridning, sp. 31.
Skrivarsjuka, se Skrivsjuka.
Skrivkramp, med., dets. som skrivsjuka.
Skrivkrita, geol., se Krita.
Skrivläsmetoden, se Läsmetoder.
Skrivmaskin, en med tangenter el. andra
manöverorgan försedd apparat för alstring av typskrift
på papper. Idén till s. kan återföras till ett av
engelsmannen Henry Mill 1714 uttaget patent,
som dock ej synes ha materialiserats ens i
någon modellmaskin. Fransmannen Xavier Progrin
synes ha varit den förste, som konstruerat en s.
med typarmar, varvid dessa utfördes av metall
(1833). Amerikanen C. Thurber patenterade 1843
en chirographer, den första maskin, vid vilken
papperet anbragtes runt en i sidled flyttbar vals,
som dessutom gav regelbundet radavstånd. Den
italienske advokaten G. Ravizza anses ha varit
den förste, som använt färgband vid s. Den första
i egentlig mening praktiska s. härstammar från
Danmark och konstruerades 1867 av
dövstum-läraren och prästen R. Mailing-Hansen.
Kännetecknande för konstruktionen var, att tangenterna
anordnats radiellt utskjutande från en halvsfärisk
kropp, varför maskinen kom att benämnas
”skriv-kula”; den tillverkades i något hundratal
exemplar. Oftare utpekad som ”s:s uppfinnare”, åtm.
i amerikansk litteratur, är C. Latham Sholes (1819
—90). Tills, m. S. W. Soulé och J. Densmore
fullbordade han en tangentapparat av sådan
beskaffenhet, att den kunde introduceras hos en
fabrikant, vilket blev vapenfabrikanten Remington
& Sons (1873). Affären förmedlades av
advokaten och finansmannen G. W. N. Yost, som
härefter lät Sholes tills, m. F. Wagner m. fl.
utarbeta en ny s.-konstruktion, ”Caligraph” (1880),
denna gång med dubbelt tangentbord. En ännu
senare typ (”Yost”, 1887) blev vida bekant och
såldes i stor skala, bl. a. i Europa.
Remington-fabriken hade under tiden helt omarbetat den
tidigare inköpta maskinen; den nya maskinen
försågs med omskiftare och började tillverkas i
fabriksskala 1878. Med Remington- och
Yost-maskinerna kan den moderna s. sägas ha blivit
fullbordad i sina huvuddrag. Dock producerades
ännu under flera årtionden åtskilliga
typhjuls-maskiner, t. ex. ”Hammond” i U.S.A. (1885) och
”Blickensderfer” i Tyskland (1893). Typhjuls-s.
äro sedan länge helt försvunna ur maknaden. Även
i andra avseenden ha principerna för s. fören-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
