Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skåne - Litt. - Skåne (försäkringsbolag) - Skånebryggerier, ab. - Skånela - Skånelagen - Skåneland - Skånellaholm - Skånemässan - Skånes enskilda bank - Skånes-Fagerhult - Skåne—Smålands järnväg - Skånings härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Skåne—Skånings härad
508
E. Forssander, ”Die schwedische Bootaxtkultur”
(1933), ”Det äldsta S.” (i Skånes
hembygds-förb:s årsb., 1938); O. Lidén, ”Sydsvensk
stenålder belyst av fynden på boplatserna i Jonstorp
I” (2 bd, 1938—40), ”Aktuella sydsvenska
sten-åldersproblem” (1948); C.-A. Althin, ”Studien
zu den bronzezeitlichen Felszeichnungen von S.”
(2 bd, 1945). — Folkkultur: N. Lovén,
”Folklifvet i Skytts härad” (1847, 4:e uppl.
1924); S. Forsberg, ”Skånska allmogedräkter
och deras tillkomst” (1926); Å. Campbell,
”Skånska bygder under förra hälften av
1700-talet” (1928); N. Lundh-Eriksson, ”Skånsk mat
och skånska seder” (1934); S. Svensson, ”S:s
folkdräkter” (1935). — Historia: K.
Fab-ricius, ”S:s Övergång fra Danmark til Sverige”
(3 bd, 1906—52); S. Bolin, ”Skånelands
historia” (2 bd, 1930—33); J. Rosén, ”Hur S. blev
svenskt” (1943), ”Skånska privilegie och
reduk-tionsfrågor 1658—1686” (1944); I. Andersson,
”S:s historia” (1947 ff.). — G. Carlquist, ”Lunds
stifts herdaminne” (1943 ff.). — Konst: O.
Rydbeck, ”Medeltida kalkmålningar i S:s kyrkor”
(1904), ”Den äldsta kristna konsten i S.” (1920);
L. Tynell, ”S:s medeltida dopfuntar” (1913—21);
”Skånska borgar”, utg. av A. Hahr (1914—22);
”Äldre kyrklig konst i S.”, utg. av O. Rydbeck
och E. Wrangel (1921); H. H. v. Schwerin,
”Skånska herrgårdar under svensk tid” (1934);
M. Rydbeck, ”S:s stenmästare före 1200” (1936),
”Valvslagning och kalkmålningar i skånska
kyrkor” (1943); H. Hedemann-Gade, ”Från
Skov-gaard till Martin Emond” (1944), ”Skånsk
konstrevy 1939—1944” (s. å.); L. E. Äström,
”Skånska slott och herrgårdar” (1948); N. G. Sandblad,
”Skånsk stadsplanekonst och stadsarkitektur
intill 1658” (1949)-
Skåne, försäkringsbolag, se Brand- och
liv-försäkrings-ab. Skåne, Livförsäkrings-ab. Skåne
och Försäkrings-ab. Skåne, Skåne-Malmö.
Skånebryggerier, ab., Hälsingborg, etabl.
1918, driver bryggerirörelse i Hälsingborg, Eslöv,
Kristianstad (Finlands bryggeri), Klippan,
Landskrona (Krönleins bryggeri) och Ängelholm.
Tillverkningen utgöres av öl, malt och läskedrycker,
inkl, kolsyrat vatten.
Skånela, sn i Stockholms län, Seminghundra
hd, ö. om Sigtuna, vid sjön Fysingen; 39,87 km2,
433 inv. (1954). Slättbygd med skogiga
småhöj-der, bl. a. Långåsen (Stockholmsåsen). 1,408 har
åker. Egendomar: Skånellaholm (se d. o.) och
Harg. Romansk gråstenskyrka från 1100-talet.
Ingår i S. och Norrsunda pastorat i Ärkestiftet,
Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt.
Tillhör storkommunen Märsta.
Skånelagen, se Landskapslagar.
Skåneland, i anslutning till den medeltida
beteckningen terra Scaniae för Skåne, Halland,
Blekinge och Bornholm (de skånska
landskapen) i nyare tid av M. och L. Weibull lanserad
sammanfattande benämning på dessa landskap.
Skånellaholm, gods i Skånela sn i Uppland,
på ö. sidan av sjön Fysingen, omfattar 666 har,
därav 199 åker. Slottet, vars grundmurar
härstamma från medeltiden, är av sten i tre våningar
Skånela kyrka.
och uppfört i början på 1640-talet. S. har ägts av
Magnus Ladulås och efter honom till
reformationen av Sko kloster. 1641—1735 tillhörde det ätten
Gyldenklou och 1742—1918 ätten Jennings, sedan
1753 som fideikommiss. Nu tillhör S:s lantbruk
godsägare K. Häggberg, slottet fil. dr H. Rettig.
Skånemässan, se Mässa, sp. 542.
Skånes enskilda bank var den första
affärsbank, som grundades efter 1824 års banklag.
Under namn av Skånska privatbanken
erhöll den oktroj i okt. 1830 och började sin
verksamhet i april följ, år i Ystad. Dess egentlige
grundare var prosten G. H. Aulin. S., som
erhöll sedelutgivningsrätt, var under hela sin
tillvaro den främsta av de solidariska bankerna. Då
den 1910 sammanslogs med Skandinaviska
kreditaktiebolaget, ägde den egna fonder på 53,5
mkr och ett kontorsnät, omfattande 17 större och
mindre kontor. — Litt.: Karin Kock, ”Skånska
privatbanken” (1931).
Skånes-Fagerhult, kommun i Norra Åsbo
domsaga, Kristianstads län, i n. Skåne; 111,09
km2, 2,134 üiv. (1954). Småkuperad, sjö- och
skogrik trakt; 1,536 har åker. Tätorten
Skånes-Fagerhult (730 inv. 1951) har
textil-och konfektionsindustri. Kyrkan uppf. 1899.
Pastorat i Lunds stift, N. Åsbo kontrakt. Till år
1949 benämndes S. endast Fagerhult.
Skåne—Smålands järnväg, mellan Kärreberga
invid Åstorp och Värnamo, längd 146 km,
spårvidd 1,435 m; öppnades för trafik Kärreberga—
Markaryd 1893 och Markaryd—Värnamo 1898.
S. förvärvades 1939 av staten.
Skånings härad i Skaraborgs län, ö. om mell.
Lidan och omslutande Skara stad, omfattar
socknarna Skånings-Åsaka, Händene, Härlunda,
Mar-um, Vinköl, V. Gerum, Synnerby, Skallmeja,
Trässberg, Härjevad, Saleby, öttum, Jung,
Fyrunga, Kvänum med Kvänums municipalsamhälle,
N. Vånga och Edsvära. Sedan Vi 1952 är
häradet (utom Skånings-Åsaka, som tillhör Valle
kommun) delat på Ardala, Saleby och Kvänums
kommuner, tillhör Skarabygdens domsaga och
Skara fögderi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
