Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skåne - Ekonomisk geografi - Fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
Skåne
500
på gr. av bristen på arbetskraft. I stället har
odlingen av andra växtslag ökat. Enbart sedan 1944
har arealen för oljeväxter (raps, rybs, vitsenap och
oljelin) stigit med 69% (bild 24). Medan
spånads-lin under början av 1940-talet odlades över större
delen av landet, har under de senaste åren en
påtaglig förskjutning av denna odling ägt rum till
Sydsverige, där Malmöhus län 1952 svarade för
35 % av hela den svenska spånadslinsarealen.
Mellanbygden i Kristianstads län har Sveriges största
potatisodling, och till de lätta sandjordarna i
Vil-lands hd äro c:a 9/io av landets tobaksodling
koncentrerade. Dock visar tobaksarealen årlig
tillbakagång. En markant odling av humle äger rum
i Näsum (n. ö. om Ivösjön). S:s långa
vegetationsperiod gynnar även en stor köksväxt-,
trädgårdsväxt- och fruktodling. 1950 lågo 47,5% av
Sveriges köksväxtareal i S.; en viss
koncentration märkes i Kullabygden och på
Ängelholms-slätten. Trädgårdsväxtodlingarna äro
koncentrerade särsk. i trakterna kring Hälsingborg och
Malmö. Yrkesfruktodlingsdistrikt finnas i v. S. kring
Båstad och Hälsingborg, i n. ö. S.
(Vånga-Opp-manna) samt i Österlen med Kivik som centrum.
Boskapsskötsel. Antalet hästar,
nötkreatur och får har länge varit sjunkande. Antalet
svin och höns har ökat kraftigt sedan 1944 (35,
resp. 40%). 1949 uppgåvos 5,8% av
Kristianstads läns och 10,7 % av Malmöhus läns
bruk-ningsenheter över 2 har vara kreaturslösa, d. v. s.
utan kor. Nötkreaturens kvalitet och avkastning
är hög. Endast Hallands län redovisar något
större avkastning.
Lantbruksundervisningen och jordbrukets med
boskapsskötsel försöksverksamhet stå högt i S.
Förutom Alnarps lanbruks-, mejeri- och
träd-gårdsinst. finnas 2 lantbruksskolor, 9
lantmannaskolor och 4 lanthushållsskolor. Sveriges
utsädes-fören., Svalöv, och Weibullsholms
växtförädlings-anstalt, Landskrona, arbeta för förbättrade
sädesslag och frösorter. Balsgårds
fruktförädlingsan-stalt n. om Kristianstad bedriver
fruktträdsför-ädling.
Skogsbruket. Vid riksskogstaxeringen
1945 täckte den skogsproduktiva marken 258,100
har (41,8%) av Kristianstads län och 63,000 har
(13,3%) av Malmöhus län. Motsv. tal för myr
voro 33,200 har (5,4%) och 3,900 har (0,8%),
varav 2/s utgjorde rismossar. Jämfört med 1928
års riksskogstaxering har arealen skogsmark
minskat med nära 4 % och myr med 37 %.
Skogsmarkens fördelning på olika trädbestånd utgjorde
i Kristianstads län: tallskog 18,0%, granskog
17,1%, barrblandskog 4,9%, blandad barr- och
lövskog 31,6% och lövskog 28,4%; i Malmöhus
län voro motsv. procenttal 8,0, 26,1, 0,5, 20,4 och
45,0. Skogsmarkens fördelning på
skogsägar-grupper var i Kristianstads län: kronoskogar
5,7%, ecklesiastika 2,2 och övriga allmänna
skogar 1,6%, aktiebolagsskogar 1,8 %, godsskogar
16,5% och bondeskogar 72,2%; i Malmöhus län
voro motsv. procenttal 5,9, 1,7, 6,0, 0,5 36,5 och 49,4.
Saltsjöfisket sysselsatte 1951 i
Kristianstads län 506 yrkesfiskare och 226
binäringsfis-kare, vilka fångade 8,906 ton fisk till ett värde
av 5,174,000 kr; motsv. siffror för Malmöhus län
voro 777, resp. 356 fiskare, 3,646 ton fångad fisk,
värd 3,106,000 kr. De ekonomiskt viktigaste
fiskslagen voro ål, torsk, skrubba och sill. Orter med
största antalet yrkesfiskare voro Simrishamn
(148) och Limhamn (150).
Bergshanteringen i S. inskränker sig
till den brytning av stenkol och eldfast lera, som
bedrives av Höganäs-Billesholms ab. vid
gruvorna i Höganäs, Bjuv, Billesholm, Skromberga,
Gunnarstorp och Nyvång. Den brutna kvantiteten
utgjorde 1950 309,296 ton stenkol, 172,579 ton
eldfast lera och 44,101 ton klinkerlera. Antalet
arbetare var 824 och genomsnittliga brytningen
berg, stenkol och lera under året 796 ton per
arbetare. 1941—45 utgjorde brytningen i medeltal
per år 576,411 ton.
Industrien är betydande i S. och mer
differentierad än i något annat svenskt landskap.
1949 var antalet arbetsställen (med minst 5
anställda) 2,284 och arbetare 81,957.
Sjöfart. S. har 37 hamnar på den 380 km
långa kusten, men de flesta äro grunda
fiskehamnar. Då de naturliga hamnarna äro små, ha
storhamnar måst byggas. De viktigaste hamnarna ha
Malmö, Hälsingborg, Trelleborg, Landskrona,
Limhamn och Ystad samt Kristianstad, som äger
hamnen i Åhus. 31/i2 1950 voro 15 % av Sveriges
handel stonnage hemmahörande i S.; drygt hälften
hade Hälsingborg som hemort. De 7 nämnda
hamnarna svara för 75% av S:s sjöfart och V4 av
hela landets. Antalet ankomna och avgångna
fartyg i inrikes fart var 1950 20,697 om tillsammans
4,862,055 nettoton och i utrikes fart 40,805 om
16,292,212 nettoton. Falsterbokanalen passeras årl.
av omkr. 4,000 fartyg.
Fornlämningar. De äldsta spåren av
människans verksamhet i S. utgöras av 4, i torvmossar
funna renhorn med spår av bearbetning.
Ren-jägarkulturen i S., liksom i n. v. Tyskland, torde
tillhöra senglacialtiden. En mera stadigvarande
bebyggelse har dock först kommit till stånd
under boreal tid, då S. var landfast med Danmark
och den europeiska kontinenten. De äldsta
boplatserna, Henninge boställe, Ageröd I, Bare
mosse II m. fl., ligga samtliga vid de skånska
vattendrag, som avflyta i n. v. riktning, varav
man kan dra den slutsatsen, att den äldsta
bebyggelsen inträngt från den gamla
kattegattkus-ten. Denna äldsta, mesolitiska kultur
torde i huvudsak ha varit knuten till havskusten,
och boplatserna i inlandsträsken ha varit
bebodda endast under vissa fångstsäsonger. Först vid
övergången till nästa period, den atlantiska tiden,
spred sig bebyggelsen till andra delar av S. och
till det övriga Sydsverige. Detta skedde vid den
tidpunkt, då vattenståndsstigningen hade fortlöpt
så långt, att havet bröt igenom Öresund och
Bälten och förvandlade Östersjön från
Ancylus-sjön till Litorinahavet. Den yngsta mesolitiska
bebyggelsen är väl känd bl. a. genom en boplats
på Järavallen vid Limhamn. Denna torde
emellertid tillhöra en tid, omkr. 2500 f. Kr., då en
ny kultur med en helt ny ekonomi från
området s. om Östersjön inträngt i landskapet, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
