Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyddskoppympning - Skyddskroppar, skyddsämnen - Skyddskårer i Finland - Skyddsmakt - Skyddsombud - Skyddsområde - Skyddsrum - Skyddsskogar - Skyddsstat, skyddsområde - Skyddssvep - Skyddssäd - Skyddstjänst - Skyddstull - Skyddsuppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
469
Skyddskoppympning—Skyddsuppfostran
470
Skyddskoppympning, se Vaccination.
Skyddskroppar, skyddsämnen, se
Antikroppar och Serologi.
Skyddskårer i F i n 1 a n d, se Finlands
skyddskårer.
Skyddsmakt, folkr., neutral stat, som under
krig åtagit sig att genom sina tjänstemän (i
Sverige Utrikesdep:s ”B.-avd.”) tillvarataga vissa av
en krigförande makts diplomatiska intressen och
angelägenheter av löpande natur hos fientlig makt.
Skyddsombud. Bestämmelse om att ombud för
arbetarna borde medverka i strävandena till
bättre arbetarskydd fanns redan i 1912 års
arbetarskyddslag och preciserades närmare genom
lagändringar 1931 och 1938. Enl. § 40 i 1949 års
arbetarskyddslag skall på arbetsställe, där
regelbundet sysselsättas minst 5 arbetstagare, bland
arbetarna utses ett el. flera s. (tidigare kallade a
r-b e t a r o m b u d) att företräda arbetstagarna i
frågor rörande sundhet och säkerhet i arbetet. S.
bör, där så finnes påkallat, utses även på mindre
arbetsställen. Val av s. kan numera företagas
även av fackförening. Vid arbetsställe med minst
50 arbetstagare skall finnas en av företrädare för
arbetsgivaren och av s. sammansatt
skyddskommitté.
Skyddsområde, av K. m:t bestämt område
kring fästning el. motsv. försvarsanläggning,
inom vilket det för utlänning är förbjudet att
uppehålla sig. Bestämmelser för utlännings vistelse
samt utländska fartygs uppehåll inom s. finnas i
k. k. 12/i 1939. Lufttrafik över samt fotografering
inom s. är förbjudet för utlänning. S:s
omfattning angives för Hemsö, Stockholms, Blekinge,
Göteborgs och Gotlands kustartilleri försvar i k. k.
29/e 1945, för Kalix s. i k. k. 4/io 1946 samt för
Bodens, Sundsvalls och Gävle s. i k. k. 3% 1952.
Skyddsrum, krigsv., rum för att bereda skydd
mot art.-eld, flygbomber, atombomber och
robotvapen. Bästa skydd erhålles i bergtunnlar.
Tunnlarna kunna ges avsevärda dimensioner för att
bereda skydd för stabsplatser, truppförband,
verkstäder, förråd, krigsfartyg och flygförband samt
civilförsvarets organ. Bergtunnlar kräva lång
byggnadstid och måste i regel utföras i fred. Där
tunnlar icke kunna anordnas, utföras
betongskyddsrum el. rum av grovt virke med
stentäck-ning. S. anläggas numera i stor omfattning
i tätorter för att ge skydd åt civilbefolkningen
(jfr nedan). S. förses vanl. med ventilation,
gasskydd och stötvågsskydd, större rum dessutom
med särskilda anordningar för vatten- och
kraftförsörjning. S. indelas stundom efter sin
motståndskraft i fullträffsäkra och
split-t ersäkra. De sistn. erbjuda skydd endast mot
bomb- och granatsplitter.
Enl. svenska civil försvarslagen (SFS 536/44
och 432/48) skola i städer och andra tättbebyggda
samhällen enl. viss plan inrättas allmänna
s., som i princip skola vara fullträffsäkra och
bekostas av allmänna medel. Enskilda s.
skola finnas vid 1) hamn, järnvägsstation, 2)
industriell anläggning med minst 25 anställda, 3)
undervisnings- el. vårdanstalt med minst 25
lärjungar el. intagna, 4) byggnad med mera än 2
vå
ningar, som till väsentlig del är avsedd för bostad,
kontor el. affärslokal, 5) annan anläggning, där
länsstyrelsen finner s. erforderligt. Enskilt s. för
bostadshus skall kunna hysa minst så många
personer, som i fredstid i allm. äro där bosatta. Om
s. är avsett för mera än 25 personer, skall det
bereda skydd mot bombsplitter samt rök- och
stridsgaser och även i övrigt nödigt skydd mot
andra bombverkningar än fullträff. Ägaren av
byggnaden el. anläggningen är pliktig inrätta
enskilt s. och betala kostnader därför, dock kan
länsstyrelsen medgiva undantag, om kostnaden
blir oskälig. Civilförsvarschefen på platsen kan
förordna om s. k. källargenombrott till
angränsande hus i kvarteret för anordnande av
reservutgång. Dyl. genombrott bekostas av kommunen.
Utan medgivande av länsstyrelsen får s. icke
ändras el. nyttjas så, att därigenom utrymmet däri
inkräktas el. s. blir mindre tjänligt för sitt
ändamål.
Skyddsskogar, skogar, vilkas bestånd är av
nöden till skydd mot flygsand el. fjällgränsens
nedgående.
Skyddsstat, skyddsområde, under
annan stats överhöghet stående stat, särsk. om
kolonialområden och vissa utomeuropeiska furstars
stater. Jfr Mandat och Protektorat.
Skyddssvep, se Minsvepning.
Skyddssäd, lantbr., se Vall.
Skyddstjänst. 1) (Sjökrigsv.)
Haveritjänst, den del av verksamheten på ett
örlogs-fartyg under strid, som avser att motverka i
första hand läcka och brand ombord. Fartyget
indelas i skyddsavd. med en skyddspluton inom
varje, bestående av skydds- och maskinpersonal m. fl.
och utrustad med uppstöttningsvirke,
tätanord-ningar, brandsläckningsmateriel m. m. för tätning
av läckor, uppstöttning av vattentäta skott o. s. v.
Arbetena ledas från skydds- el. skeppscentralen
av sekonden el. skyddsingenj ör.
2) (Krigsv.) S. vid armén betecknar den tjänst,
som har att göra med skydd mot atombomber,
gas-, brand-, radiologiska och biologiska
stridsmedel samt med användning av rök och gas.
Skyddstull, tull, som pålägges en vara vid
import för att höja den importerade varans pris,
så att inhemsk produktion kan bedrivas mer el.
mindre skyddad från utländsk konkurrens.
Skyddsuppfostran, enl. barnavårdslagen (22 §)
beteckning för den form av en barnavårdsnämnds
omhändertagande av barn (och i vissa fall även
av personer från 18 upp till 21 år), som
barnavårdsnämnden kan vidtaga även mot föräldrarnas
vilja. Förutsättningen för s. är särskilt allvarligt
nödläge med hotande faror av fysisk el. moralisk
art. Lagen anger följ, fall: a) barn under 16 år,
som i föräldrahemmet misshandlas cl. utsättas
för allvarlig vanvård el. annan fara till sin
kroppsliga el. själsliga hälsa; b) barn i sagda ålder,
som på gr. av föräldrarnas lastbarhet,
vårdslöshet el. oförmåga att fostra barnet är i fara att
bli vanartat; c) barn under 18 år, som befinnes
så vanartat, att särskilda uppfostringsåtgärder
krävas för dess tillrättaförande; d) person i
åldern 18—21 år, som befinnes hemfallen åt ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
