Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slakt - Slaktdjursreglering - Slakteri-förbundet, -föreningar - Slaktgodemän - Slakthus - Slaktmask - Slaktmånad - Slalom, slalomlöpning - Slam (spelterm) - Slam (geologi) - Slamfärg - Slamkryparsläktet - Slamning - Slamsten - Slana - Slang (språkvetenskap) - Slang (teknik) - Slanga - Slangerup - Slangspråk, slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541 Slaktdjursreglering—Slangspråk 542
ningsschema för kalvkött, nötkött och
fläsk. Härigenom blev styckningsmetoden för
dessa djurslag praktiskt taget ensartad över hela
landet. Fårköttet, som under lång tid var fritt från
ransoneringen, ingår i likhet med hästköttet icke i
styckningsschemat. Styckningsmetoden för
fårkött är emellertid trots detta ensartad (stek,
sadel, bringa), och hästköttet användes icke på
samma sätt som övriga djurslag i handeln utan
nedskäres till fabriksvara och s. k.
hamburger-kött. —■ Statlig klassificering av
alla djurslag (kroppar) tillkom genom lag av 30/i2
1941, och Lantbruksstyrelsen utfärdade den första
kungörelsen därom 16/s 1942. Denna klassificering
innebär i stort sett en poängvärdering av
egenskaperna köttighet, köttets färg och struktur samt
fettansättningen. — Enl. klassificeringsreglerna
är spädkalv en kalv, vars vikt i slaktat
tillstånd utgör högst 30 kg. Spädkalven tages från
kon samma dag el. dagen efter födelsen.
Begreppet m e 11 a n k a 1 v finnes ej upptaget i
klassificeringsreglerna men var förr vanligt som
beteckning på kalv, som under en tid av 6 å 8
veckor, ibland längre, druckit skummjölk.
Därför var namnet också ofta s k u m m j ö 1 k
s-k a 1 v. Enl. klassificeringsreglerna är gödkalv
en kalv, som icke är att hänföra till gräskalv (se
nedan) och vars vikt i slaktat tillstånd överstiger
30 kg. Enl. klassificeringsreglerna är
gräskalv en kalv, vars foder i ringa utsträckning
bestått av mjölk och vars buk- och bröstpartier
utvecklats mera på djupet än på bredden.
Slaktdjursreglering, se Jordbruksreglering,
sp. 540.
Slakteri-förbundet, -föreningar, se
Kooperation, sp. 665.
Slaktgodemän, förtroendemän hos
kristids-nämnderna under köttransoneringen 1942—44 och
1948—49. S. hade att kontrollera
slaktdjursbeståndet hos djurägarna, så att otillåtna inköp el.
försäljningar av djur ej skedde.
Slakthus, offentliga, oftast kommunala
slakteriinrättningar, som inrättats av sanitära motiv.
Den tidigaste kända förordningen i Sverige om
s. utfärdades 1622, då det föreskrevs, att
borgarna i städerna, skulle slakta sina djur i stadens
s. I sammanhang med näringsfrihetens
genomförande synas de offentliga s. efter hand ha
övergivits och slakten ånyo förlagts till slaktarnas
egna gårdar. De sanitära olägenheterna härav
blevo emellertid snart mycket kännbara, och efter
framställning från de större städerna utfärdades
1897 ånyo en lag, genom vilken städerna
med-gåvos rätt att inrätta offentliga s. och göra deras
användande obligatoriskt. F. n. finnas kommunala
offentliga s. i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping, Linköping, Hälsingborg, Eskilstuna
och Karlskrona.
Slaktmask, se Slakt.
Slaktmånad, oktober månad.
Slalom (no., eg. ”slagspår”),
slalomlöp-n i n g, utförslöpning på skidor på en starkt
sluttande, omväxlande bana (se Skidlöpning, sp.
359 f.). som vid tävlingar är hårt trampad och
röjd från stubbar m. m. Bland figurer, som
flagg
portarna kunna bilda, märkas öppna och blinda
portar, långa, korta el. sneda vertikaler, raka el.
böjda korridorer samt hårnålskurvor. I s. gäller
det att på kortast möjliga tid följa banan och
därvid få båda skidorna mellan flaggparen.
Slam, spelt. Göra stora s., taga hem alla
sticken, lilla s., alla utom ett, i kortspel.
Slam, geol., fina mineral- el. organiska
partiklar, som kunna hållas uppslammade i vatten
utan att omedelbart sjunka till bottnen.
Slamfärg, emulsion av rödfärg med t. ex.
linolja och vatten.
Slamkryparsläktet, Perio’phthalmus, tillhör
fam. smörbultar bland de taggfeniga benfiskarna.
S:s arter leva vid Indiens och Afrikas kuster.
Den vanliga slamkryparen, P. koelreuteri, blir 15
cm lång.
Slamning, metoder att med användande av
fasta, finfördelade ämnens
sedimentationshastig-het (sj unkningshastighet) i en vätska, vanl.
vatten, mekaniskt sortera el. skilja partiklarna
alltefter deras kornstorlek och spec. v.
Slamsten, geol., se Lersten.
Slana, skogsh., den avkvistade och jämnsmala
stammen av ett yngre träd.
Slang, språkv., se Slangspråk.
Slang, tekn., böjligt rör. S. för ledande av
vatten utföras av väv el. av gummi, med el. utan
vävinlägg, numera i stigande utsträckning även
av mjukgjord polyvinylklorid. S. för ledande av
komprimerad luft mellan stationära ledningar och
handverktyg utföras av gummi med vävinlägg, ev.
med yttre spiralarmering el. omflätning med
ståltråd; s. för ledande av syrgas och acetylengas
utföras av gummi o. s. v. S. av metall göras
hermetiska, varvid utgångsmaterialet är ett
tunn-väggigt rör, som förses med en spiralformigt
löpande insnörpning, el. icke hermetiska, i vilket
fall de lindas av ett profilerat band med el. utan
tätande inlägg av gummi el. dyl. — Om s. i
betydelsen innerring se Pneumatisk ring.
Slanga (av ty. Schlange, orm), lång kanon
(1500-talet).
Sla’ngerup [-op], stationssamhälle på n.
Själland, Danmark, n. v. om Köpenhamn och 7 km
ö. om Frederikssund; c:a 1,500 inv.
Lantbruksskola, väveri, trä- och kemisk industri.
Slangspråk, slang (eng. slang, fr. argot),
en variation av modersmålet, som möter
väsentligen hos ungdom, som är tillsammans i flockar
el. kotterier, t. ex. skolpojkar, yngre studenter,
beväringar, yngre journalister o. a. yrkesarbetare
m. fl. S. tar sig bl. a. uttryck i stympningar av
det korrekta språkets ord, t. ex. vaktis,
vaktmästare, kondis, konditori; djärva bildliga uttryck,
t. ex. knopp, huvud, vrickad, dum, tokig, påkar,
ben, köra, bli underkänd, körkort, varning för
bristande kunskaper i skolan; lånord från
dialekter, lösdrivarspråket m. m., t. ex. kuta, springa,
pirka, mössa, tjej, flicka, muck, hemförlovning,
de två senare ytterst från zigenarspråket. Med
det engelska ordet backslang menar man, att
orden läsas bakfram el. med omkastade stavelser,
t. ex. fika, kaffe, tabella, betala. S. är icke ett
språk i vanlig mening utan en stilart, ett uttryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
