Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skytterörelsen - Armégevärsskytte - Skyttesvärm - Skyttevärn - Skytteväsen - Skytts härad - Skytts kontrakt - Skywriting - Skå - Skådebanan - Skådebröd - Skådepenning - Skådespel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
481 Skyttesvärm—Skådespel 482
talet ombildades skarpskytteföreningarna till
skytteföreningar, och nya föreningar tillkommo.
Fast organisation fick s. 1889, då
Centralstyrelsen för Sveriges frivilliga
skytteföreningar bildades. 1893 var den
nya organisationen helt genomförd, och K. m:t
fastställde då dess stadgar. Statsunderstödet
utgjorde 60,000 kr. 1903 ersattes Centralstyrelsen
av Skytteförbundens överstyrelse
med i stort sett samma organisation som den nuv.
(stadgar fastställda 1945 av K. m:t). Den
utgö-res av 1 led. från varje underställt skytteförbund,
ett verkställande utskott på 9 av de förstn. vid
årsmöte valda led., det antal led., som K. m:t
förordnar, i regel 3, samt I led. från vartdera
Svenska pistolskytteförbundet, Svenska
sport-skytteförbundet, Centralförbundet för
befälsut-bildning och Hemvärnet. Närmast under K. m:t
utövar Skytteförbundens överstyrelse ledningen
av det frivilliga skytteväsendet. Under
överstyrelsen sortera 27 skytteförbund, i regel
omfattande skytteföreningarna inom ett län.
Stockholms stad bildar dock ett förbund, och
Kalmar samt Älvsborgs län ha vart och ett
två förbund. Skytteföreningarna, även
kallade gillen, sällskap el. frivilliga
skarpskytteföreningar, äro förbundsvis sammanförda
till skyttekretsar. Statsanslaget fördelas på
överstyrelsen, skytteförbunden och
skytteföreningarna. Det disponeras, huvudsaki. som bidrag till
ammunition samt för att täcka kostnader för
skjutövningar och tävlingar med såväl gevär
som automatvapen. En stor del av anslaget
användes för att anlägga och underhålla
skjutbanor. De två världskrigen ha inverkat på såväl
anslutningen som statsanslagen, men under de
senaste åren har en stabilisering uppnåtts. — Till
frivilliga skytteväsendet höra förutom
Skytteförbundens överstyrelse även Svenska
pistolskytteförbundet och Svenska sportskytteförbundet.
Betr, skyttemärken se d. o.
Armégevärsskytte är numera den vedertagna
benämningen på skjutning, där endast resp,
länders armégevär få användas. Det inom svenska
frivilliga skytterörelsen vanligaste
armégevärs-skyttet är skolskjutningen jämte
tillämpningsövningen fältskjutning. Skyttarna
indelas efter ålder och uppnådda resultat i 6
klasser. Skjutprogrammet omfattar 3 slag av ser.,
vanliga och hastiga precisionsser. samt
tillämp-ningsser. Den viktigaste tävlingsformen är den
s. k. huvudskjutningen, som fr. o. m. 1938 består
av två ser., dels 10 skott (4 + 4 + 2) mot
6-ringad tavla på 3 min., dels en tillämpningsser.
med 10 skott i liggande ställning mot Vs fig.,
tid 3 min., varje träff 4 poäng. Fältskjutning
är en mera fältmässig form av armégevärsskytte
i terräng mot fig. av olika slag på för skytten
okända avstånd. — Den internationella
formen för armégevärsskytte äger rum mot
10-ringad (s. k. internationell) tavla (10—5 inom
en svart mittprick) på 300 m med anordnande
lands armégevär, i regel med skydd för vind
m. m. Man tävlar både individuellt och i lag
(5 man). Lagtävling sker med 20 skott i varje
NF XIX — 16
ställning, markering efter varje skott, tid max.
2 V2 tim. Individuella VM i de olika ställningarna
avgöras genom 40 skott på max. 1 V2 tim. VM
har funnits sedan 1911, lagtävlingar sedan 1935.
Långdistansskj utning, som förekommer
i de anglosaxiska länderna, omfattar
armégevärsskytte på intill 1,000 m avstånd med diopter- el.
kikarsikte. Då vindens och temp:s inflytande är
stort på de långa avstånden, tävlas stundom
parvis, varvid den ene beräknar korrektionen.
Skyttesvärm, krigsv., gruppering för
skytte-grupp, varvid den är ordnad i tre skyttekolonner
bredvid varandra med vanl. 10 m luckor.
Skyttevärn, krigsv., se Stridsvärn.
Skytteväsen, se Skytterörelsen.
Skytts härad, Skånes sydvästligaste härad,
Malmöhus län. Socknar: Anderslöv, Fru Alstad,
V. Alstad, Lilla Slågarp, Stora Slågarp, Fuglie,
Vellinge, St. Hammar, Räng, Håslöv, Bodarp,
Skegrie, Maglarp, V. Tommarp, Hammarlöv, V.
Vemmerlöv, Gylle, Kyrkoköpinge, Dalköpinge,
Gislöv och Bösarp. S. tillhör (utom Anderslöv)
Oxie och Skytts domsaga samt Trelleborgs
fögderi. — Litt: N. Lovén, ”Folklifvet i S.” (1847,
4:e uppl. 1924); O. Christoffersson, ”S.” (1918,
3æ uppl. 1936).
Skytts kontrakt, i Lunds stift, omfattar 8
pastorat: Vellinge och Fuglie; Trelleborg och
Maglarp; Räng och Stora Hammar; Håslöv, Bodarp,
V. Tommarp och Skegrie; V. Alstad, Fru
Alstad, Stora Slågarp och Lilla Slågarp;
Dalköpinge, Gislöv, Bösarp och Simlinge; Hammarlöv,
V. Vemmerlöv, Gylle och Kyrkoköpinge; Skanör
och Falsterbo.
Skywriting [skåi’räitig], eng., se Flygskrift 2).
Skå, sn i Stockholms län, Färentuna hd,
omfattar sydöstligaste delen av ön Svartsjölandet i
Mälaren; 18,62 km2, 724 inv. (1954). Slättbygd
med smärre bergshöjder. 883 har åker. Kyrkan är
huvudsaki. från 1695. Ingår i Sånga, S.,
Färentuna och Hilleshögs pastorat i Ärkestiftet,
Svartsjö kontrakt. Tillhör storkommunen Färingsö.
Barnbyn Skå (S.-Edeby), Stockholms
stads barnhem för svårfostrade barn, inrättades
1947 på den staden tillhöriga egendomen Edeby
i S.; läkare och föreståndare är dr Gustav
Jonsson. Barnhemmet är i första hand avsett att
mottaga normalbegåvade, svårfostrade barn, vilka på
gr. av uppföranderubbningar el. allvarliga
miljöskador icke lämpligen kunna placeras i enskilda
hem.
Skådebanan, andelsförening u.p.a., bildades
1910 på initiativ av Walter Stenström för att
bereda den mindre bemedlade teaterpubliken tillfälle
att till billigare pris få tillträde till vissa
abonnerade föreställningar. S. drev omfattande
landsorts-turnéer till 1934, då Riksteaterns
publikorganisation trädde i funktion och övertog denna gren av
verksamheten. Numera är S. enbart en
organisation för Stockholm med omnejd.
Skådebröd, se Kultbröd.
Skådepenning, dets. som medalj.
Skådespel, eg. varje spel el. upptåg, som är
ägnat att uppfattas med ögat; i vidsträckt
litterär mening dramatiskt verk i allm., drama; i in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
