Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddande likhet, skyddande förklädnad - Skyddsferment - Skyddsfödoämnen - Skyddsföreningar - Skyddsglasögon - Skyddsgrind - Skyddshem - Skyddshäkte - Skyddskonsulent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467 Skyddsferment—Skyddskonsulent 468
kroppsfärgen (skyddsfärg); särsk. vanligt är
detta bland former, som leva inom områden med
mycket likartad natur. Hos ökenformerna
överväga således de gula och bruna färgerna
(gaseller, ökenräv), hos de tropiska urskogarnas
former äro de gröna färgerna förhärskande (gröna
papegojor, ödlor och grodor), och de flesta
polar- och högfjällsformerna äro mer el. mindre
helt vita (polarhare, fjälluggla). Många former
skifta färg efter årstiden, så att de på så sätt
äro skyddade hela året (nordisk hare, ripa). Ej
sällan förekommer hos insekter och fåglar bland
former med s. en utpräglad olikhet mellan
hannar och honor (könsdimorfism), i det att honorna
i sin färg mera likna omgivningen än hannarna.
Hos de fåglar, där hannen huvudsaki. övertagit
bestyret med ruvning och ungarnas uppfödning,
är förhållandet stundom omvänt (fjällpiparen).
Även hos ungdomsstadierna är s. vanl. starkare
markerad än hos de fullvuxna individerna
(måsfåglarnas ungar, insekternas larver och puppor).
Hos många former, mest typiskt bland spindlar
och insekter, bidrager även själva kroppsformen
till att markera likheten med omgivningen, t. ex.
”vandrande pinnen” bland rätvingarna och
”vandrande bladet”. Hos många fjärilar och rätvingar
erinra även vingribborna om bladnerver. Andra
insekter likna taggiga grenar, bark el. lavar. —
Bland havsdjuren finner man många ex. på s.
Sandskäddans fläckiga översida smälter väl
samman med den sandbotten, på vilken den lever, och
i tångbälten el. bland korallrev levande arter
finnas talrika både fiskar och kräftdjur, som likna
omgivningen. En med s. jämförlig företeelse är
den hos vissa kräftdjur förekommande vanan att
på kroppen fästa främmande föremål
(maskering). Se även Mimicry.
Skyddsferme’nt kallas sådana enzym, vilka
bildas, då främmande äggvita under sjukliga
processer uppträder i kroppen. S. äro specifikt inställda
för nedbrytningen av dessa äggviteämnen. Vid
havandeskapet bildas ett mot moderkakans
äggvita inställt enzym. Även sackaros och laktos
skola vid insprutning framkalla mot dem riktade s.
Skyddsfödoämnen, sådana födoämnen, vilka,
när de ingå i kosthållet, tillgodose kroppens
behov av främst vitaminer, mineralämnen och
äggviteämnen.
Skyddsföreningar, med uppgift att organisera
vården av frigivna fångar, uppstodo på 1850-talet.
F. n. finnes en i varje län, i vissa fall kallade
fångvårdsföreningar cl. fångvård
s-sällskap. S:s verksamhet inskränkte sig
urspr. till att bistå fångar, som frigåvos från
något av länets fängelser. Åtskilliga s. understödja
numera även andra hj älpbehövande. 1879 bildades
C e n t r a 1 f ö r e n i n g e n till stöd för
frigivna fångar. Sedan 1910 ha
skydds-värnsföreningar bildats i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Örebro, Vänersborg, Gävle och
Falun. Dessa föreningar bedriva räddningsarbete
bland frigivna fångar, villkorligt dömda,
lösdri-vare, alkoholister, prostituerade el. liknande
avseende hj älpbehövande. Skyddsvärnet i Stockholm
har ett lärlingshem (Bj örkahemmet i Hässelby
villastad) för unga personer, som visa håg för
snickeri- el. trädgårdsyrkena. Även
välgörenhetsorganisationer av olika slag, ss. Frälsningsarmén
och Stockholms stadsmission, ägna sig åt arbetet
bland frigivna fångar. En centralorganisation för
landets fångvårds-, skydds- och
skyddsvärnsför-eningar bildades 1925 under namnet Svenska
skyddsförbundet, vilket åtnjuter
statsunderstöd.
Skyddsglasögon ha användning som
solglasögon (mot onormalt stark belysning;
skydd mot snöblindhet), inom motorsporten o. s. v.
(mot starkt drag, störtskador o. s. v.) och inom
vissa industrier (mot mekaniska skador och
strål-ningsskador). Vid vanliga solglasögon är
syftet med s. allenast att reducera ljusintensiteten
till ett för ögat behagligt värde, varvid glasen
mörkfärgas i önskad grad och till önskad nyans;
de utföras härvid lämpligast av metakrylatplast.
Irriterande ljusreflexer kunna till stor del
avlägsnas genom att s. dessutom förses med ett
polari-serande filter av polaroid-typ. S. för
sportbruk tjäna bl. a. som störtskydd och utrustas
därför med en fodrad fattning. Inom
industrien äro s. föreskrivna vid arbetsplatser för bl. a.
bänkslipning och svetsning. Vid sliparbeten
användas s. av härdat el. splitterfritt klarglas,
varvid hållaren erfarenhetsmässigt bör vara försedd
med sidoskydd, helst av ventilerad typ. Vid
gassvetsning begagnas s. av samma typ som vid
slip-ning men med mörkfärgade glas. Elektrisk
svetsning kräver, på gr. av den långt högre
strål-ningsintensiteten, i regel, att hela ansiktet
skyddas, vilket sker medelst ett handskydd av plåt el.
en uppfällbar plåthjälm. Glasmaterialet skall vara
hårt mörkfärgat och måste fungera som ett
effektivt filter även mot den ultravioletta
strålningen. Denna effekt åstadkommes genom att
glasmassan erhåller en tillsats av t. ex. cesiumoxid.
Liknande filterverkan fordras av s., som
användas i samband med medicinsk bestrålning
(kvartslampa) .
Skyddsgrind, se Grind.
Skyddshem, tidigare benämning på skolhem
och yrkesskolor, tillhörande den samhälleliga
bar-na- och ungdomsvården. Se Skyddsuppfostran och
Ungdomsvårdsskolor.
Skyddshäkte (av ty. SchutzJiaff), en bl. a. i
Tyskland under nazisttiden förekommande form
av fängsligt förvar till förhindrande av
stats-fientliga handlingar av den i s. intagne.
Skyddskonsulent, jur., statlig tjänsteman med
uppgift att taga befattning med övervakning och
tillsyn av villkorligt dömda och villkorligt
frigivna och hjälpa dem med anskaffande av arbete.
S. skall även biträda vid förundersökningar i
brottmål samt ägna sig åt eftervård av andra från
fångvårdsanstalt frigivna ävensom av personer,
som utskrivits, på prov el. slutligt, från anstalt
för tvångsuppfostran, ungdomsfängelse el.
internering. Befattningen tillkom 1943, och riket är
för ändamålet indelat i 13 distrikt, vart och ett
med sin s., vissa av dessa biträdda av assistenter.
S. tillsättas av K. m:t efter förslag av
Fångvårdsstyrelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
